Vi ses i februari.

Då står jag inför sista avlönade jobbhelgen på ett tag.
Jobbar nu kväll, dag, kväll på BB och sen har jag gjort min sommar där och det är dags för skolan igen.
Fram till idag har det bara känts skönt och spännande (på ett bra sätt) att få börja avverka de där sista metrarna mot mitt drömyrke.

Men så idag slog en välbekant oro till.
Det är förvisso bara en termin kvar (om jag klarar mej.) Fyra månader.
Men det är så jäkla mycket som skall ros iland på den här tiden.
Är "ledig" nästa vecka och på den tiden skall jag skriva ihop en D-uppsats, göra en komplettering på en uppgift från förra terminen, läsa på inför kommande veckas föreläsningar. Typ.
Loggade in på Pingpong för första gången i sommar och spanade in hemtentan vi har snart. Den kändes enorm. Hur många frågor som helst och till det anvisningar "Max 1 A 4 sida", max ½ A 4 sida" på varje fråga.
Den typen av tenta. Inget jag slänger ihop på en kväll alltså.
Jag var även inne och kollade hur praktiken låg.
Två veckor gyn (i Borås), Fyra veckor mödravård (i Falkenberg) när jag skall få ihop mina 30 timmar preventivmedelsrådgivning och slutligen sex veckor på förlossningen (i Borås) när jag ska få ihop mina 50 förlossningar och helst känna att jag har åtminstone liiite koll.
Just nu känns det som om jag glömt precis allt.
Och så pendlingen på det.

Det blir en intensiv höst. Säkert allt från rolig och underbar till fruktansvärd och skräckinjagande. Mest rädd är jag för D-uppsatsen.
Men. Ett steg i taget nu. Koncentration, fokus och smarta val.
Och in i bubblan.

Vi ses i februari vänner och familj.

Puss/ Asta

En alldeles egen tratt vill tant Asta ha

En sån här skulle jag vilja ha.
Pinard's stetoskop heter det. Det ovan är från Bam Bam och kostar 149 kr.
De nedan är från Nord med och kostar 390 kr.

Jag tycker egentligen den billigare trätratten är finast även om den inte ser lika proffsig ut men den skiljer sej mer från de man sett på förlossningen och mödravården och jag funderar på om det gör nåt att den är kraftigare. Om ljudet hörs sämre?
Vad tror ni?

Jag har fått reda på mina praktikplatser och blev besviken men inte förvånad.
Det var så få platser på mina förlossningar här runt omkring.
Well, det är inte mycket att göra åt det. Bara att gilla läget.
Och praktikplatserna i sej är säkert hur bra som helst, jag har hört mycket positivt om Borås från tidigare studenter.
Jag börjar i vecka 3-5 med praktik på BB i Borås.
Sedan har jag Barnmorskemottagning v 6-10 på hemmaplan i Falkenberg och slutligen
förlossningspraktik v 11-18 i Borås.
Förlossningspraktiken är den jag längtar efter och är mest skraj för på samma gång och jag tror vi alla ville ha den först men jag kan se fördelar med att hinna bli lite varmare i kläderna och med att det är vår då (fler bebisar som föds.)
Det är ett virrvarr av tankar och känslor inför praktikerna.
Glädje, spänning, "nu äntligen", längtan blandat med skräck.
Sen är det ju allt logistiskt och ekonomiskt strul kring att bo borta under såpass lång tid.
Har lite olika tankar kring hur jag ska lösa det.
Kanske går jag å blir pappbo under förlossningspraktiken, vi får se.

En egen tratt vill jag hur som helst ha och jag tänker lyssna på varenda mage jag kommer åt.
Jag tänker bli ett med tratten. CTG i all ära men det är mina sinnen som jag vill vässa allra mest.

Puss/ Asta