Kan man hata någon man inte känner?

Almedalsveckan pågår och jag har knappt hängt med alls.
Politik just nu känns minst sagt deprimerande på så många plan.
Jag har ganska mycket stängt av.
Vad fan är det som har hänt med svenskarna?
Hur är det möjligt att fördumma en befolkning så snabbt?
När blev vi svenska kända för att vara paranoida och egoistiska?
Hur blev det hippt att vara rasist? Så JÄVLA hippt att lågavlönade människor med enkla arbeten alternativt pensionärer sitter på nätet och spottar på de som inte jobbar?! Tycker det är svinbra med Moderaternas å Kristdemokraternas skattefördelningspolitik?
Är det så jävla viktigt att få vara rasist att det får svi över? Eller tror de på fullt allvar att det kommer bli jättebra med stora skattesänkningar till rika och nedmonterad trygghet för resten bara gränserna stängs och människor kastas ut?
Jag vet inte... men det är fan deprimerande tider för tänkande människor. 

Jag har inte lyssnat på Jimmie Åkessons tal i Almedalen men jag har sett snuttar och jag har läst recensioner och direktcitat.
Han har självförtroende nu den gode Jimmie.
Nu behöver inte längre budskapen paketeras om och beströs med glitter.
Nu kan han säga som det ÄR.
Nu har han en stor och högljutt gläfsande del av väljarkåren bakom sej och själv har han fått uppgraderas till Ebba Bush Thores lilla knähund.
Jag är säker på att de två knullar med varann, men det hör kanske inte hit.
När jag ser Jimmie. Hör Jimmie. Tar in Jimmies budskap så uppstår en fråga inom mej som jag faktiskt lagt ansenlig tid på att försöka svara på.
Är det möjligt att hata någon man inte känner?
Känslorna han och hans partikamrater och hans väljare väcker hos mej i den ordningen med dalande intensitet påminner i varje fall om hat.
Det är ingenting jag är stolt över. Faktiskt inte. Jag vill kunna respektera dessa meningsmotståndare så som jag respekterar andra jag inte håller med.
Anledningen till mina starka och flammande känslor för Jimmie och hans undersåtar är vad de GÖR mot detta land.
Han är en förbannad landsförrädare och borde behandlas som en sådan.
Inte sitta på kafferep med Livets ord.

Jag är mer patriot än de flesta.
Jag vill inte kalla det "i dessa Pk tider" för jag tycker Pk står för nåt fint. Pk = anständighet, men i dessa lite ängsliga tider är det inte helt ok att kalla sej patriot.
Men jag älskar detta land! Jag skulle aldrig frivilligt bo någon annanstans, inte ens för ett litet tag.
Jag älskar det som är själen i det svenska. För mej solidaritet, tillit till myndigheter och varandra, oviljan att bråka, att vara lagom svenskt.
Jag älskar vår syn på barn, djur och miljön. Jag älskar allemansrätten, svensk hockey, vår företagsamhet. Jag älskar inställningen i att vi tar hand om varandra, att ett land aldrig är bättre än hur de tar hand om de minsta.
Jag älskar naturen här. Våra årstider. Svenska jordgubbar och kebabpizza.
Det faktum att vi så länge varit ett tryggt folk, med hög levnadsstandard, inga krig och med en stark demokrati har gjort oss nyfikna på andra.
Den som är trygg i sitt land och sin kultur vågar vara just det... nyfiken på andra.
I att resa. I att välkomna andra människor hit. Vid att pröva andra människors kultur... musik, dans, mat, högtider.
Det är Sverige för mej. Världens bästa land. Och allt det håller på att raseras nu.

Jag tänker att där är Jimmie och jag lite lika.
Vi ser båda ett land i förändring och vi tycker inte om det.
Men vi ser olika förändringar och jag tänker att eftersom jag VET att Jimmies bild av Sverige som ett land på randen till kollaps, ett farligt och våldsamt land som snart är bortom räddning så kanske det är lika dant för mej?
Min bild av att nazister i olika grad och klädsel förstör mitt land och hjärntvättar alla mina grannar kanske oxå är nååågot överdriven?
Kanske.

Det pågår så mycket nonsens nu som för bara ett litet tag sedan inte varit möjligt.
Som tiggeriförbud.
Som böneförbud på arbetstid.
Som denna enorma upprördhet på att bevilja anhöriginvandring (men med så stränga premisser att nästan ingen kommer kunna söka.)
Som skräcken för ett gäng småbarn som har terroristföräldrar.

Slutligen vill jag dela en klok mans tankar...

Ordagranna citat ur Åkessons tal i Almedalen idag:
"Hänsynslöst och vanvördigt har man förvandlat vårt land till oigenkännlighet." "Idag återstår bara spillror av det arv som tidigare generationers svenskar gav oss." "Segregationen växer och vårt land håller på att förvandlas till ett splittrat kaos. De kriminella gängen tar över stadsdel efter stadsdel." "De har förstört vårt land, monterat ned välfärd och trygghet."

Är karln påtänd? Eller fullständigt hysterisk?
Uppriktigt sagt så har 99 procent (kvalificerad killgissning) av Sveriges befolkning aldrig varit med om en sprängning, en skjutning, ett knivdåd, ett rån eller något annat dramatiskt när de vistas utanför hemmets väggar. Utan nyhetsförmedling och sociala medier skulle de knappt märkt någonting.
----
PS. I början av talet citerar Åkesson ett långt brev han fått från "Leila", snart 70 år. Det brevet är fabricerat på SD:s partikansli. Med 15 års branscherfarenhet känner jag igen en copy-text när jag ser den. Alltid.
Fredrik Falk

Puss/ Asta

Dagen efter

Det är dagen efter valet och ändå vet vi inte särskilt mycket mer än vad vi visste i förrgår. Följde Svt's valvaka hela kvällen igår och gick å la mej med en känsla av att jag inte visste någonting. Alls.
Extremt jämt mellan de traditionella blocken.
40,6 % och 144 mandat till de rödgröna. 40,3 % 143 mandat till Alliansen.
Sverigedemokraterna fick 17,7 %, 62 mandat, en horribel siffra men ändå bra mycket lägre än de 25-35 % som både företrädare och sympatisörer har gastat/ hotat om.
Tack och lov! Prisa Gud.
Även om siffran är just horribel och de kommer kunna ställa till mycket jävelskap känns det varmt i magen att det inte var den där fjärdedelen eller mer som röstade för ett rasistiskt, homofobt och kvinnofientligt parti.
Jag väljer att se glaset som halvfullt här.

