Visar inlägg med etikett Husby. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Husby. Visa alla inlägg

torsdag 23 maj 2013

Ähhh...

 

Då är den här födelsedagen snart slut. Den här lediga dagen snart över.
Jag känner mej härligt trött och ska strax försöka komma i säng.
Jag har gått å sprungit mycket idag, varit ute i friska luften massor, och det känns i både huvud å fötter.

Jag tror Gottfrid är nöjd med dagen.
Dubbla långrundor. Lek i hav å på stranden. Öppnat presenter.
Käkat grisöron. Haft mamma hemma hela dagen.
Å nu på kvällen... pannkakor med sylt å grädde.
Nu är han ordentligt firad.
1 åringen.

Det är en dryg vecka kvar av maj månad och fortfarande ganska kallt.
Tänkte på idag att dessa ljusa vårkvällar försvinner nu, utan värme å möjlighet till soft altanhäng och de kommer inte tillbaka.
Vi får lixom inte chansen på en "varm maj" för än nästa år.
Lite deppigt. 10 dagars prognosen framåt ser inte bra ut för Hallands del.
Om man nu inte tänker på grundvattennivåerna. Då ser det kanske strålande ut.
Ändå tycker jag att jag tar vara på det som är av allting som ÄR så gott det går.
Sen nån vecka tillbaka har jag haft fräscha liljekonvaljer inne hela tiden.
Så fort man kliver innanför tröskeln så känner man doften.
Liljekonvalj. Kanske den bästa blomdoften. I konkurrens med hägg å syren och med kaprifolen.
Jag är ute massor å vid havet minst en gång om dagen.

Nej, hör ni... jag kan inte tänka en enda vettig tanke.
Egentligen hade jag tänkt skriva ett inlägg om alla dessa facebooksgrupper som dyker upp i kölvattnet  av Husby. Grupper med mörka krafter bakom vars egentliga syfte är att snacka skit om "invandrare som grupp" och som människor okritiskt ställer sej bakom å delar. Även "vänner" till mej.
Jag blir så arg när folk inte TÄNKER. Tänker "varför delas detta, av vilket syfte, vad blir resultatet." Hell no, det är bara ut med bilder av händer å annat med "Rör inte våra poliser."
Vad ÄR det?
Det är ett 40 tal ungdomar, säkert med diverse olika skäl till att delta i kravallerna,  som håller en hel förort i skräck och som nu på nåt sätt skall stå representativa för "utlänningar."
Jag tänkte skriva nåt genomtänkt å analytiskt om detta... men jag orkar inte riktigt.

Detta måste vara det tråkigaste inlägg jag någonsin skrivit.

Puss/ Asta

tisdag 21 maj 2013

Nä, nu jävlar säger jag vad jag tycker

Jag hade inte tänkt skriva om Husby. Jag blir ibland trött på min egen "röst."
Men så läser jag/ hör på nyheterna om att stadsministern inte tänker åka dit "för det löses bäst av människor som bor där" och en helig vrede flammar upp inom mej!

Två nätter i rad har det varit kravaller i Husby.
Stenkastande ungdomar som sparkar, slår, förstör allt i deras väg.
Alla är inte från Husby. Många är ditresta från andra närliggande och också utsatta förorter.
Bilar sätts i brand. Brandkåren tvingas backa från att sköta sitt jobb.
Poliser som tar i med hårdhandskar. Skällande polishundar. Okvädningsord.
Och Fredrik Reinfeldt anser att "människor på plats bäst löser situationen." 

Man kan tycka vad man vill om de stenkastade ungdomarna. Om den förstörelse de orsakar.
Man kan som Sd's representanter på twitter uttrycker sej skadeglatt flinande anse att "nu får kulturivrarna vad de förtjänar", "se hur barbarerna uppför sej."
Eller man kan mer nyanserat se det som att det är människor som lämnats i sticket bland fattigdom, arbetslöshet och förtvivlan som sånt här kan gro.

Oavsett... och alla nyanser däremellan... det rör sej om en begränsad grupp ungdomar. Tillhörande i Husby och ditresta, och en hel förort drabbas.
De allra flesta i Husby kastar inte sten. Slåss inte med polisen. Förstör inte affärer.
Sätter inte bilar i brand.
De allra flesta i Husby ser med oro, sorg och rädsla på vad som sker.
Jag hörde en ung kvinna som sa att hon inte vågade sova av rädsla för att få in sten genom fönstret eller brand.
Jag hörde en man säga att barnen inte kunde gå ut.
Alldeles oavsett vad man anser om frustrationen och ilskan dessa ungdomar har, och vilken förmåga man har att leva sej in i orsakerna, så hålls en hel förort som gisslan.
Å stadsministern tycker alltså att det inte är hans sak. 


De stenkastande ungdomarna har ju rätt även om jag inte försvarar deras uttryck.
Samhället skiter i dom. Samhället lämnar dem åt sitt öde.
Regeringen önskar sej ett klassamhälle... well, varsegod.
Föreställ er detta krigsliknande tillstånd någon annanstans i Stockholm.
Innanför tullarna, på Söder, på Östermalm.
Föreställ er att "krigarna" inte var mörkhåriga och med konstiga namn.
Att det var Anders å Niklas å Tobbe som härjade runt på "mammas gata"... tror ni att stadsministern tyckt att "det löser de bäst själva."

Jag säger det igen, det är skillnad på att misslyckas och att arbeta för något.
Det är skillnad på att inte ha räckt till vad det gäller politiken och på att sträva åt andra hållet.
Skillnader på att fattiga finns... trots... och på att aktivt arbeta för klasskillnader.

Det tål att upprepas för många tror att det inte är nån skillnad på blocket.
"Det är samma skit" säger dom. "Sossarna är de nya Moderaterna och Moderaterna är som Socialdemokraterna."
Ehhh... nej.

Av OECD's 32 länder är Sverige det land där klasskillnaderna växer snabbast och där skillnaden mellan fattig och rik nuär störst.
1995 hade Sverige den lägsta fattigdomen av samtliga 32 länder. Den låg då på 4%.
2010 var siffran fattiga uppe i 9%. Sedan dess fortsätter den att öka även om jag inte har siffror på det.

Socialdemokraternas ekonomiska talesperson Magdalena Andersson anser att denna utveckling är både farlig och förfärlig. Dessutom bromsar den utvecklingen och skapar inga nya jobb!
Folkpartiets talesperson svarar på samma fråga att det är bra och att de ville se ökade klasskillnader i samhället.
Där är en oerhörd skillnad. Tänk på det i september nästa år gott folk.

Puss/ Asta