Stink, stank, stunk

 

Det stinker hemma hos Asta Pastasson.
Å nej, jag kan faktiskt inte skylla det på maken som är hemma igen hur mycket jag än skulle önska.
Det stinker värre än jag någonsin känt och jag har gått med ett dovt illamående under senare delen av dagen.
Då är jag ändå härdad. Vad det gäller obehagliga lukter.
I mitt yrke lär man sej att känna skillnader på olika bakterier i bajs, i sår, i urin.
Man kan sniffa sej fram till Chlostridium eller en urinvägsinfektion.
En pseudomonasinfektion.
Man ser när skruttiga gubbar och gummor harkar och har sej för att sedan spotta ut nån läskig goja i dricksglas, hur de kommer gående med en plutt skit i en servett för att jag vid nåt tillfälle bett dem om avföringsprov eller hur de har kisseflaskan tätt intill sin lunchbricka.
Man är rätt van vid att klippa upp kläder för att patienten är indränkt i diarré och... ja, ni kanske fattar... jag är INTE äckelmagad men detta luktar... stinker... bortom ALLT annat.

Gottfrid rullade sej i "nåt"... vad såg jag inte, men han var gömd i vassen en god stund innan han kom springande lycklig insmetad i nåt som såg ut som grått fosterfett men luktade allt utom det.
Rutten val är vad jag tänker på. Jag minns att det svagt, svagt luktade nåt liknande på ett museum vi var när jag var liten.
Vedervärdigt fisk, död, förruttnelse.
Jag tog upp honom i badkaret när vi kom hem.
Andades försiktigt genom munnen medan jag stängde av näsan.
Tvålade omsorgsfullt in honom å duschade ur.
En gång. Två gånger. Tre gånger.
Han stank fortfarande.
Jag gav upp och torkade honom och familjen skrek högt och äcklat när han kom i närheten.
In i duschen igen.
Ny sanering. Denna gången väääääldigt omsorgsfullt med Yes diskmedel.
Han stinker ännu.
JAG stinker trots dusch efteråt.
Allt stinker!

Å maken är hemma igen ja.
Belamrar huset med saker.
Pratar oavbrutet. Kräver mitt öra, min åsikt.
Peppad så klart med politiska och fackliga argument och slagord.
Igår spelade de poker... högljutt... till halv två på natten.
Jag som brukar ha det så lugnt och skönt.
Gottfrid blängde på familjen.
Även han ville sova.

Igår fick jag besök av ett "troll" för första gången på länge.
Ett troll är alltså en läsare som kommenterar anonymt, med ett enda syfte, att vara spydig.
Det var ett ganska försiktigt litet troll. Inte alls särskilt högljutt.
Men väl ett troll.
Jag skulle kunna gissa mellan tre, fyra stycken vem det är.
För jag tror det är någon jag "känner."
Pillutta mej om det inte är så.

Bilden.
Tyckte bara den var cool.
Därför.

Jo, vad tyckte ni om Mello idag då?
Army of lovers var otippat dåliga tyckte jag.
Ulrik Munther som gick direkt till final var väl inte kass... inte alls... men tänk att höra den låten med någon som har lite mer röstresurser.
Tänkte genast på Jay Smith från Idol. Ni vet, killen med den stora rösten som tyvärr föll tillbaka i missbruk istället för att ta tillvara på sin chans.
Han hade ju gjort den fantastiskt!

Hur har er dag varit?

Puss/ Asta

Mello å slapp dag på det

 

Släppte ut Gottemannen för att kissa klockan 6.
Vaknade vid halv tolv. Fingrade på min iphone, slumrade om, läste lite och plötsligt var klockan två.
Hmmm. Man ska helga vilodagen.
Eller, det går åt fanders med mina intentioner att ta tag i mitt liv.
Man kan se på det lite hur man vill.

Imorgon är det måndag och nya tag.
Imorgon måste jag upp i tid för jag ska vara hos tandläkaren klockan 09:30.
Jag vägrar att säga "tandis."
Det finns inget som helst gulligt eller förmildrande eller is'it med att gå till den svindyra tortyrkammaren.
Men måste man så måste man. Å jag har småont i tanden hela tiden.

Igår var det Melodifestivalen ja.
Eller Mello som så många säger.
Vad tyckte ni?
Jag tyckte det var "så där"... höll på att få spader av Sean Banans kvinnliga alterego som ville "Gosa natten lång."
Säkert en jättekäck sång. I ett barnprogram.
De enda som fick godkänt av mej var Eric Gadd (den låten kommer nog spelas flitigt på radion även om det inte är nåt att skicka till internationella finalen) och söta lilla Yohio. Riktigt cool är han. Ett musikaliskt underbarn. Tydligen en superskicklig gitarrist med.
Jag tänkte (och har tänkt tidigare när jag sett honom) hur lite det är... kanske slumpen... som skiljer om människor som är lite udda, lite könsgränslösa blir klassade som märkliga miffon eller om de kultförklaras.
Eller hur. Denna udda fågel som började plugga japanska i 10 årsåldern och som nu är så het i Japan att han inte kan gå ostörd på gatorna hade lika gärna kunnat klassas som konstig och nån man tog avstånd från.
Tänk så många udda fåglar det förmodligen finns som skulle kunna bidra med så mycket stort. Om det här med mall och normalitet inte var så jävla viktigt.
Jag tycker att programledarna skötte sej strålande, även Danny som fick en del kritik. Han ÄR ju inte programledare egentligen, det är inte hans roll.

Vad gör ni denna gråa söndag?

Puss/ Asta