Miljöpartiet klarade sej kvar om än ordentligt sargat.
Vänsterpartiet gick något sämre än jag trott. Socialdemokraterna något bättre.
Det lär inte hjälpa.
Än har Stefan Löfven inte avgått men det kommer han tvingas göra, så mycket kan vi vara säkra på. Om han därefter återkommer som statsminister för en blocköverskridande regering eller om Ulf Kristersson övertar posten återstår att se. Vi vet egentligen ingenting. Inte som jag förstått det i alla fall, men skulle jag tvingas gissa skulle jag satsa pengarna på det sistnämnda alternativet.

Vad innebär en Alliansregering med stöd av Sd?
Ja, för mej och min ekonomi... rent personligen... som vit medelklasskvinna med lågstatusakademisk utbildning boende i villa i småstad säkert inte särskilt mycket. Några hundra mer i plånboken efter skatt. Som säkert försvinner för att fackavgiften eller något annat ökar.
För samhället i stort är det allvarligare och i synnerhet för de invånare som redan lever marginaliserat.
Socialdemokraterna misslyckades till stora delar med att minska klyftorna i samhället. Alliansen ser samhällsklyftor som något bra. Som en morot. Det har de uttalat många gånger.
Min tro är att kriminalitet gror i hopplösheten och utanförskapet.
Det har det alltid gjort. I alla tider. I alla länder.
Skall vi komma till rätta med förortsproblematiken behövs reformer, arbeten och hopp och inte bara poliser och övervakningskameror.

Men Sverige står kvar. I dag och imorgon också.
Och 82,3 % röstade inte på Sverigedemokraterna.
Vi tar det med oss.

Puss/ Asta

Sverige

Petronella tog helt fantastiska bilder idag på mej, Gottfrid och Noah.
När vi kvällsbadade nakna med vita rumpor. Fast Gottfrid behöll pälsen.
Tyvärr får jag inte lov att lägga ut bilderna här el på sociala medier för det kan finnas nåt litet pervo till pedofil som går igång på barnrumpor... ni får ta mej på mitt ord, de var fantastiska!
Vi har haft en underbar Nationaldag med pizza på stan, bubbel i trädgården, (allergi from hell) glass och kvällsbad och bättre än så (-pollen) kan vårt land inte hedras.

Jag älskar detta land av såååå många anledningar, men här är några. 

Vi har varit i fred i 200 år. Det är världsrekord.

Allemansrätten. Denna fantastiska lag som ger oss tillgång till naturen.

Vi är ett land med starka traditioner av solidaritet, både mot de som bor här och mot människor i världen som har det svårt.

Vi värnar om och har en levande demokrati.

Våra fyra årstider

Saltlakrits

Världens starkaste djurskydd

Världens mest jämställda land (vi är stolta men inte nöjda.)

Vi tillhör, när andra länder rankar, ett av världens bästa länder att leva i.

Vi har starka HBTQ lagar

Bohuslän är det inte många platser på jorden som slår när det kommer till skönhet.

Vi är världsmästare i hockey.

Vi är landet där ABBA, Zlatan, Volvo, Ikea och Peter Forsberg kommer ifrån.

Kebabpizza... Förlåt jag menar matjessill, färskpotatis och gräddfil är vår nationalrätt

Svenska jordgubbar!

Vi har åtminstone ambitionen om en jämställd skola och vård

Vi har ljusa sommarnätter

Få rejäla naturkatastrofer

Vi är ett land människor vill fly TILL.

Det finns så klart mer, mycket mer, som är fantastiskt med detta land som jag är så gruvligt stolt över.  Jag är patriot. Jag avskyr när folk pratar om dåliga saker som "typiskt svenskt." Jag avskyr när Sd målar ut mitt land till något det aldrig är.
Jag skulle bara om jag blev tvungen bo någon annanstans.
Jag vill leva, jag vill dö i Sverige.

Puss/ Asta

Det här är mitt land

Du gamla, du fria, du fjällhöga Nord.
Du tysta, du glädjerika, sköna.
Jag hälsar dig dig vänaste land uppå jord.
Din sol, din himmel, dina ängder gröna.
Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat ditt namn flög över jorden.
Jag vet att du är och du blir vad du var,
för jag vill leva, jag vill dö i Norden. 


Sveriges nationaldag, den 6:e juni.
Vi svenskar, få av oss åtminstone, har inga riktigt bra traditioner till den dagen.
Sedan 2005 är det helgdag och vi är lediga... om vi nu inte jobbar inom vården, restaurang eller så.
Men säkert var det ett gott försök till att få oss att helga dagen lite mer och lite bättre.


Jag är mycket stolt över mitt land även om jag gnäller allt som oftast över gräspollen och sverigedemokrater. Jag älskar mitt land och jag skulle aldrig frivilligt lämna det för en längre tid.
Här är jag född, här vill jag dö och de svenska värdena vill jag bevara.


Vad gör mej stolt med mitt land då?
Svårt att riktigt svara på, men känslan fyller en som bäst tycker jag när man varit utomlands och flyget går ner för landning. När man ser den ordentliga infrastrukturen, de gröna skogarna, alla små sjöar.
Havet, de prydliga små husen, den välordnade flygplatsen som närmar sej.
Att kunna spola ner papper på toaletten. Inte riskera livet när man ska åka bilen hem. Dricka vatten ur kranen. Andas den friska luften.


Allemansrätten gör mej stolt förstås.
Föräldraförsäkringen.
En fantastisk sjukvård tillgänglig för alla, en förlossningsvård i världsklass.
Världens hårdaste våldtäktslagar.
Världens mest jämställda land.
Det är den moderna tekniken, det är glänsande volvobilar, det är Ikeas köttbullar och det svenska musikundret.
Ett land känt för "lagom", ordning och reda och förhållandevis stor tilltro till staten.
Ett land vida berömt för sin solidaritet och för sin demokrati.
Ett land folk flyr till.


