Dagen när Asta blev kallad för rasist

Få kan väl ha missat Hennes & Mauritz helt huvudlöst omdömeslösa reklam för barnkläder. På Instagram har det i alla fall stormat rätt duktigt och inte minst på mitt konto där jag förde saken på tal.

HM har alltså klätt en söt färgad liten kille i en tröja där det står Coolest monkey in the jungel och en ljushyad pojken i en tröja med texten Survival Expert.
Det tog mej ungefär 1/3 dels sekund att känna obehag och det är anmärkningsvärt att de som är ansvariga för den här stylingen på HM inte reagerat förrän reaktionerna trillade in.

Färgade har sedan århundrade benämnts som "apor" av rasister.
Det är lixom det vanligaste öknamnet mot denna grupp.
Vita har i århundraden betraktats som överlägsna av samma grupp, som erövrare, härskare och... ja, överlevare.
Jag tror inte att HM är rasister och att de gjort det här med illvilja men det är ta med fan näst in till kriminellt omdömeslöst.
Och jo, jag önskar att vi kommit längre. Att det inte fanns rasister som kallade färgade människor för apor och att det för oss andra inte fanns någon historisk erfarenhet av det.
Jag önskar att HM's reklam för hoodtröjor skulle kunna passera utan att någon reagerade eller for illa av den. Men så är inte fallet.

Det finns de som resonerar så som att vi måste glömma historien och att vi som påtalar olämpligheten bara spär på och håller kvar rasistiska tankar.
Jag tycker att det är analyslöst resonerat.
Rasismen mot färgade är inte på något sätt "nåt som var för länge sedan och som vi alla lagt bakom oss", diskrimineringen mot färgade lever i hög grad överallt i världen.
Vi är inte där.
Jag skulle inte kunna bära ett nazisttecken och envist hävda att det är ett fornnordiskt tecken och att jag inte menar något illa. Än mindre kan jag klä ett barn så.
Historien och symbolbilden är för tydlig.
Det är analyslöst och det gör mej irriterad att människor med tillgång till skolgång och blixtsnabbt internet inte är mer upplysta.

Men än mer irriterad blir jag när jag... efter min kritik... anklagas för att vara rasist. Att det skulle vara jag som är sjuk och ser en apa där andra ser ett barn.
Alltså, man skulle kunna anklaga mej för 1000 dåliga saker och det skulle finnas olika grad av sanning i det men att det är jag är rasist hör inte dit.
Jag blir otippat skitkränkt faktiskt! Förbannad!
Jag begriper inte varför för jag borde verkligen bara skratta åt en sådan absurd anklagelse (som riktades mot mej från flera håll.)
Så korkad får man faktiskt inte lov att vara.

Puss/ Asta

Alltså, den här mannen... han är inte frisk på en fläck.

En sak måste man ge Markus Birro. Han överträffar alltid sej själv.
Han lyckas alltid bli liiiite mer kränkt, liiiite mer mansgrisig, liiiite mer korkad.
Och i hans fall är det vid det här laget rätt beundransvärt. Sen om det är nyttigt för någon, allra minst han själv, är väl en annan fråga.
En gång i tiden tyckte jag rätt bra om Markus Birro. Det var innan han virrade till det och ville bli partiledare för Kristdemokraterna och verkligen innan han började hänga med sverigedemokrater och bete sej allmänt sinnesförvirrat men ändå...

Nu har Birro skrivit en ny krönika i Nyheter 24. Så väldigt många andra redaktörer vill väl inte förknippas med hans namn. Om ni tycker att jag låter hård så kan ni ju börja med att läsa den så kan vi ju se vad ni har att säga efteråt.
HÄR finns den.

Birro förklarar alltså för feminister, som han artikeln igenom benämner som ett skällsord, vad som vore viktigt för svenska kvinnor. Hur de bör fokusera. Och vad de fokuserar fel på.
Gräsligt? Ja jag vet, men det blir ännu värre.
Markus Birro talar om för oss att svenska män... han själv och alla andra som uppfostrats i det här landet de senaste femtio åren har arbetat för jämställdhet.
Ändå är vi inte tacksamma. Nej vi gnäller om porr på hotellkanaler och över att inte sitta i bolagsstyrelser. Birro frågar sej om feministerna missat att även "goda kvinnor" kan gilla porr (vad nu goda kvinnor är... nej, det vet jag ju förstås, madonnorna så klart) och att de gnäller över att inte sitta i bolagsstyrelser. "Som om någon kvinna bryr sej om att sitta i en bolagsstyrelse" undrar Birro.
Ehhh.
Men vänta, det blir ÄNNU värre.

