Kan man hata någon man inte känner?

Almedalsveckan pågår och jag har knappt hängt med alls.
Politik just nu känns minst sagt deprimerande på så många plan.
Jag har ganska mycket stängt av.
Vad fan är det som har hänt med svenskarna?
Hur är det möjligt att fördumma en befolkning så snabbt?
När blev vi svenska kända för att vara paranoida och egoistiska?
Hur blev det hippt att vara rasist? Så JÄVLA hippt att lågavlönade människor med enkla arbeten alternativt pensionärer sitter på nätet och spottar på de som inte jobbar?! Tycker det är svinbra med Moderaternas å Kristdemokraternas skattefördelningspolitik?
Är det så jävla viktigt att få vara rasist att det får svi över? Eller tror de på fullt allvar att det kommer bli jättebra med stora skattesänkningar till rika och nedmonterad trygghet för resten bara gränserna stängs och människor kastas ut?
Jag vet inte... men det är fan deprimerande tider för tänkande människor. 

Jag har inte lyssnat på Jimmie Åkessons tal i Almedalen men jag har sett snuttar och jag har läst recensioner och direktcitat.
Han har självförtroende nu den gode Jimmie.
Nu behöver inte längre budskapen paketeras om och beströs med glitter.
Nu kan han säga som det ÄR.
Nu har han en stor och högljutt gläfsande del av väljarkåren bakom sej och själv har han fått uppgraderas till Ebba Bush Thores lilla knähund.
Jag är säker på att de två knullar med varann, men det hör kanske inte hit.
När jag ser Jimmie. Hör Jimmie. Tar in Jimmies budskap så uppstår en fråga inom mej som jag faktiskt lagt ansenlig tid på att försöka svara på.
Är det möjligt att hata någon man inte känner?
Känslorna han och hans partikamrater och hans väljare väcker hos mej i den ordningen med dalande intensitet påminner i varje fall om hat.
Det är ingenting jag är stolt över. Faktiskt inte. Jag vill kunna respektera dessa meningsmotståndare så som jag respekterar andra jag inte håller med.
Anledningen till mina starka och flammande känslor för Jimmie och hans undersåtar är vad de GÖR mot detta land.
Han är en förbannad landsförrädare och borde behandlas som en sådan.
Inte sitta på kafferep med Livets ord.

Jag är mer patriot än de flesta.
Jag vill inte kalla det "i dessa Pk tider" för jag tycker Pk står för nåt fint. Pk = anständighet, men i dessa lite ängsliga tider är det inte helt ok att kalla sej patriot.
Men jag älskar detta land! Jag skulle aldrig frivilligt bo någon annanstans, inte ens för ett litet tag.
Jag älskar det som är själen i det svenska. För mej solidaritet, tillit till myndigheter och varandra, oviljan att bråka, att vara lagom svenskt.
Jag älskar vår syn på barn, djur och miljön. Jag älskar allemansrätten, svensk hockey, vår företagsamhet. Jag älskar inställningen i att vi tar hand om varandra, att ett land aldrig är bättre än hur de tar hand om de minsta.
Jag älskar naturen här. Våra årstider. Svenska jordgubbar och kebabpizza.
Det faktum att vi så länge varit ett tryggt folk, med hög levnadsstandard, inga krig och med en stark demokrati har gjort oss nyfikna på andra.
Den som är trygg i sitt land och sin kultur vågar vara just det... nyfiken på andra.
I att resa. I att välkomna andra människor hit. Vid att pröva andra människors kultur... musik, dans, mat, högtider.
Det är Sverige för mej. Världens bästa land. Och allt det håller på att raseras nu.

Jag tänker att där är Jimmie och jag lite lika.
Vi ser båda ett land i förändring och vi tycker inte om det.
Men vi ser olika förändringar och jag tänker att eftersom jag VET att Jimmies bild av Sverige som ett land på randen till kollaps, ett farligt och våldsamt land som snart är bortom räddning så kanske det är lika dant för mej?
Min bild av att nazister i olika grad och klädsel förstör mitt land och hjärntvättar alla mina grannar kanske oxå är nååågot överdriven?
Kanske.

Det pågår så mycket nonsens nu som för bara ett litet tag sedan inte varit möjligt.
Som tiggeriförbud.
Som böneförbud på arbetstid.
Som denna enorma upprördhet på att bevilja anhöriginvandring (men med så stränga premisser att nästan ingen kommer kunna söka.)
Som skräcken för ett gäng småbarn som har terroristföräldrar.