Idag orkar jag inte bråka med sverigedemokrater.
Jag ids inte skriva det där inlägget ni förväntar er och som vore så enkelt.
Raljera över om de skickat sina barn till den stängda skolan så de får sjunga nationalsången, för det är ju trots allt tradition.
Nej, jag skiter i det.
Jag struntar i att skriva om deras vanföreställningar och hur de skändar vårt land, vår fana, våra traditioner av öppenhet och medmänsklighet. Inte ens en dag som denna kan de låta bli.
Men jag ids inte.


Jag vill istället hylla och tacka detta land.
Mitt och ditt Sverige som för mej är världens vackraste land.
Ett land där mina förfäder sedan generationer nyttjat jorden och byggt detta land starkt och där jag föddes... genom livets tombola... och får leva och delta i förändringen med de som kom hit på -70 talet från andra länder för att bygga  vidare. De som flydde från Balkan på -90 talet som idag bidrar till dess styrka. De som kommer idag och som rustar oss för framtiden.
Sverige idag är matjesill, gräddfil och ljuvlig nypotatis. Det är pizza och thai och indiskt bröd.
Det är falafel och kebab och det är somrig gräddtårta med svenska jordgubbar på.


Jag älskar detta land.


Puss/ Asta

Ledsen trött och fullkomligt rasande.

Jag är trött. Så in i bänken trött på alla upptänkliga sätt som går att vara trött på.
Jag har haft en helt okej dag på praktiken, det är inte det, men jag känner mej helt slut.
Precis sett "30 grader i februari", andra avsnittet på andra säsongen.
Älskade första säsongen, kunde knappt bärga mej till nästa avsnitt. Denna gången kryper serien och dess karaktärer under huden på mej. Jag känner en märklig ångest och oro av att se den å av att släppa den efteråt som inga skräckfilmer eller thrillers i världen har fått mej att känna.
Jag känner mej försvarslös inför deras öden, den annalkande känslan av katastrof i serien blir det oxå hos mej.
Förmodligen för att jag är trött. Det känns som om det gnager in på benet rent själsligt.
Jag har svårt för musik igen. Svårt för prat hemma. Svårt att koncentrera mej.
Som om jag tömt alla resurser och nu är... hudlös.


Tröttheten gör mej ledsen. Det känns som om jag vill gråta men kan inte.
Den gör mej förbannad. Jag vill skrika på folk. Dramatiskt kasta en lur i örat på dem.
Den gör mej mottaglig. Mottaglig för all världens elände.

Jag läser och hör så mycket gnäll bland välgödda svenskar.
Det klagas på allt. På pensionerna. På barnen. På dagens föräldrar. På Sverige och naiva svenskar.
På korrupta politiker och på fans moster. Och självklart måste flyktingmottagandet stoppas, för nu går det fan inte längre. Åldringarna får inte sylt på gröten.
Så länge jag kan minnas har jag hört äldre och yngre människor beklaga sej över Sveriges flathet mot Tyskland under Andra världskriget. Hur vi lät nazisterna passera för att likt våra grannländer undgå ockupation.
En del säger att även Sverige och svenskarna visste vad som försegick i koncentrationslägren.
Visste om judarna redan under kriget. Och vi gjorde ingenting.
Flerparten av svenskarna gjorde ingenting och det är en skam som än idag måste diskuteras och kritiseras.
Samtidigt. Idag. Anno 2016.
Sedan många år pågår det ett krig i Syrien. Ett krig där västerländska vapen används.
Ett krig där en diktator i åratal nu dödat... med alla till buds stående medel... sin egen civilbefolkning.
Men sen kom IS och fler än en fiende verkar vara omöjligt att hålla reda på.
Länge höll sej väst helt utanför ett krig som de tyckte inte angick dem.
Inte angick dem förän flyktingar började flyta upp döda på grekiska turistorter och de överlevande bankade på Fort Europas port.
Till skillnad mot Nazityskland får vi nu eländet direkt in i våra datorer och tv apparater.
I direktsändning ser vi barn spolas över relingen ner i ett kallt, svart hav.
Och nu är heder och mod inte så viktigt längre som när vi talade om generationer före oss.

Nu angår det oss plötsligt. Sverige har tagit emot så många flyktingar att vi behöver andrum.
Andrum, inte minst för att vi har ett rasistiskt och fascistiskt parti i vår riksdag och att denna bruna sörja börjar spilla över på andra partier. 
Fler än 20 % antas rösta i nästa val på detta parti. Trots hundratals med klavertramp från deras förtroendevalda som uttalat sej rasistiskt, homofobiskt, kvinnohatande, fackfientligt.
Bland LO's manliga väljare är det uppemot dubbla sympatisiffrorna.
Därför att ett stopp för invandringen är så viktig att det inte spelar någon roll vad deras företrädare tycker, tänker, hotar och vrålar. Det spelar ingen roll att ledande Sd'are lägger ut adresser på flyktingförläggningar som sedan brinner. Det spelar ingen roll att kvinnliga journalister och debattörer blir hotade och önskade gruppvåldtäkter.
Att hindra dessa flyende människor som håller på att utrotas i sitt eget land från att komma till Europa ÄR viktigare.
Ni som säger annat är godhetsknarkare, vänsterradikaler, militanta feminister, naiva stackare och skapare av åsiktskorridorer.
Gha!

Jag vill spy!
Jag vill slåss!
Jag vill gråta!

Det finns fan inga perspektiv.
"Sverige sjunker." "Samhällskollaps." "Den mest inkompetenta regeringen."
När man sprider sådana rykten. Hjälper dessa röster på vägen. Odlar myten... då förråder man sitt land. Försöker ge den en stämpel som inte är sann.
Sverige går bättre än på mycket länge!
Prognoserna har fått skrivas upp flera gånger.
Arbetslösheten sjunker. Även ungdomsarbetslösheten.
Svensken konsumerar allt mer. Handeln och resandet slår rekord.
Brottsligheten sjunker. Fler läser på högskolan.
Barn får mediciner gratis. Skatten för pensionärer sänks. A-kassan höjs.
Tack vare att vi blir fler byggs det ut med skolor, affärer, restauranger.
Skapas fler jobb. Genererar mer skatter.
Barn får fria glasögon. Vi investerar. Vi mår som land väl.
Det som Socialdemokratiska politiker är inkompetenta på är att sprida detta.
Eller att överrösta undergångsprofeterna.
Och vi har RÅD, PLATS och MÖJLIGHET att hjälpa fler människor som flyr för sina liv.
För att vi kan och för att vi har en medmänsklig skyldighet.
För att kunna se barnbarn i ögonen och säga, jag sa ja. Jag sa Välkommen.
Och då har vi haft den här regeringen i dryga året.

