Hur många väderinlägg kan man skriva innan man räknas som besatt? Som patologiskt tråkig?
Ingen aning, men jag känner att jag är farligt nära gränsen nu.
Regnet pissar ner och har gjort så större delen av dagen. Det är blött, det är grått å fult och energisugande och helt dödligt skittråkigt!
Det är riktigt novemberväder ute nu och jag har tänt lamporna i fönstren.
Grillen står där mitt på gräsmattan ihop med en kvarglömd pisseblöt filt och ser övergiven ut.
I tidningarna och på nyheterna... överallt egentligen... pratas och skrivs det om olyckan som inträffade på Kolmården med vargarna som bet ihjäl sin skötare. En skötare som de dessutom känt sedan de var valpar.
Jag blir så ledsen. För den döda kvinnan och hennes familj förstås men nästan ännu mer för att Varghatarna i Dalarna och Värmland nu tycker sej ha fått vatten på sin kvarn.
"Där ser ni era jävla asfaltsungar att det är blodtörstiga bestar och inga jävla keldjur" lixom.
Nej, vargar är inga keldjur, men de är lika lite bestar. De är rovdjur. Punkt!
Vargarna på Kolmården är och har alltid varit tusen gånger farligare för människor som besökt dem inne i hägnet än vad den vilda vargen är.
Djurparksvargen är en grupp djur som tvingas leva ihop på ett onaturligt och begränsat revir.
De är i detta fallet uppfödda delvis med nappflaska, de har fått mat av människor, de ser människor som sin art, sina gelikar...och behandlar dem därefter. De fruktar inte människan. De är delvis tama men rovdjursinstinkten och beteendet finns kvar ändå.
En vild varg flyr människan istället för att bjuda på kamp. Den blir vettskrämd och håller sej noga på avstånd.
Våra tamhundar härstammar alla från vargen. Allt ifrån den lilla touypudeln till Dogue de Bordeauxen till den mer varglika rasen Alaskan Malamut. I tusentals och åter tusentals år har människan via avel försökt fåf bort alla oönskade egenskaper från vargen. Skyggheten, få dem att fungera bland främlingar, acceptera rangordningar osv.
Ändå... trots all den här tiden och allt det här arbetet så har hunden kvar många av vargens instinkter. Även hundar kan i flock bli farliga när de jagar och triggar varandra.
Vargarna som så tragiskt hade ihjäl sin djurskötare hade alla sina rovdjursinstinkter intakta men hade förlorat skyggheten.
Förmodligen uppstod någon situation bland en eller flera av vargarna som skrämde kvinnan, rubbade balansen och därefter var olyckan ett faktum.
Det är sorgligt. Tragiskt. Men överför inte denna olyckan till vilda vargar för ute i skogen, i deras egen terräng, skulle det aldrig ha hänt!
Att gå in i varghägn har i större delen av mitt liv legat på "Topp 5 innan jag dör."
Något jag så fruktansvärt gärna skulle vilja uppleva. Detta fulländade, magnifika rovdjur som ändå har så mycket gemensamt med våra tamhundars sätt att "prata" occh förmedla sej.
Nu lär det inte bli möjligt. Förmodligen stänger djurparken den "attraktionen" nu efter olyckan och det är kanske det enda riktiga. Riskerna får anses som för stora.
Ledsamt är det hur som helst. Allra mest för den vilda vargen.
Puss/ Asta
