Oj!
Hemma igen efter ett intensivt dygn i Köpenhamn med goda vänner (som oxå råkar vara kollegor.)
Dyngslut men nöjd. Fattig men fylld av upplevelsen.
Självklart tänkte jag minst 25 gånger på att jag var i Köpenhamnsmammans stad.
På hur roligt det hade varit att träffa henne, på att denna balla stad är hennes vardag, på var hon bodde osv. Jag såg henne framför mej, flängande på sin cykel eller i sin lilla safira. Det som hon skrivit om så många gånger.
Tyvärr så är ett dygn bara ett dygn och vi hann inte se så väldigt mycket av Köpenhamn heller.
Jag får be att återkomma helt enkelt.
Det vi hann se var vårt hotell. The Squere hotell tror jag att det hette och jag kan rekommendera det varmt. Väldigt fräscht, lyxigt och välkomnande.
Ligger centralt. Lätt att hitta även för en virrhjärna som mej.
Vi gick på Ströget, kikade på folk och i skyltfönster, vandrade upp mot Nyhamn.
Drack öl i solen, pratade å hade det gott.
Vi var inne på Illum och kollade in kläder som vi aldrig skulle ha råd å köpa och vi besökte ett oändligt antal toaletter.
Hemskt vad kissenödig man blir i Danmark.
Rätt sent mellanlandade vi på vårt hotellrum.
Är inte det det bästa med att resa?
Att upptäcka ett fräscht badrum och slänga sej i en bäddad säng med krispigt vita lakan?!
Lillebror å jag korkade upp lite vin, åt chips i sängen (ja, han var förfärad över alla smulorna) och bara njöt.
Sen hoppade jag å min lilla lekamen i ett hett skumbad innan det var dags att svida om och sätta på ny makeup.
Småsliten efter att ha druckit alkohol sedan kl 09 på morgonen.
Vi kom ut rätt sent.
Vi landade på Rizzrazz för att käka, en mestadels vegetarisk, restaurang, billigt och "så där." Ingen fantastisk smaksensation.
Kände mej trött, småless å öm i fötterna men då trillade vi in på en Irländsk pub där de spelade livemusik. The Dubliner.
Väldigt tjo å tjim... kanske inte så mycket "jag" men det var en makalös stämning, både på bandet som spelade och på övriga gästerna.
Dans på borden å allsång.
Väldigt varmt å gemytligt. Som en stor privat fest.
Klockan var två när vi vandrade hemåt med ömma fossingar och det var här å nu jag blev ordentligt kär i Köpenhamn.
Det var så mycket människor ute i alla åldrar. På vissa ställen så många att det var knökat och det inte gick att gå i bredd.
Jag har aldrig upplevt ett sånt nattliv varesej i Göteborg eller Stockholm.
Å alla var glada.
När vi äntligen kom upp på rummet... jag fick kissat, sparkat av mej mina high heels, krängt mej ut klänningen, släppt ut håret å krupit ner i sängen... så låg vi å tisslade, tasslade å fnissade med fönstret öppet och stadsljud av människor, bilar å sirener utanför.
Lillebror somnade först, jag låg å lyssnade på hans tunga snarkningar med en rastlös övertrött känsla i kroppen.
Sen somnade jag och sov stenhårt.
Under förmiddagen idag vilade vi oss. Alla lite ömma i hårrötterna och inte precis våra piggaste upplagor.
Vi satt på stationen å hängde en bra stund innan tåget kom.
Käkade macka å tog en öl.
Min vän Mi hamnade mitt i en knarkuppgörelse.
Duvorna kuttrade.
Copenhagen. :)
Nu handlar det mest om att invänta vettig tid att få gå å lägga sej.
Jag å min prins Gottfrid. Som vi längtat efter att ligga sked på madrassen igen :)
Hur har ni det?
Puss/ Asta