Gud hjälpe oss undergångsprofeterna får ta över Sverige.

Puss/ Asta

Lugn å fin.

Jag blir så trött när det talas om vad flyktingar kostar Sverige. I synnerhet när det är Sverigedemokraternas siffror som är något HELT annat än vad regeringens ekonomer räknat på.
Jag kan inte minnas att det gnälldes och ylades i närheten av så mycket sist vi tog emot den största flyktingvåg vi hittills sett. Den i början av -90 talet när kriget på Balkan härdade.
Sverige, svenskarna och våra nya medborgare redde upp det fint och idag så skulle vi som land knappast ha klarat oss utan de här människorna. De arbetar och betalar skatt inom alla områden i samhället, inte minst vården.
En generös flyktingpolitik är främst en solidarisk skyldighet!
Vi ska glädjas över att vara ett land människor flyr TILL och inte ifrån.
Vi har fått det alldeles gratis. Vi har inte förtjänat att födas här.
Men en generös flyktingpolitik är något mer. Det innebär en temporär kostnad som på sikt kommer att göra vårt land starkare och rikare. Det är en investering.

Jag blir så LESS på människor som försöker göra/ beskriva Sverige som sämre än vad det är.
Som jämför med andra länder och snackar ner sitt eget.
Det är ofta Sd'are som gör så. Som menar att Sverige urholkats bara pga invandringen.
Men det är inte invandrarnas fel att Sverige inte längre är ett folkhem.
Det kallas utveckling, modernisering på ont å gott, globalisering, urbanisering och åtta år av Alliansstyre.

Ändå. Trots det. Fortfarande.
Vi får väldigt mycket välfärd för pengarna.

Vi har fortfarande en vård som står sej i världsklass. Trots sjuksköterskebrist.
Det gnälls å klagas på vården men i få länder serveras medborgarna så kvalificerad vård som här till så låg kostnad.
En medelålders man ramlar ihop med en hjärtinfarkt på en trottoar. Han blir hämtad av en ambulans, under färden får han rullande akutsjukvård. Väl på sjukhus genomförs en bypas operation.
Hela bröstkorgen sågas upp. Hjärtat plockas ut. Det ockluderade kärlet byts ut mot en ven som samtidigt el strax innan har plockats ut från patientens vad. Hjärtat läggs tillbaka i bröstkorgen.
Kickas igång. Allt stentas ihop.
Mannen får tillbringa sina första fyra-fem dygn på specialiserad hjärtavdelning med all övervakning som finns att uppbringa. Sedan ytterligare några dagar på hemsjukhuset. Under tiden får han mediciner, mat, provtagningar, undersökning, utbildning, dygnet runt vård, omvårdnad.
Skrivs ut som ny och betalar en vårdavgift. 180 spänn el vad den nu kostar.

Vi lever i världens mest jämställda land. Vi har en föräldraförsäkring som andra länder bara drömmer om. En fantastisk barn och mödravård.
"Höga våldtäktssiffror" ropar rasisterna. Ja, inte för att de bryr sej om kvinnor annars men visst... det är obehagligt.
En anledning till att vi har högre frekvens av våldtäkter är att vi klassar fler händelser som våldtäkt.
Det finns länder där det fullständigt rycks på axlarna om våldtäktsmannen är maken, sexköparen eller om kvinnan varit berusad.

Äldre människor kan absolut ha det bättre. Jag håller med.
Och alla vi i medelåldern har väl funderat ett par gånger på hur det ska bli med vår pension så småningom.
Men vi har ändå pension, vi har äldreboenden med service dygnet runt, vi har en massa förmåner och rabatter som äldre får ta del av.
Vi har ett samhälle som tar hand om äldre om det inte finns några anhöriga som kan eller vill.
Det har inte alla länder.

Kriminalitet.
Vi är fortsatt förskonade. Och en stor del av brottsligheten minskar.
Den kriminalitet vi ser öka beror på segregation och fattigdom, bland svenskar så väl som invandrare.
Men fortfarande är det så att gott å väl nittio procent av alla invandrare har aldrig varit misstänkta för något brott.
De sköter sej.
Siffran för ickedömda etniska svenskar är någon procent högre.
Tittar man på Finland som ofta förs fram som ett föregångsland för rasisterna så har de fler mord/ år än vad vi har.

Mycket kan göras bättre men jag är väldigt stolt över väldigt mycket.

Puss/ Asta

Isn't it ironic?

Sverigedemokraterna har allt sedan de kom in i riksdagen haft ett stort inflytande i allas våra liv.
Även om de övriga partierna inte velat ta i dem med tång och inte heller förändrat sin egen politik särskilt mycket gällande flyktingfrågorna (åtminstone inte förrän nu i eftervalsdebatten.)
Men ändå i allas vår vardag.
För det talas om invandring, flyktingpolitik och eu emigranter mer än något annat politiskt område bland människor.
Det talas om det som om det vore den viktigaste frågan i vårt land.
Sverigedemokraterna har fått debatten precis dit de vill där det ventileras, debatteras och tycks om precis hela tiden kring invandringen. Allt verkar hänga på denna.
Som om inte vår miljö och klimathotet är mer angeläget?
Arbetstillfällen. Bygga bostäder. Få skolan att fungera. Vårdpersonal att sluta fly sina arbeten.

Fokuset hamnar så märkligt tycker jag.
ISIS ska diskuteras och förfasas över i tid å otid. Inte då främst ISIS brutalitet och dåd.
Nej, ISIS möjlighet att ta sej hit, eller att från början höra hit.
Det finns ingen ende på vilken rädsla och förskräckelse det sår.
Vem har mest att frukta?
En och annan fasansfullt mördad journalist som får enorm massmedial uppmärksamhet
Jo visst, men vilka drabbas främst av ISIS? Eller av terror över huvud taget?
Muslimer. De som flyr.
Å samma svenskar som tydligast förbannar och ängslas över ISIS är ofta de som mest vill stänga våra gränser.
Isn't it ironic?

