Spenderarfredag och kisseslangar

Idag har minsann tanten bränt 3000 spänn. Jo men så att...
400 kr fanns kvar på det gemensamma kontot att leva på till löning efteråt.
Dessvärre var det mer nödvändig utgift än rolig. Gottfrid har fått fula fukteksem igen och efter att försöka mota olle i grind här hemma tre-fyra dagar var jag tvungen att söka.
Vilket var väl för denna gången behövde jag inte ens fråga/ tigga/ tjata om antibiotika, denna gången fick han det utan snack. Det är stora områden som är infekterade.
Därtill hade gossen en dubbelsidig öroninflammation med svamp i. Han har säkert haft både ont och kli i öronen men Dogue de Bordeauxer är väldigt tåliga hundar.

Veterinären och djurskötaren var helt suveräna. Det var andra gången jag var på denna veterinärstation och nu vet jag vart jag hör hemma. Falkenbergs Djurklinik är stället ni ska gå till om ni bor i den här stan. Proffsigt och med resurser men ändå personligt och omtänksamt.

Jag har ett heltidsjobb framför mej att sköta om sjuklingen.
Såren skall tvättas med Klorhexidinlösning ordentligt två gånger om dagen för att därefter smörjas med nån antiseptisk honungssalva. Öronen skall tvättas ur med öronskölj minst en gång om dagen och därefter omsorgsfullt torkas ur. Två gånger om dagen skall han sen ha droppar i öronen. Antibiotikan ska han ha två gånger om dagen. Han skall hållas under uppsikt så att han inte kliar sej och bara ha tratten när jag inte kan se efter honom. Som typ nattetid.
Detta ska vi hålla på med minst två veckor då vi skall på återbesök.

Mer då?
Tja, idag var första dagen som jag kände att gräsallergin slog igenom all min medicin och trots att jag nu tagit dubbel dos med piller, ögondroppar, nässpray och inhalationer och att jag tog en dusch så kliar det i alla slemhinnor.
Sommaren är verkligen två mynt för en soldyrkande gräsallergiker som en annan.

Men nåt sött då. Ett sånt där "minne att bevara." Jag och Noah duschade tillsammans och Noah tvålade in mej på magen. "Tvätta mommos mage"
Sen "tvätta kisseslangen" sa han men fann till sin förvåning ingen. Han tog ett stadigt tag om mina knän för att sära på benen och böjde sej ner för att titta. Sen blickade han förvånat upp på mej och sa: "Ingen kisseslang?" 

Hur har du haft det denna soliga junifredag?

Puss/ Asta

 

Ännu en onsdag...

 

Det blir en del dagboksinlägg nu, sorry för det. Min hjärna går lite segare i det här vädret tror jag.
Tids nog kommer debatterna igen. Men finns det någon som har en fråga eller önskar ett inlägg på nån särskild fråga så hojta till.
Glömde det veckosammanfattade inlägget i söndags.
Kanske synd, för så social som jag var den veckan är jag sällan.
Jag kan säga som så att semesterlunken och allt "unnar sej" börjar synas.
Benen som jag börjat få fason på och den relativt platta(re) magen är ett minne blott.
Man sliiiiter och sliiiiiter för ett resultat men det går på ett ögonblink... eller två lata sommarveckor... att förlora det.
Well... skit samma, jag kunde haft värre problem.



Å värre problem har jag oxå.
Allergin är överjävlig och hunden har fått våteksem.
Är mest oroad för det sistnämnda.
Det ser oskyldigt ut men kan blossa upp och bli stort på bara några timmar i den här kletiga värmen.
Jag har rakat över fläcken och sprutat på propolis.
Propolis är en vätska som jag fått av en veterinär som förmodligen fått sin legitimation i ett cornflakespaket men just detta propolis tror jag på.
Det används väldigt mkt utomlands, är en biprodukt från när bivax och har en antibiotisk effekt verksamt på stafylokocker.
I råden man kan läsa på nätet om våteksem/ hotspot så står det att en veterinär ska bedöma läget. Å att hunden bör bära tratt. Hahaha... den va rolig den. Not!
Märta hade tratt... en kvart... när hon opererats för livmoderinflammation och höll på att riva ner hela huset och oss som bor här med den.
Men jag ser på till imorgon. Hoppas på propolisen.På bilden är det rakat, avtvättat och färdigsprayat.

Allt är inte elände. Verkligen inte.
Sommaren är ljuvlig och jag njuter av den trots snor, kli å klåda.
Vi har grillat idag... igen. Jag tänker se till att vara spyless på att grilla å käka färskpotatis innan hösten är här.
Jag har sprungit. Trots allergin. På ren jävla tjurighet drog jag 7 km och det kändes härligt... efteråt. Ska skärpa mej med löpningen nu igen, håller på att tappa bort den känner jag.

Mini å jag å Gottepojken var ute och gick i skogen tidigare idag när den lilla mannen plötsligt hoppade ner i ett lerdike.
Han såg helt självmordsbenägen ut. Tryckte ner hela huvudet å frustande där under så det kom stora bubblor av lera, sen skvätte han upp det på ryggen med.
Fick slita honom där ifrån och jag kan säga att joggare som kom förbi tittade helt förfärat på min prins. Som om han vore... äcklig eller nåt?!?!
En blond snärta i 20 års åldern väste till och med "Ur vägen" med en mycket otrevlig ton. :)
Han fick Hooch (ur Turner and Hooch... ni som sett ni vet, ni andra fattar ingenting...) att framstå som en rätt välkammad kille.
Det blev bad å schamponering när vi kom hem. Å omhändertagande av "fläcken" oxå då.

