Apropå mitt inlägg nedan om krav på moralisk kompass hos vännerna... hur står det till med din egen moral?
Är du en "god människa" ?
Och vad är ens att vara en god människa?
Jag anser mej vara en hyfsat god människa.
Inte förmer eller bättre än vad du är men någorlunda empatisk och omtänksam. Jag står för en humanistisk värdegrund.
Ändå har jag brutit mot samtliga av de 10 budorden med undantag för mord... så här långt i alla fall.
Vår moraliska kompass är olika inställd, det som jag tycker inte är nåt särskilt att orda om kanske du tycker är rent förkastligt och tvärtom.
Någon ser ner på nedkissade alkoholister men stå upp för att vi ska ta emot flyktingar.
Någon hånglar med kollegan trots att de båda är gifta men blir upprörd över dom som fuskar till sej några extra kulor på deklarationen. Någon stjäl ett nagellack på Coop och föraktar sverigedemokrater. Någon åker alltid kollektivt och har slutat äta kött för allas vår framtid men exkluderar medvetet en kollega på jobbet. Någon snackar konstant skit om sin omgivning men tar hand om övergivna katter som annars skulle gått mot en säker död. Andra örfilar sina barn i affekt samtidigt som de betalar många pengar till allt från Rädda barnen till Amnesty.
Få av oss är oskyldiga lamm på alla områden.
Nåt som jag funderat över är det här som vi alla säger. Åtminstone vi goda människor. Att alla människor är lika mycket värda.
Det är ju sånt bullshit.
Ingen tycker på riktigt att Adolf Hitler och Moder Theresa var lika mycket värda. Jag skulle garanterat inte bli lika ledsen om Kent Ekroth mördades som jag blev när det hände Anna Lindh.
Skulle ditt och mitt barn hålla på å drunkna och du bara kunde rädda ett barn så skulle du rädda ditt eget.
Att någon mördas på min gata berör mej mer än om någon mördas på andra sidan jordklotet.
Att vi alla skulle vara lika mycket värda är lika mycket en kollektiv lögn som att vi säger till små barn att tomten finns eller till småpittade män att storleken inte ha någon betydelse.
Det är inte sant, men vi har lärt oss att så tycker goda människor.
Få av oss är oskyldiga lamm.
De flesta av oss har säkert hört sägnen om den lilla indianpojken som sitter med indianhövdingen.
Hövdingen berättar att alla människor har två vargar inom sej som slåss, en god varg som stå för tolerans, förlåtelse, generositet, omhändertagande, kärlek och en elak varg som står för motsatsen.
Den lilla pojken frågar: Vilken varg vinner?
Och hövdingen svarar: Den som du matar.
Det må vara en floskig berättelse men jag tänker ofta på den som helt sann.
Det finns inga "goda människor." Vi är sammansatta av gott å ont, av bra å dåliga egenskaper och det enda vi kan göra är att arbeta med oss själva, reflektera över våra val å att göra vårt allra bästa.
Och i mötet med en medmänniskas fel å brister minnas detta...
Få av oss är oskyldiga lamm.
Inte jag i alla fall.