EU emigranter/ romer väcker oerhört mycket känslor.
Är jobbiga att se. Jobbiga att möta.
Skitiga är de med.
Hur är vi funtade om vi tycker det är ett större problem att vi tvingas se misär än att misären finns?
Hur kan det upprepas att tiggeriet är organiserat när "bevis" för detta gång på gång slås sönder och när, de som borde veta (polisen och andra myndigheter) förnekar detta.
Ett visst organiserat samarbete (som att åka i gemensam buss, dela bostad mm) är inte samma sak som organiserad brottslighet.
Jag har studerat tiggare många gånger under relativt lång stund och knappt någon ger. Enstaka kronor ramlar ner i den där muggen.
Det verkar inte allt för... lukrativt.
Under de senaste 18 månaderna har 74 brott mot eu emigranter anmälts. Alltså anmälts.
Hur är det möjligt att det pratas så lite om det?
De är människor precis som vi. De har bara haft oturen att födas någon annanstans.
Du har inte gjort ett skit för att födas här.
De är av kött å blod, de har barn där hemma som inte har mat i magen eller skola att gå till.
Människor som tänder eld på tält och husvagnar? Som misshandlar, hotar, spottar på andra människor?
Varför talas det så lite om sambandet mellan Sverigedemokraternas svartmålande av romer och vad deras svans utför för illdåd?
När människor av utländsk härkomst begår brott eller uppvisar dåligt uppförande så gapas det högljutt om kultur och religion.
När svenskar tänder eld på människors temporära bostäder viftas det bort med att det är "enstaka galenpannor"
Isn't it ironic?

Vi i Sverige är vana vid invandring.
Vi har byggt vårt välstånd så.
Vi har hanterat stora kvantiteter av flyktingar förut. Under balkankriget.
Det gick utmärkt.
Solidaritet, nyfikenhet och inkluderande har varit Sveriges styrkor.
Då finnar, jugoslaver, ungrare.
Nu längre bort i från.
Flyendes över minfält och öknar. Över stormiga hav i små båtar.
Å vi diskuterar att det är ett problem för OSS.

Sverigevänner. Isn't it ironic don't you think?

Puss/ Asta

Till Mr Mark Tobin

Mark är en sån där anhöriginvandrare som Sverige ska dras med här ett tag.
Bekant till mej. Med hopp om att han nu, när han tillsammans med min superhjältinna Nina, lämnar de Australienska vildmarkerna för Ninas hemmaplan ska trivas här.

Jag vill ge Mark några goda ord på vägen...

Du kommer få bygga snögubbar och snölyktor. Eller ja, åtminstone plaska runt i smömodd (som är den mer vattniga varianten.) Converce är inte att rekommendera alltså..., jo självklart under sommaren som brukar infalla mellan den 5:e och 12:e juli.

Du kommer få bilrutor att skrapa fria från frost (eeeh, istäcke ungefär) varje morgon mellan november och april och det är kallt som satan om fingrarna.

Du kommer att märka att folk kör som dårar... och i stor utsträckning ÄR dårar... påtända eller berusade eller fulla av ungdomligt testostron eller den ombonade välsignelsen av grön starr och framlobsdemens... även när det är snorhalt ute.

Lär känna de svenska myggorna, de älskar att suga blod i samma utsträckning som alla heta vampyrer som snurrar runt i tonårsfilmerna numera.
Dock är de sällan Skarsgårdssnygga.

Här utbrister vi "Å hhh, gud äntligen en ljuvligt varm dag" när kvicksilvret orkar över 12 grader. (Du har väl packat med dej de varmaste kläderna du har?)

Svensken blir inte arg. Jo svensken blir jättearg. Det är bara det att det är svårt att uppfatta alla gånger. Ilska hos den svenska mannen utmärker sej på tre sätt.
1.) En knuten näve i fickan. 2.) En ilsk rad på facebook 3.) Ett obstinat klistermärke på bilen.

Sveriges tredje största parti heter Sverigedemokraterna.
Deras ideologi går i korthet ut på att gradera människor. Vi svenskar är så klart bäst, sedan kommer norden, sen kommer typ England. Tröstande nog för din del hamnar du någonstans i mitten på "människor som möjligen är något att ha." Långt efter irländaren, men å andra sidan långt före de från Somalia eller Irak. 

Vattnet här är säkert vad du skulle kalla kallt. Just nu kanske 7-8 grader, efter en hyfsat bra sommar i slutet av juli kring isbildning möjligen 18-20°c. Å andra sidan har vi extremt få vithajar här.

Du har goda möjligheter till att få somna dygnrak tillbedjande toalettstolen även i Sverige.
Främst till midsommar och kräftskivor. Men även helt vanliga onsdagar efter after work.

Om du nu får nåt jobb. Du vet att arb givaren har väääääldigt lätt för att slarva bort din ansökan även om du är mångdubbelt bättre än alla andra sökandes pga att du inte heter Svensson.
Nej, just det, det gällde främst afrikaner och araber, glöm att jag jag sa nåt där...

Vi svenskar har svårt för att tala med invandrare. Hälften för att de är rasister, andra hälften för att de är som jag och har glömt bort varenda engelska lektion vi någonsin haft i ren blygsel och därför klarar av engelska i nivå med... cat, dog, child, airplain, boz, fuck, and.... nä, det var nog det.

Vi är ett blygt folk. I en hiss smetar vi oss fast mot väggen som är längst bort från sällskapet.
I en buss är principen den samma.... så många säten som möjligt emellan.

Please, säg inte "How are you" för då tror vi du är ett perverst svin som tänker kidnappa oss, stycka oss och lägga oss i små plastpåsar.

Jag varnar dej! Besök inte GeKå's i Ullared. HUR mycket Nina eller nån annan kvinnlig släkting tjatar. Åtminstone inte utan en god livförsäkring.
Jag har inga siffror, men jag skulle gissa att ca 93% av alla besökande män dör i kardioella kärlsjukdomar och ytterligare några i uttråkning eller insikten i hur deras ekonomin kommer se ut efter att kassorna passerats. 

Vi har en hel del mattradition som jag är säker på att du kommer att uppskatta.
Svensk husmanskost så som Burger king, kebabpizza och friterade räkor.
Men även lite mer gammaldags vanor. Salt sill med sur grädde. Kalles kaviar och surströmming (jäst fisk som borde kasserats på -20 talen.)

Här slår inte män sina kvinnor och barn. Eller jo, det gör dom och då kallas det inte misshandel utan familjekonflikter. Sött.

