Stulen bild på pitbullvalp.
Jag och Märta var ute å gick (i regnet) nu i kvällningen och passerade förbi ett gäng med killar i äldre tonåren av utländsk härkomst.
De tittade intensivt på oss och gör någon det, ja då släpper Märta inte dem ur sikte,i synnerhet inte män eller stora hundar.
När jag precis gått förbi ropade en av killarna...
"Öhhh, du tjejen"
(Bara det... "tjejen" :) Jag vände mej om
"Ja?!"
"Är det en pitbull?"
Jag ska alltid undervisa människor, kanske skulle jag gått å blivit lärare
"Nej, pittbull är mycket mindre hundar."
"Vad är det för en ras då?"
"Det är en Dogue de Bordeaux, en fransk mastiff"
"Vad fin han är"
"Hon"
"Va?!"
"Hon, det är en hon... hon heter Märta"
(Här var jag väldigt nära att skoja med honom å bli en blommor & bin fröken som förklarade att pojkar har snoppar och flickor kossimorror.)
"Ahh, hon är fin. Jättte fin"
"Tack"
"Är hon farlig?"
"Bara om det behövs"
"Ahh, bra."
(Jag vet inte om det var bra att hon inte var farlig jämt eller om det var bra att hon var farlig när det behövdes.)
"Hon är fin" sa han igen.
"Tack"
"Varsegod"
Alltså så söt. Det är inte många svenska killar i den åldern som börjar prata med okända tanter.
Jag ville nästan visa honom bilder på Gotte i telefonen, men kände att nää... nu ska vi inte överdriva.
Han var trevlig. Inte min kompis.
Puss/ Asta
