En lånad lista som sammanfattar året.

 


Lånade Underbara Claras årssammanfattning. Hennes kan du läsa här.

Gjorde du något 2019 som du aldrig gjort förut?
Började sova med tyngdtäcke.

Genomdrev du någon stor förändring? Nej. Inte åt det bättre i allafall. Började se på Hem till Gården.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej, men Dotter nr II fick sitt första barn, en liten Ivan. Stor lycka.

Vilket datum från år 2019 kommer du alltid att minnas?
Kan inte säga att jag minns något datum men däremot fanns det ju en hel del fina händelser. Makens o mitt överaskningaskalas, Jonas Gardell, när äldsta dottern och jag sov på hotell.
Ivans födelsedag finns jag så klart.


Dog någon som stod dig nära?
Min son och svärdotter förlorade sitt 4:e barn sent i graviditeten. Lilla Kiara.
Att hon inte fick leva är en sorg. Att sonen och svärdottern tvingas leva med det en annan.


Vilka länder besökte du?
Höll mej i Sverige.


Bästa köpet?
Är nog min fula hundjacka. Den fyller alla funktioner jag hoppats på.


Gjorde någonting dig riktigt glad? Flera saker så klart men bortsett från Ivans födelse så tänker jag spontant på födelsedagsfesten som mina döttrar anordnade för mej och min familj.

Saknade du något under år 2019 som du vill ha år 2020? 
Ja. Massor av saker.

Vad önskar du att du gjort mer?
Sprungit.


Vad önskar du att du gjort mindre?
Retat upp mej på okända män på sociala medier. Överlag slösat för mycket liv där.

Favoritserier från året som gått?
The Handmaids Tale. Vår tid är nu. Bonde söker fru.

Bästa boken du läst i år? 
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru

Största musikaliska upptäckten?
Lyssnat på samma musik som alla andra år.

Vad var din största framgång på jobbet 2019? 
Nej, jag vet inte. Förhoppningsvis har jag väl samlat på mej ytterligare erfarenhet.

Största framgång på det privata planet? 
Det är kanske just det som gör att 2019 känns lite tungt, jag känner inte att jag gjort några framgångar varesej på jobbet eller privat. Jag känner snarare att allt blivit lite sämre. Kanske är det här det ligger, den där känslan som jag inte riktigt kan fånga eller sätta ord på. Stando... det är aldrig bra.

Största misstaget?
Man minns det senaste bäst. I gott och ont. Så bäst minns jag att jag ett misstag i julhelgen.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?Jag tycker de flesta år delar ut både sött och salt. När 2018 tog slut tänkte jag på året som otroligt tungt. Ett av mina barn ville inte ha kontakt och Gottfrid hade dött vilket tog enormt med livslust. Men nu med lite perspektiv kan jag ändå se att stora delar av -18 var fint med en fantastisk och varm sommar.
Förmodligen blir det likadant med -19. Av nån anledning är detta år mer suddigt, jämngrått kanske, och utan enskilda saker att hänga upp det på.


Vad spenderade du mest pengar på?
Bente. Absolut.

Något du önskade dig och fick?
En sommar som blev hyfsat varm med många bad. Ett barnbarn. Kontakt med alla mina barn. Fina stunder med Bente-Nora.


Något du önskade dig och inte fick?
Harmoni


Vad gjorde du på din födelsedag 2019?
Hade en fin dag hemma. Först med vänner och sedan med barnen.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ja. Inställning. Mer av jävlar anamma. Att unna mej att må bra.


Vad fick dig att må bra?Promenader med Bente. Att bada i havet. Skratt med vänner. Förlossningar jag bistått. Barnen. Barnbarnen.


Vem saknade du?
Gottfrid.

De bästa nya människorna du träffade?
Måste vara Ivan va?!

Mest stolt över?Mina barn. Mina barnbarn. Min hund. Alltid. 