Markus Birro föreslår att vi kliver ner från våra manshatande hästar och skaffar oss politiskt mod så vi kan kritisera dem som är det VERKLIGA problemet... nämligen... ta daaa... män från andra kulturer.
Och så räknar han upp hur kvinnosynen ser ut i diktaturer (som människor flyr ifrån), barngifte, hedersrelaterat våld och att svensk polis... minsann... sagt till kvinnor i Östersund att inte gå ut. Han reflekterar inte över att det finns ett problem i det. Att kvinnor uppmanas stanna inne.
Gosh.

Det är så mycket sakfel i den här krönikan att jag inte ens ids börja.
Hur förklarar man för någon som Birro att svenska män ÄR och alltid har varit det största hotet mot svenska kvinnor?
Hur förklarar man för någon som Birro att bara genom att ge uttryck för dessa tankar så arbetar han inte för jämställdhet utan tvärt om... mansplainar å det grövsta jag sett i år tror jag. Förklarar för kvinnor hur de ska agera, vad de ska tycka, vad som är problemet... för det tror han nämligen inte att vi kan avgöra själva.
Alltså det GÅR ju inte. Jag ORKAR inte.

Markus Birro, du är en liten förvirrad ursäkt till man som umgås med fel kompisar som uppenbart tutar i dej saker som inte är bra för något annat än ständiga karriärssjälvmord.
Birro har uppenbarligen missat en mängd fakta.
Som att de flesta män som slår ihjäl kvinnor i Sverige är svenskar.
De flesta våldtäkter i det här landet begås av svenska män.
Och han verkar VERKLIGEN ha missat att kvinnor själva kan avgöra vad som är deras problem och vilken kamp som måste föras. Det behöver vi ingen avdankad sverigevänsjournalist som ingen vettig arbetsgivare längre vill ta i med tång för.
Föräldraledigheter, genusdagis, kvinnolöner och platser i bolagsstyrelser hänger ihop med patriarkatet som i sin grövsta form tar sej precis det uttryck som när Martin (vit kille) dödade Lotta (vit kvinna.)

Tvi vad vedervärdig han är den mannen. Tvi tvi tvi.

Puss/ Asta

Hur har du det med fördomarna?

 

I Absolut svensk som sändes härom dagen på Svt och som fortfarande går att se på Svtplay (gööör det för tusan om du inte redan gjort det) så gör Soran Ismael ett rasisttest.
Han får svara på en mängd olika frågor, göra snabba klick, välja och välja bort och enligt psykologen som hjälpte honom och analyserade svaren går det i princip inte att lura testet.
Resultatet blev att Soran har lika mycket fördomar som genomsnittet och att han tenderar att föredra vita människor framför svarta.

Jag tror, eller nej jag är helt säker på, att vi alla har fördomar.
Det gäller inte bara i form av rasistiska sådana utan även mot andra grupper.
Känt är att i alla former av grupper utvecklas ett vi mot dom tänk.
Det gäller män mot kvinnor, lantisar mot storstadsbor, sossar mot moderater, smala mot tjocka, undersköterskor mot sjuksköterskor, klass 9 c mot klass 9a, Frölunda mot Djurgården, överklassen mot arbetarklassen.
Alla har fördomar och alla kategoriserar.
Det är vad vi gör MED våra fördomar och invanda tankar som definierar oss till hur vi blir och agerar mot våra medmänniskor.

Fördomar har med generalisering att göra. Något vi lär oss redan som väldigt små och som underlättar eller till å med krävs för att livet inte ska bli för jobbigt.
Generaliseringar formas av det vi upplever omkring oss bland annat. Vad vi ser, hör, råkar ut för.
Vad vi känner igen och vad vi inte känner igen. Vad vi kan relatera till och inte relatera till.
Känslan för gruppen är oxå djupt mänsklig, något som hjälpt människan att överleva i evolutionen men som också skapat motsättningar som i dess fulaste form blivit rasism och krig.