Slutligen vill jag dela en klok mans tankar...

Ordagranna citat ur Åkessons tal i Almedalen idag:
"Hänsynslöst och vanvördigt har man förvandlat vårt land till oigenkännlighet." "Idag återstår bara spillror av det arv som tidigare generationers svenskar gav oss." "Segregationen växer och vårt land håller på att förvandlas till ett splittrat kaos. De kriminella gängen tar över stadsdel efter stadsdel." "De har förstört vårt land, monterat ned välfärd och trygghet."

Är karln påtänd? Eller fullständigt hysterisk?
Uppriktigt sagt så har 99 procent (kvalificerad killgissning) av Sveriges befolkning aldrig varit med om en sprängning, en skjutning, ett knivdåd, ett rån eller något annat dramatiskt när de vistas utanför hemmets väggar. Utan nyhetsförmedling och sociala medier skulle de knappt märkt någonting.
----
PS. I början av talet citerar Åkesson ett långt brev han fått från "Leila", snart 70 år. Det brevet är fabricerat på SD:s partikansli. Med 15 års branscherfarenhet känner jag igen en copy-text när jag ser den. Alltid.
Fredrik Falk

Puss/ Asta

Jag gillar inte att du röstar på Moderaterna...

... men med varje fiber i min kropp försvarar jag din rätt att göra det.
Att rösta höger, vänster eller mitt emellan beror på vilket samhälle du vill ha, vilka värderingar du äger, vad ditt hjärta och ditt förnuft säger åt dej.
Själv tror jag inte på det här samhället som Alliansen byggt under snart 8 år, jag vill se en förändring och en rejäl vridning för rättvisa, solidaritet och miljön.
Lika fullt respekterar jag om du inte tycker likt.
Vi kan ha ordväxlingar, argumentationer, debattera det hela fram å tillbaka precis så som det anstår en demokrati.
Men jag kommer aldrig, aldrig, aldrig respektera eller acceptera att rasistiska och nazistiska partier går till val i Sverige.

Svenskarnas parti har redan fått tillstånd att hålla tal på torget under Almedalsveckans sju dagar. En kommunpolitiker, partifärg har jag glömt,  på Gotland fick frågan vad hon ansåg om att ett rasistiskt och nazistiskt parti utan vidare fick tillstånd för detta och hon svarade att hon såg det som en självklarhet i ett demokratiskt land att yttrandefriheten respekterades även för dem med åsikter som hon inte höll med om.

Men alltså, hur jävla flat får man lov att vara?!
Vi har fantastiska grundlagar i det här landet och dem ska vi vara rädda om.
Men yttrandefrihetslagen innebär inte att man får lov att säga vad man vill.
Den borde i vart fall inte göra det!
Svenskarnas parti är en förolämpning och en hotbild för varje invandrare, muslim, homosexuell, landsförrädare (såna som jag) med sin blotta uppenbarelse.
Även om de inte skulle säga ett ord under sitt tal.
Vi vet alla vad de tycker om sådana som oss.
Vi vet alla vad de önskar oss för öde.
De är ett pack, en skam för vårt land och de har ingenting med demokrati att göra.
Almedalsveckan handlar om allt som de inte står för.

På tal om nazisterna. Som verkar bli allt mer synliga och allt mindre tabu för var vecka som går...
Har ni märkt av normaliseringsprocessen?
Har ni märkt av hur fokus hamnar på råbusarna och hur Sverigedemokraterna med sin mer köksbordsrasismbetonade politik framstår som cafe latte och ingenting att orda om?
DET är i sej mer farligt än vad Svenskarnas Parti någonsin kommer att bli.
Sp kommer aldrig samla någon större makt.
De har enstaka mandat, skulle kunna komma att skrapa ihop något enstaka till, men inte nog för att kunna påverka någonting.
Så många riktiga nutcase finns inte i Sverige.
Svenskarnas partis medlemmar må vara farliga för de som enligt dem avviker vilket är illa nog men aldrig bli något parlamentariskt hot.
De är en förolämpning för alla oss som tror på människors lika värde.
Men även om det finns olika grader i helvetet så är hett varmt nog och vi får aldrig vänja oss vid Sverigedemokraternas politik å retorik

Indignerad som Rut i Änglagård säger jag:
Nazister hör inte hemma på våra gator. Rasister hör inte hemma i vår riksdag.

Puss/Asta