Jag har mått väldigt bra nu ett par dagar.
Gjort vettiga saker, fattat kloka beslut och unnat mej sådant som jag mår bra av.
Det är lätt att överskatta sin styrka och underskatta krafterna i att faktiskt vara utmattad.
Jag klarar inte av konflikter. Jag klarar inte av krav. Jag klarar inte av för mycket intryck.
Konflikterna kan vara små... bagatellartade. Kraven kan vara roliga. Intrycken hög musik tex.
Jag klarar inte av det ändå...
Det stod ganska klart idag.
Jag kan inte skriva om vad det gäller riktigt.
Vill lixom prata med nära å kära IRL innan men det var nåt som väckte tankar.
Men det är nåt som kunde vara roligt.
Dessvärre är för mej är kedjan numera tankar-> grubbel -> ångest.
Jag tror inte att jag är i stånd eller i skick att fatta avgörande beslut just nu.
Tyvärr.
Jag tror att jag behöver stadga, rutin, lugn å ro.
Hur som helst har de här grubblerierna tagit mycket kraft och fokus av mej idag och jag ska... för min egen skull... fatta ett snabbt beslut.
Jag måste hur som helst och vad jag än bestämmer mej för sluta upp att vara dum mot mej själv. Att klandra/ håna mej tyst i huvudet för mina beslut.
Vi får se...
Men chanser till förändringar kommer ju hela tiden. Om man vill.
Gick å la mej efter maten.
BIG misstake.
Somnade och sov i flera timmar.
Nu känner jag mej så där loj men osömnig om ni förstår hur jag menar?!
Å vi förlorade i hockeyn oxå. Å tanden värker.
Jävla skit.
Puss/ Asta