Jag skulle jättegärna vilja utföra ett sådant test. Det vore ju hur intressant som helst.
En del fördomar vet jag om att jag har. Jag kan komma på mej själv med att reagera inför en viss typ av person eller händelse men till mitt försvar så måste jag säga att jag tror mej vara mer öppensinnad och analytisk än flertalet.
Det trodde förvisso Soran med och hans test gick ju så där...

Jag har av någon anledning enklare att erkänna fördomsfulla tankar mot andra svenskar än mot invandrare även för mej själv. En massa automatiska tankar som poppar upp om ex den förstoppade medelklassen som anlitar städhjälp, kvinnor med taskig hemmablondering som röker inför sina barn, värmlänningar :) och som självklart inte alltid stämmer
Hur har du det med fördomarna?

Puss/ Asta

Fosterland

Jag har mumlat om den tidigare, serien Fosterland, producerad av Svt och mycket omtalad.
Den finns fortfarande på Svt play och efter att ha sett alla fyra delarna vill jag verkligen rekommendera den.
Fosterland är en rasande bra dokumentär som ALLA borde se oavsett var man står politiskt.
Det är en historia som angår oss alla.

Fredrik Önnevall och hans team har rest runt i Europa och talat med dem som kallar sej själva för Nationalister. Han har bland annat talat med representanter ur Gyllene Gryning i Grekland, Jobbik i Ungern, Front national i Frankrike, Sverigedemokraterna i Sverige.
Teamet har också talat med flyktingar, dem som nationalisterna försöker hålla borta.

Fosterland visar på ett vi och ett dom på fler än ett sätt.
Vi som lever i frihet och utan krig och de som flyr.
Vi som kämpar för alla människors lika värde och de som pratar om rashygien.
Rasisterna och antirasisterna.
De som säger sej värna sitt land, sin kultur, sitt folk och vi som kallar dem för egoister.
Polariserade världar.
Önnevall intervjuar med stor öppenhet och nyfikenhet. Han håller inte med alla men han är vänlig och han vill förstå. Genom sin öppenhet får han tittarna att kanske förstå lite mer de med.

Själv fann jag Maya Markiewicz, representant för Sverigedemokraterna i Kungsbacka, extra intressant. Själv född i Polen, medveten om vilka möjligheter det givit henne men ändå inte beredd att låta andra få samma möjligheter "för vi har inte plats."
Under de samtal Önnevall för med Maya framträder en rädd människa som försöker låtsas vara något annat. Hon beskriver händelser som hos de allra flesta skulle ha passerat obemärkt förbi, men som hos henne väckte rädsla och ledde till ett nationalistiskt uppvaknande.
Att se nya skyltar i Malmö på språk hon inte förstår, att bevittna ett bröllopsfölje med bilar som tutade och ropade "Jag blev rädd, så gör vi inte här, vi beter oss inte så."
Vi får träffa Mayas pappa som är lika rasistisk som dottern och betydligt mindre verbalt slipad och jag tänker att uppvuxen så, med så mycket rädsla inom sej så är det kanske inte konstigt? Att det okända skrämmer?
Det är inte bara det att Sd drömmer om ett Sverige som var förr, att pengarna inte ska räcka till pensionärerna och allt det här gamla tugget. Nej, Maya tror på fullt allvar, precis som många nationalister och rasister, att vår kultur är hotad.
Att det faktiskt finns en överhängande risk att Sverige och övriga Europa ska islamiseras och att vi skall tvingas lyda under Sharia lagar.
Å det är klart, tror man så och matas av den världsbilden oförmögen att tänka logiskt, ja då blir man kanske rädd.

I fjärde delen av Fosterland visade Svt teamet på den starka dragningen från Europas nationalister mot öst och mot Ryssland. En smula otippat skulle jag nog säga men för dem står Ryssland med sina traditionella könsmönster och familjetraditioner som något mer lockande än Europas öppenhet.
Putin framstår som en stark och auktoritär landsfader och nationalismen, drömmen om enighet och styrka tilltalar märkligt nog även fransmän å greker idag.
Nationalistpartierna i Europa är inte små udda församlingar.
I sista valet blev Gyllene gryning Greklands tredje största parti, Front national är störst i Frankrike och Jobbiks ledare Gabor Vona är mycket populär.

Det är en mycket bra dokumentär och jag rekommenderar den starkt inte minst som undervisningsmaterial i skolorna.

Puss/ Asta