Å så gick ännu en onsdag i våra liv.

Puss/ Asta

Suck

Vi får trösta oss flickor med det snyggaste landslaget kan uppbåda näst efter Zlatan.
Olof Mellberg. Strålande idag. Hela laget var bra, men det räckte inte... tyvärr.

Det har varit en riktig skitdag höll jag på att skriva men det stämmer inte.
Dagen har innehållit både ock.
Mest avtryck satte nog ändå Märta.
Vi var ute på promenad, hon strosade lös och drog plötsligt efter en rådjursflock.
Drabbades samtidigt av plötsligt påkommen dövhet. Stackars tös.
Jag fick i alla fall älga efter henne, över stock å sten och över en äng där gräset och brännässlorna nådde mej upp till låren.
När jag slutligen fick tag i henne hade jag bränt sönder hela benen OCH fått världens allergianfall.
Jäklar i min låda, då var jag inte glad...

Det har lixom suttit i. Allergi och trötthet.
Nu på kvällen huvudvärk som stegrats i takt med att matchen rann oss ur händerna.
Jag har proppat i mej en massa kalorier... öl, grillat, feta såser,en hel påse cheez ballz, kakor... som tröst.
Varför det skulle vara en tröst att gå upp i vikt vet jag inte.

Snart har en vecka av min semester gått och det känns som om jag bara står å stampar i väntan på det fina vädret. I dag har det bitvis varit sol men rätt kallt och imorgon kommer regnet igen.
Jag vill sola, bada, sitta på altanen och njuta till långt in på nätterna.
Inte bara slösa bort tiden med att sova och spela spindelharpan.

Se där ja, där satte jag väl en hel del i-landsproblem i ett å samma inlägg.
Ha en go fredagskväll mina vänner, jag säger "God natt."

Puss/ Asta

Över 6000 besök...

Över 6000 besök sedan jag bytte portal.
Det är väl vad Blondinbella kammar in på en lunchrast eller Lady Damer på ett dygn men vad gör det?!
Jag har för länge sedan gett upp tanken på att bli läst av den stora massan.
Jag är inte tillräckligt profilerad, inte tillräckligt begåvad, lägger inte ner nog med tid å känner inte de betydelsefulla människorna men vad gör det?!
Jag är otroligt tacksam å ödmjuk över er som läser å följer min blogg.
Ni är underbara!
Varenda en av er är värd buketten ovan.

Jag tror faktiskt inte att jag har tappat särskilt många läsare sedan jag bytte portal.
Tvärtom skulle jag tro. Nån har kanske fallit bort. Såg att några gamla Ameliabloggsystrar på facebook tagit bort mej. Några nya har tillkommit. Så därär det väl med vänskaper antar jag. I alla fall de av lite ytligare slag.
Jag känner mej friare här. Mindre tävlingsinriktad. Slipper lägga tid på konkurrerande och negativa tankar om att vara "mindre värd."
Men jag saknar min portal, jag saknar att ha koll på alla jag läser å följer.

Jag funderar över er som läser. De jag anförtror saker.
Nära vänner känns okej. Okända känns okej.
Men rätt många småbekanta o kollegor läser... och det ÄR oxå okej... jag är som sagt glad för varendaste en av er som orkar letaer in här... å komma tillbaka.
Men ibland när någon i denna kategorin nämner nåt som de läst på bloggen så känns det konstigt.
Konstigt att de vet hur destruktiv jag var med pojkar å män som ung flicka. Eller att jag låstes in som 12 åring.
Jag skäms inte!!! Det gör jag verkligen inte, jag var ett barn. Men det är ändå rätt privat... och bland vissa jag vet läser så vet jag inte mer om dem än deras civilstånd å yrke. Typ.
Förstår ni känslan? Ni i denna kategorin få gärna skriva en rad om ni oxå tänkt på det. :)

Status för övrigt.
Är sjukskriven. Lär vara det veckan ut.
Käkar en redig kortisonkur men är fortfarande kass i  mina luftrör. Hostar våldsamt. Dricker Cocillana Etyfin till natten. I viss överdosering.
Är trött. Men något mindre uppgiven. Tillåter mej att vara trött. Att ta många å långa stunder på spikmattan med härliga boken.
Jag har dessvärre inte tappat aptiten utan "unnat mej" i all min självömkan så mycket att jag gått upp mina tidigare tappade kilon.
Jag är en idiot. Kanske borde jag döpa om bloggen till "En idiots dagbok."
Vad tror ni om det?!

Puss/ Asta

Hur jag mår?

Jo tackar som frågar...

Huvudet värker. Så där enträget och oresonligt i pannan.

Ögonen kliar inte tack o lov.

Näsan rinner, är täppt. Svider. Nässprayen å en konstant snytande har gjortt attt jag blöder näsblod.
Huden på näsan är röd och öm.

Munnen o svalget är så där obehagligt torrt att dett inte hjälper att dricka.

Irritattion i luftvägarna. Hård, torr hosta. En del slem.

Kroppen trött. Lätt ont i ryggslutet.
Det känns som om jag inte sovit på en vecka.

Pulsen är tacycard. Kring 100 skulle jag tro.

Andningsfrekvens > 20/min. Jag blir tjostig bara av att röra mej från ett rum till ett annat.

Humöret är uppgivet. Lättretat. Deppigt.

Mediciner som intagits är.
T. Telfast
Inh Pulmicort
Nässpray Livostin
T. Cipralex
Inh Ventolin

Å våren har bara börjat. Jippi.