Bild: Stulen på google
Jag är så himla sugen på att tatuera mej igen men har grunnat på motiv.
Älskar tatueringar men det får aldrig bara vara en vacker eller ball bild, det måste symbolisera något som jag kan stå för även om 30 år. Något som är viktigt i mitt liv, nu och då.
I nacken har jag en tatuering av Märta som valp.
Jag fick tatueringen av mamma i fyrtio års present och den kommer alltid att vara en minne av Märta... mitt ankare i livet... och av mamma.
På min vänstra axel har jag en tatuering med en helt annan historia.
Den var min första tatuering. Gjord i forntiden.
På den tiden hade man... åtminstone inte i småstan... egna motiv eller ens önskningar om vilken tatuering man skulle skaffa.
Jag ville har en tatuering. Punkt.
Alltså gick jag till tatueraren i stan. Valde motiv i hans pärmar.
Det mesta var skepp, nakna skrevande kvinnor, ankare, döskallar å annat "manligt."
Mitt i pärmen satt "tjejmotiven." En blåklocka, en ros, en delfin, en nalle... typ.
Vilket var mest jag?! Tja, nallen som kramade ett hjärta var ju sött så den fick det bli.
Ca 4 cm hög och 2 cm bred.
Perfekt.
Perfekt... tyckte jag kanske ett tag.
Nu mera skäms jag nästan när folk frågan "Men vad har du på axeln?"
"Ehhh, en nalle."
Rätt länge har jag känt att nallen måste bort!
Det är han eller jag lixom.
Alltså vill jag ha en cover up på den, för er som inte talar tatueringsspråk betyder det "tatuera över."
Min viktigaste roll i livet är den som mamma.
Det viktigaste jag gjort under jordelivet är att ha född och fostrat barn.
Det största jag fått... alldeles till skänks... är mina barnbarn.
Det vill jag på något sätt föreviga i en tatuering.
Men inte med text, namn är kanske fint om man har få barn... max två... eller möjligen om de har väldigt korta namn.
Jag har fyra barn och hittills tre barnbarn och flertalet av dem har inga korta namn.
Då har tanken på fjärilar som symboler växt hos mej.
För att de är... vackra och har dynamik i sin rörelse.
Jag tänker mej väldigt ogenus färglägga dem i rosaröda färger för tjejerna i familjen och blågröna färger för killarna. För att det ska bli mer symboliskt.
Den första fjärilen ska sitta placerad nån halv decimeter under vänster nyckelben... clavicula heter det på latin, visst är det fint? Cirka fem centimeter under clavicula. Å den ska då vara rosa/röd för äldsta dottern.
Sen kommer nästa nästa fjäril... oxå rosa/röd... för andra dottern på själva axeln.
Tredje... blå/grön... för sonen ska täcka nallen med hjärtanet och för evigt förpassa den till himlen för tatuerade nallar.
Fjärde... rosa/röd... för Mini längre ner på vänster överarm.
Och sen är det barnbarnens tur som följer samma färgregler men som ska vara mindre och flyga mer fritt.
Visst låter det fint?
Jag vill även sätta en text i nacken, ovanför Märta.
"Kom ihåg mej då"
För Märta. För mej. Å som en hyllning till min favoritlåt alla kategorier av Lars Winnerbäck.
Gottfrid?
Tro mej :) Jag har funderat på en plats för honom å hans porträtt med.
Mini påpekar att det inte kommer se klokt ut när jag är gammal å ligger på hemmet och har tatuerat in alla mina 18 hundar som komma skall efter prinsen jag har idag.
Men då svarade jag att det vore väl JUST det som anstår en crazy dog woman!
Vad tror ni om planerna?
Vad tycker du om tatueringar?
Puss/ Asta
