Min make tycker att jag är vansinnigt exotisk.
Å nej, jag går inte i bastkjol med bara bröst när jag går till jobbet.
Jag dricker kaffe i glas.
Väldigt underligt. Väldigt... utländskt gjort av mej.
Jag har försökt förklara att det är tämligen vanligt att inmundiga sitt kaffe på detta vis, att det är ett tag sedan svenskar generellt drack kaffe i små blommiga koppar med fat under men det hjälps inte...
Det är turken i dej säger maken.
Turkar dricker kaffe så och det syns ju lång väg att du inte är svensk. Att någon i din släkt hoppade i en sänghalm som hon inte förväntades att göra.
Tja, inte vet jag.
Vad jag vet är att min gammelmorfar var väldigt mörk, hade bruna ögon, rejäl solbränna och svart hår. Liksom hans mamma och nu snackar vi åtminstone 130 år bak i tiden.
Alla svenskar är inte rågblonda, blåögda och har en förkärlek till sill å potäter 7 dagar i veckan.
En del dricker till å med kaffe i glas.
Fast jag får ofta den frågan av patienter.
"Vad kommer du ifrån?"
"Från Falkenberg."
"Ja, men från början?"
"Göteborg."
Tålmodig suck... "Från vilket land kommer du?"
"Från Sverige. Sedan åtminstone 7 generationer, sedan vet jag inte."
Jag ska avstå från att göra politik av detta inlägg. Avstå från argumentation om "det svenska" och vem som är det.
Det är ju semester. Jag är ledig. Solen skiner.
Å jag... jag dricker ett glas kaffe jag.
Puss/ Asta