Solkräm... solkrämen tror jag faktiskt du kan sluta med å spara in ett par spänn på.
Samma sak med harpun slipningarna. Vi har inga krokodiler. Så harpunerna kan slöa till bäst de vill.

Vi svenskar värnar både vår egen och annan kultur kan man säga. I alla fall inom vissa områden, så som alkohol.
Vi har kvar det nordiska sättet att dricka på. Dvs så mkt alkohol som möjligt under så kort tid som möjligt för att uppnå högsta möjliga promillehalt i blodet på fredagar och lördagar.
På veckorna där emot kulturdricker vi, så som i södra Europa, med rödvin till maten en vanlig tisdag och en återställare innan jobbat på torsdag morgon.

Ingenstans är vi så deprimerade som här. För att spara tid... läs på om olika antidepressiva läkemedel. Själv tycker jag att Cipralex är mkt bra, verkar fort, lusten till sex försvinner däremot nästan ögonblickligen. Men å andra sidan så är vi svenskar inte ALLS lika mkt för att utöva sex som att prata om sex.

Varje vår ser vi på uttagningen till Melodifestivalen i typ 76 delfinaler.
Sen kommer Lets Dance förstår du. 
I maj går den stora Eurovison song contest som hela Sverige tittar på men ingen erkänner.
I samband med detta även ishockey vm. Hur ligger ni Australiensare till i hockey? Vårt Tre kronor är topp tre i världen. Det var bara en liten parentes.
Under sommaren är det lite stiltje, då är korsstygnsbroderi ett hett tips.
Till hösten drar "Bonde söker fru" och "Ensam mamma söker kärlek" vilket är två dokusåpor som går ut på precis det de antyder.
Därefter nångång brukar "Så mycket bättre" dyka upp med artister (du aldrig hört talas om) som tolkar andra artister (du heller inte hört talas om..)
Sen kommer SHL igång. Alltså, Svenska hockeyligan. Här håller du på Frölunda Indians, kan vi bara vara överens om det så kommer din å min vänskap utvecklas så mycket enklare efter det.
I vinter kommer "Stjärnorna på slottet" med kändisar som du inte känner till som dricker vin, äter god mat, gråter ut över sin barndom och hyllar varandra.

Ja, du hör ju. Märker. Detta kommer att gå som en dans.
Avslutningsvis lägger jag ut en bild på Sveriges farligaste djur, det djur som dödar flest människor varje år i vårt land. Inte någon giftorm nä...
Håll till god...
Asta presenterar....

Getingen.

 


Välkommen vännen till Sweden, the land of vikings.
Puss/ Asta

Hoodsen som politikerna glömde

Jag är sosse. Jag har det i blodet.
Men likväl... jag hörde Stefan Löfven intervjuas för Sveriges radio på Biskopsgården där de senaste gängrelaterade dödsskjutningarna inträffade på en krog här om dagen. Det senaste. Det har varit många skjutningar i de hoodsen de senaste åren.
Stefan Löfven pratade så fint om att alla måste hjälpa till, om att lösningen heter arbete och utbildning.
Så klart att det är viktigt. Självklart. Men det behövs mer än så. Är mer än så.

Har ni varit i Biskopsgården? Eller i Hjällbo?
Hammarkullen? Tynnered?
Göteborgs värst drabbade förorter. Det ser lika dant ut i alla större städer.
Det borde ta me fan vara kriminellt för politiker att göra så mot människor.
Att stillasittande se på ett sådant förfall.

unga röker braj utanför fritidsgården
tjackisen står och dyrkar nåt av låsen
polarns mamma gömmer systembolagspåsen
välkommen till mina områden
svär att alla här sitter fast i psykosen
in och ut, ut och in från kriminalvården
som politikerna glömde postkoden
välkommen till mina områden

Rader ur Kartellens mest kända låt "Mina områden", just hans områden var en förort i Stockholm.
Aldrig varit där men känner till miljön. Hopplösheten.
Jag tänker att människor som jag talar med här, uppvuxna under trygga förhållanden, i någon liten pittoresk småstadsskola, med en mamma å pappa, ett hus och kanske en sommarstuga, människor som vuxit upp så som alla människor borde få växa upp (Just det där mamma-pappa lägger jag mej inte i, det kan vara pappa-pappa eller mamma-mamma eller ja, trygga omständigheter) de kan inte förstå den här förortsmiljön.
Å politiker. Ja de är många gånger än längre ifrån det som är verklighet för väldigt många.
Jag tror inte Löfven med bästa välvilja kan leva sej in i hur det är att bo och växa upp i ett område där alla vuxna är arbetslösa. Där de flesta vuxna har psykiska problem och/ eller missbruksproblem.
En verklighet där den enda karriärsväg ungarna ser är gangsters med snygga brudar, blanka dyra bilar, gott om pengar.
Det bor väldigt mycket sanning i den gamla klyschan "Den som inte kan vara bäst på någonting kan i alla fall vara bäst på att vara värst."
Gängen och kriminaliteten erbjuder en gemenskap. En respekt. En chans.

I våra svenssonöron låter det helt absurt att skjuta en annan människa för en obetydlig ekonomisk skuld eller annan oförrätt.
Men för den människa som i hela sitt liv levt i den miljön och inhämtat alla sina referenser från den blir även våld vardag. Ingen ung människa börjar med att råna någon med ett tungt vapen.
Innan dess har det snattats, sen stulits, sen gjorts inbrott. Allt för att finansiera det flotta livet, droger och för att klättra i hierarkier.
I detta finns bara offer. Både i ett micro men oxå i ett macroperspektiv.

Men, alla människor som växer upp i Biskopsgården eller Hjällbo blir inte kriminella.
Det är sant. De allra flesta i dessa områden lever fattiga, strävsamma, skötsamma skitliv.
Samhället har svikit dem. Miljön är deprimerande, tryggheten obefintlig, skolorna slitna och segregerade. I vissa skolor är svenskar i minoritet, etniskt svenska barn bryter på "blattesvenska."
Socialdemokraterna har många och långa år av misslyckande med dessa områden och denna problematik. Alliansregeringen har medvetet och ytterligare ökat klyftor mellan fattiga och rika, mellan de som har allt och de som har ingenting.