Högsta önskan just nu?
Balans och mer harmoni

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? 
Planen är: Allt. Farhågorna: Inget :)

Puss/ Asta

Asta recenserar "Allt jag fått lära mej" av Tara Westover

 

Så här står det att läsa om boken:
Boken är den amerikanska författaren Tara Westovers internationella bästsäljare om en uppväxt där hon lär sig att förbereda sig för domedagen istället för att plugga matte och historia och umgås med andra barn. Hennes storebror blir den som kommer hem med nyheten att det finns en annan värld bortom gården en värld som kan ge henne ett helt annat liv.
På en gård vid bergets fot i Idaho bor Tara Westover med sina föräldrar och sex syskon. På somrarna hjälper hon sin mamma att koka örter och på vintrarna arbetar hon i sin pappas skrotverkstad. När hon får ett stålrör genom benet, eller när hennes storebrors ben börjar brinna, åker familjen inte till sjukhuset, hennes mamma behandlar såren med örtomslag. Familjen är mormoner och survivalists de lever helt avskärmade från samhället. Tara är 17 år när hon för första gången sätter sin fot i en skola. Hon har aldrig hört talas om Förintelsen, Kennedy, Martin Luther King.

Som sagt, "Allt jag fått lära mej" handlar om Taras uppväxt i en stor syskonskara. Föräldrarna är Mormoner och föraktar allt vad utbildning och vetenskap heter. Barnen skall undervisas hemma men det blir inte så mycket bevänt med den saken, istället får de hjälpa pappan på hans skrotupplag och mamman med hennes hokuspokusoljor.
Det är en historia om en barndom i en fanatisk miljö men det är lika mycket en berättelse om att växa upp med en psykiskt sjuk pappa som "lider" av storhetsvansinne, förföljelsemanier, ohämmade aggressioner och periodvis djupt tungsinne.
En miljö där patriarkala strukturer får härja, där kvinnor och även småflickor har en oändligt massa regler att rätta sej efter för att inte betraktas som horor.
Djävulen lurar överallt och det mesta som har med att tänka en enda tanke fritt betraktas som ett verk av Satan.

"Allt jag fått lära mej" handlar om en ung flickas hunger över någonting annat och drift att skaffa sej kunskap och utbildning och det är fascinerande att se vad hon kan åstadkomma helt på egen hand.
Men den handlar oxå om hur stark den där självbilden som man får under sin barndom är och vilken kärlek och lojalitet Tara trots allt har till sina föräldrar och sin familj. Hur kunskap och utbildning ändå inte är en garant för att slå sej fri.

Jag brukar inte uppskatta sådana där självbiografier. Särskilt inte tragiska sådana. Hur intressant en barndom eller ett livsöde är så håller det sällan särskilt hög romankvalitet. Men "Allt jag fått lära mej" var Barack Obamas favoritbok förra året så vad fan, då fick man ju ge den en chans.
Språket är inget att yvas över, men det är inte heller dåligt, storheten ligger i Tara Westovers barndom och uppväxt. I historien själv.
Jag ger den en 4:a i betyg och tror att jag kommer att minnas den länge!

Puss/ Asta

Fast jag är rätt bra på...

💛 Jag är bra på att skriva listor.

💛 ... för alla möjliga tillfällen.

💛 Jag kan kallprata med i princip vem som helst

💛 ... och se bekväm ut (även om jag inte är det.)

💛 Jag kan se chill ut även om jag är jättenervös.

💛 Jag är grym på att baka bullar.

💛 Jag är världens bästa hundmamma.

💛 Jag skriver långa handskrivna brev

💛 Läser ut en roman hyfsat snabbt om jag vill.

💛 Jag är hyfsad på japanska.

💛... Nej, jag skojade bara. Jag kan inte ett ord.

💛 Jag är fruktansvärt envis.

💛 Jag är starkare än vad man kan tro.

💛 Jag är rätt grym på att sticka svårstuckna patienter.

💛 Jag har hög tröskel för skitiga golv

💛 Jag är bra på att bygga lego och leka med dinosaurier 

💛 Jag är en hyfsad bloggare (när jag inte skriver listor.)

💛 Jag är bra på att hantera hunger. Äter oftast bara 1 gång per dag.

💛 Jag är bra på att se ut och fungera som vanligt utan sömn.

💛 Jag är bra på att förlåta och sätta mej in i andras perspektiv.

Puss/ Asta