Återanvänd rubrik 3/5. Dålig på humor.

Jag har varit dålig på att skratta på sista tiden. Dålig på att vara lättsam.
Jag brukar inte vara dålig på det. Jag har alltid varit känslosam och haft lätt till både tårar och skratt men det är en annan sak.
När tillräckligt mycket oro, illavarslande nyheter, problem, sverigedemokrater i facebookflödet ansamlat sej så har jag gått å blivit ganska allvarsam. Inte deprimerad men heller inte glad.
Mina killar... Gottfrid å Noah... får mej förvisso att skatta varje dag och igår var det ett klipp på fb som fick mej att fnissa säkert 27 gånger men i övrigt så... not so much.
Jag ska försöka råda bot på det.

Alldeles strax ska jag sätta mej och se årets julfilm. Alltså den film jag ser varje år så här års.
Vid ett tillfälle per år, varken mer eller mindre, Min å Minis fina egna jultradition... Love Actually.
Filmen som har allt och som får mej att skratta å gråta på exakt samma ställen varje år trots att jag kan många av replikerna utantill.

På annandagen om inte förr hoppas jag få skratta igen.
Då tänkte jag nämligen släpa med mej maken på "En man som heter Ove."
Älskade ju boken. Älskar Rolf Lassgård. Har skyhöga förväntningar.

Och redan imorgon ska jag gå och fixa fransarna. Kanske inget tillfälle att tokflabba men ändå lite kul att se snygg(are) ut.

Skulle vilja läsa någon rolig bok nu när jag är "ledig." Har du några förslag?
Väntar på Martina Haags bok "Det är något som inte stämmer" men den skulle komma först efter jul och verkar inte vara av det skojiga slaget heller.

Puss/ Asta

Love actually is all around

En av mina absoluta jultraditioner, kanske den allra främsta, är att tillsammans med Mini titta på filmen Love Actually.
Jag äääääälskar Love Actually. Jag skulle kunna se på den, typ jämt, men för att den ska fortsätta att vara den älskade filmen den är och ha den plats den har i mitt hjärta så håller jag på mej (jodå, så att...) och ser den bara någon gång strax före jul.
Det är den bästa julfilmen alla kategorier och jag älskar var enda en av karaktärerna i filmen.

För er som mot förmodan missat denna godbit så samlar Love Actually en stor del av den engelska skådespelareliten. Hugh Grant, Emma Thompson, Liam Neeson, Kiera Knightley, Colin Firth, Rowan Atkinson och många fler.
Sen vävs det ett nät, där alla personerna hör ihop med varandra och bildar ett pussel genom olika bitar där den gemensamma nämnaren är kärlek... på gott och ont.
Det är en charmig film som alltid får mej att både skratta och gråta.
Men allra mest rörd blir jag... varje år... av början och slutet.
Vanliga människor som filmas på en flygplats. Möten av kärlek och saknad.
Olika sorters kärlek. Den mellan älskande, mellan mor och dotter, mellan vuxna syskon, barndomskamrater, mellan unga å gamla.
Love is... actually all around.

Puss/ Asta