Polisen kommer säkert hitta gärningsmännen som sköt inne på krogen och som dödade två personer och skadade fler, ändå var det tur för med den besinningslösa brutalitet gärningsmännen visade så kunde betydligt fler ha dött. Polisen kommer finna dem och det kommer leda till långa fängelsestraff.
Och?!
Ingenting händer ju. Krigen rasar vidare.
En kriminalreporter som följt händelserna i Biskopsgården under många år sa så klokt, "Detta är inget integrationsproblem, det är ett fattigdomsproblem. Detta är ett samhälle där man sedan länge slutat tro på förändring."
Det behövs bra skolor, det behövs engagerade lärare och upprustade fritidsgårdar och det behövs jobb. Visst, Löfven har rätt. Men det behövs oändligt mycket mer.
Hopp. Tilltro. Förtröstan.
Det skapas inte av ett statsministerbesök och vackra ord. Inte av några blomkrukor med pelagonier och ny färg på husfasaden.
För... nu citerar jag Löfven från valrörelsen "Någonting håller på att gå sönder med vårt land."
Det är nästan sant. Bara fel tempus. Något HAR gått sönder med vårt land.
Det måste lagas. Nu.

Puss/ Asta

Lär av din granne

Jag lyssnade igår i P1 på ett program om Danmark och hur Dansk folkeparti påverkat landet.
Där uttalade bland annat politiker, sakkunniga, statsvetare och danskar av olika etnicitet.
Danskt Folkeparti som nu är största parti i Danmark och som har haft stor... för att inte säga radikal... påverkan på Danmark, alla politiska partier där och på folket.

Mycket av det som sades äcklade och förfärade mej. Skrämmer också, med tanke på att vi går mot en liknande utveckling i Sverige.
Men det som berörde mej mest var två kvinnors berättelse, mor och dotter.
Mamman kom till Danmark 1971 från Pakistan och bosatte sej på Fyn.
Hon berättade att det rådde en nyfikenhet när hon kom. Grannar kom förbi å hälsade med danska gåvor. De blev inbjudna på kaffe. De fick snabbt vänner.
Danskarna var öppna och gemytliga, ville lära henne om deras kultur och ta del av hennes.
När dottern var liten passades hon ibland av en dansk kvinna om dagarna.
När den danska kvinnan var ute med det lilla mörkhyade barnet möttes de även då av nyfikenhet och glädje. "Var har du fått tag på den här lilla pralinen" sa de.

Men så flög två flygplan in i World trade center och hela världen förändrades. Inte minst Danmark.
Dansk Folkeparti bildades 1995 som en utbrytning ur Framskridspartiet. Ungefär på samma sätt som Sverigedemokraterna bildats ur olika rasistiska partier och grupperingar.
1998 fick partiet 7,4%, 2001 12 %.
Enligt väljaropinionen är partiet just nu största parti med 21,2%.

De två kvinnorna fortsätter att berätta om Danmark som förändrats.
Nu bosatta i Köpenhamn.
De berättar om den öppna misstron och om det, av  politikerna stödda eller accepterade föraktet.
Om hur "vi mot dom" vuxit fram. Hur ingen längre var gemytlig eller nyfiken.
Den yngre kvinnan berättade om hur det finns unga människor, födda i Danmark, som aldrig kommer tillåta sej känna sej som danskar.
De har aldrig varit någon "liten pralin" som det gullats med och nyfiket frågats kring.

Politiken i Danmark har efter Dansk Folkeparti normaliserat rasismen.
De andra partierna har anpassat sej efter dem istället för tvärtom.
För de konservativa och liberala krafterna. Nu på senare år även Socialdemokraterna.
En statsvetare berättade om att det för något år sedan varit flera attacker mot muslimska kvinnor.
De hade blivit trakasserade och slagna, gäng hade dragit av dem deras slöja.
Då hade den socialdemokratiska partiledaren yttrat sej och mer eller mindre sagt att
"Antingen anpassar man sej och blir dansk eller så drar man därifrån eller så får man ha förståelse för att man blir trakasserad."
Över lag pratas det sällan el aldrig i vårt grannland om något positivt med invandringen.
Det pratas bara problem och begränsningar.
Precis som inom Sd tycker man på bred front i Danmark att invandrare skall anpassa sej.
Inte bara integreras utan assimileras. Det vill säga överge sin kultur, sin religion, sin identitet.
I somras hade det anordnats en demonstration i vilken alla danska muslimer starkt uppmanades att delta för att uttrycka sin avsky över IS.
Den yngre kvinnan hade gått. Men väl i demonstrationen hade hon ställt sej och sina vänner frågan
"Är det inte nåt sjukt med att vi uppmanas/ tvingas göra det här? Varför skulle inte vi ta avstånd från mord och terror? Varför är inte det självklart?" 

I Sverige har vi måhända andra traditioner av att ta emot folk på flykt.
Vi har stått upp mot rasismen längre än många andra Europeiska länder och jämfört med våra grannländer.
Men vi bär på intet sätt immunitet. Demokrati och mänskliga rättigheter måste gång på gång på gång vara beredda att försvaras.
Sverigedemokraterna ÄR ett nyfascistiskt parti. Men det spelar ingen roll hur mycket "bevis" som läggs fram för det eller hur många debatter som förs. Det spelar ingen roll hur ofta deras siffror å deras statistik slås tillbaka som felaktig eller hur många gånger deras företrädare och fotfolk gör bort sej.
Sverigedemokraterna vet förstås om vilken politik de för och vad som är deras mål.
Många av deras väljare är rasister el ignoranta över att partiet "oxå" är främlingsfientligt el dumma i huvudet.
Det är de som är oinsatta, de som har proteströstat, de som lockats av Åkessons lugna stämma som vi ev kan vinna över. Vi som fortfarande tror på demokrati och allas lika värde. Vi som inte vill ha ett "vi och ett dom" som i Danmark.
Framförallt behöver vi mobilisera alla de som inte orkar/ vill/ tycker det är någon idé att rösta.
Det handlar om vårt land, våra barn och barnbarns framtid och hur vi som nation vill identifiera oss och uppfattas!

Puss/ Asta

Grattis Sverige

Bild från idag. 

Det är den 6:e juni idag... Sveriges nationaldag... och även om vi inte firar som vårt tossiga grannland tänkte jag uppmärksamma det i ett inlägg genom att skriva vad jag tycker allra mest om med mitt fosterland.

Så mycket av det vi har tar vi för givet. Även om vi säger att vi uppskattar ditten å datten så kan vi, flertalet av oss som är födda här, inte riktigt förstå å greppa hur det skulle kunna vara annorlunda.
Om vi inte fritt fick säga vad vi tyckte, om vi inte fritt fick älska vem vi ville eller tro på vilken Gud vi behagade. Eller strunta i att tro på Gud för all del.
Vi kan inte föreställa oss att inte få gå å rösta eller demonstrera eller kritisera vår arbetsgivare utan repressalier, vi kan inte förstå vad det innebär när sirenerna ljuder och bomber faller.
Det är ogreppbart för oss att inte kunna mätta våra barn eller att skicka iväg dem till en oviss framtid för att vi inte kan försörja dem.
Osv osv osv.
Vi lever i ett fantastiskt land. I den bästa av världar. Just vi drog lyckolotten i livets tombola.
För allt detta är jag... så klart... tacksam även om jag inte har förstånd att förstå riktigt HUR tacksam jag borde vara.

Men i övrigt då...

Jag är tacksam över våra fyra årstider. Jag älskar hösten, men tycker om och vill ha dem alla.

Jag är tacksam över allemansrätten.

Jag är tacksam över att vi... trots att mycket kan bli bättre... är nästan bäst i klassen vad det gäller miljö, djurskydd, jämställdhet och sociala skyddsnät och försäkringar.

Över att vi har en väl fungerande sjukvård, vid sidan av USA är vi bäst på att ta hand om människor som drabbats av en hjärtinfarkt. Vi har världens lägsta spädbarnsdödlighet och vi har gjort revolutionerande operationer här som ex den första hjärttransplantationen och den första livmodertransplantationen.

Jag är tacksam över att vi är ett givmilt, öppet och solidariskt folk. Trots Sd's framgångar håller vi främlingsfientligheten stången än så länge så väldigt mycket bättre än många jämförbara länder.

Vi har stränder helt i klass med många andra länder dit vi betalar X antal tusen för att vallfärda, bättre badvatten men lite mer opålitlig sol.

Jag är tacksam över att vi inte har några hundrasdiskriminerande lagar så som våra grannländer.

Jag är tacksam över det gröna. De stora skogarna, de öppna åkrarna.

Jag är tacksam över mångfalden. Motsatsen är enfald... tänk på det go vänner.

Jag är tacksam över den socialdemokratiska prägling av landet och folket som fortfarande råder efter 8 år av borgligt styre. Där de allra flesta tror på så små klasskillnader som möjligt, på att hjälpas åt, på starka fackföreningar.

Å jag är sjukt tacksam över vår nationalrätt... Kebabpizza med mixad sås :)

"Det här är ditt land, det här är mitt land. Landet det tillhör dej och mej." 

Puss/ Asta

"Du orkar ju skriva om SD och gå på middagar."

 

Det kom en oerhört intressant kommentar. Anonymt förstås.

"Man får skilja mellan utbrändhet och att vara utröttad/utmattad. En person med utmattningssyndrom saknar energi och ork till allt. Hen ligger i sängen och stirrar i taket och orkar inte ta sig för något. Vissa som läser din blogg kanske blir provocerade av att du ändå har såpass mycket energi, att spotta ut inlägg på bloggen om SD tex. Att du går på middagar, ordnar middagar, går på hundkurs etc.
Vi är många som är helt utmattade efter ett arbetspass, man trillar ner i soffan och orkar knappt utfodra barnen med lite snabbmat. Utbrändhet har blivit en populär diagnos på senare tid, vissa läkare ställer den allför enkelt."

I dessa enkla rader finns mycket värt att fundera kring.
Jag väljer här att bortse från att författaren till kommentaren har en fördomsfull och dålig insikt i hälsa/ ohälsa. Precis som alla andra sjukdomar... ska vi ta förkylning/ cancer/ bipolär sjukdom/ njursvikt/ kärlkramp som exempel så finns det så klart olika grader av eländet. Olika spann mellan hälsa och ohälsa. Mellan vad den sjuka förmår och inte förmår.
Jag har sett utbrända människor som är paket. Som knappt orkar bära sin egen vikt och sitta upprätta. Det stora flertalet påminner nog dock mer om mej.
Min läkare är väldigt erfaren och kunnig på min problematik.
Han har pedagogiskt förklarat för mej vad som händer med hormoner och signalsubstanser när man går med långvarig stress. Varför jag mår som jag mår.
Och hur man på bästa sättet kommer till rätta med det.
Jag hyser stort förtroende för honom och förlitar mej helt på hans profession.


Så! Det intressantaste med kommentaren är hens värdering i vad det innebär att vara sjuk. Jag tror nämligen inte alls att hen är ensam om detta. Alls.
Jag tror det är en ganska spridd syn på i synnerhet psykiska/ psykosociala diagnoser.
Är man sjuk så är man sjuk.
Då ligger man nedbäddad alternativt sitter i soffan och stirrar apatiskt framför sej.
Man gör absolut ingenting roligt eller lustfyllt.
Parmiddagar och långa hundpromenader. DET orkar inte de som är sjuka på riktigt med.
Hen är ju oxå trött! Men får fan jobba ändå.


Så här är det.
Djur,frisk luft och långa promenader är hälsoskapande faktorer.
Evidensbaserad forskning säger detta.
Social gemenskap, vänner och god mat är det också.
Jag gör saker som jag vet att jag mår bra av.
Jag driver ibland på mej själv in i sociala sammanhang och annat för att träna upp min ork.
Jag sätter upp mål som jag genomför och som sedan kräver vila.
Jag tar en aktiv del i min rehabilitering.
Alla orkar inte det. Att jag gör och kan det beror på många faktorer.
Jag är analytisk. Envis. Jag reagerade på min utmattning i tid. Jag har en skicklig läkare. En omtänksam och förstående chef. En hög vilja att komma tillbaka. En inställning i att inte ömka mej själv (eller nån annan). Jag har goda vänner. Jag har ett roligt yrke.

Jag är stolt över Sverige. Även om borgarna gjort vad de kan för att nedmontera våra skyddsnät. "Åt var och en efter behov, av var och en efter förmåga."
Här betalar vi vår skatt. När vi är sjuka eller arbetslösa så löser vår försäkring ut.
Jag blir inte rik. Jag förlorar massor av pengar på att "lalla runt hemma", men jag klarar mej.

Puss/ Asta