Årssammanfattande lista för 2016

Snor min egen lista från i fjol. Med nya svar. Varsegoda. 

Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut?
Åhh, småkrafs ni vet som... att FÖRLÖSA bebisar!!! , sy i andra människors underliv och hålla en äggstock i min hand innan den stoppades tillbaka in i ägarinnans buk igen.
Hamnade skrämmande nära 70 kg sträcket.

Genomdrev du någon stor förändring?
Skrev på en anställning på KK. Är numera frikopplad från medicin som varit min värld i 14 år.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? 
Nej, våra vänner är för gamla. Men lilla Mio föddes och mina vänner fick flera nya barnbarn.

Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas?
Minns inte datum men visst har ett å annat stort/ kul hänt.

 

Dog någon som stod dig nära?
Nej, men för vissa är det nog mer relaterat till tur än skicklighet.

Vilka länder besökte du?
Danmark.



 

Bästa köpet? 
Jaa?! Vad av allt jag shoppat står ut lite extra?
Får nog säga handpenningen på nästa års resa.

Gjorde någonting dig riktigt glad? 
Massor. Barnbarnen så klart. Praktikerna.
Maken och jag hade en härlig minisemester i Göteborg i somras och sen hade jag en lika härlig höstminisemester med Lillebror och två andra kära vänner.
Stand up kväll med bästa vänner.



Saknar du något under år 2016 som du vill ha år 2017?
Sömn. Mer motivation att springa. Hårdare hud å mer tilltro till mej själv.
Ett mer humanistiskt politiskt klimat, i Sverige och i världen.

Vad önskar du att du gjort mer?
Kommit igång med mitt engagemang för flyktingar. Jag har sagt flera gånger att jag kan tänka mej olika sorters fadderskap/kontaktmannaskap men orken å tiden har inte funnits där.
Tränat med Gottfrid. Han har blivit odrägligt ouppfostrad det sista och gör lite som han vill.
Hållit fast i löpningen.
(Förra årets svar, gäller detta med)

Vad önskar du att du gjort mindre?
Retat mej mindre på självgodhet.

Favoritprogram på TV?
Bonde söker fru.

Bästa boken du läste i år? 
Inte läst så mycket skönlitteratur under utbildningen men "Björnstad" av Fredrik Backman är kanske bästa boken... någonsin.




 
Största musikaliska upptäckten? 
Upptäckt och upptäckt men i år kom jag äntligen iväg på en Winnerbäckkonsert.
Hans senaste Granit och Morän är en av hans bästa någonsin.

Vad var din största framgång på jobbet 2016?
Jobb byts mot student. När jag sista veckorna på förlossningen kände "jag kan, jag räcker till." Stort.

Största misstaget?  
Jag vet inte. Inga gigantiska misstag mer stora konsekvenser.
 
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Tröttare framförallt. Oroligare över världen.

Vad spenderade du mest pengar på? 
Kläder.

 

Något du önskade dig och fick?
Ännu ett år med Noah. Att dotter nr II flyttade hem till Sverige och att min äldsta dotter inom kort flyttar till stan. Tjänst på förlossningen.

Något du önskade dig och inte fick?
God sömn. Motivation att springa.

Vad gjorde du på din födelsedag 2016? 
Minns faktiskt inte.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Alltså, främst önskar jag att pappa och jag skulle löst vår konflikt.
Att mamma skulle erkänt och tagit tag i sitt missbruk.
På det stora hela är jag nöjd. Det var utbildningens år. Sista distansen mot mitt drömjobb, nu är det (snart) gjort.
 
Vem saknade du?
Pappa och Märta.

De bästa nya människorna du träffade?
Tyckte väldigt mycket om flera stycken på min praktikplats som jag säkert kunnat bli vän med om jag bott närmare.
Mio... så klart.

Mest stolt över?
Att jag klarat av utbildning och praktik så bra med alla utmaningar av att köra bil, bo borta, våga se om jag kan som det inneburit.

Högsta önskan just nu?
Att åren med Triumf går så smärtfritt det går. Att Putin håller sej lugn. Att Sd fortsätter att minska. Att vi får vara friska. Att jag ska fixa mitt nya jobb... och få vänner, vara accepterad och omtyckt.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Året som var var egocentriskt. Nu vill jag hjälpa andra.
Få in en vardag som funkar och håller mej frisk.
Njuta av barn, barnbarn, hund och vänner.




Puss/ Asta

Nyårsmål inför 2017

 


Tänkte summera lite nyårsmål... inte löften utan just något att sträcka sej efter... och summera det om ett år. Vad som fullföljdes helt, delvis och inte alls. Hmm, måste kolla om jag gjorde nåt liknande förra året som skall summeras nu, återkommer med det i så fall.

1. Komma ut och gå varje dag. Egentligen räknas bara sjukdom å ond bråd död som ursäkt att slippa. tio minuter bör jag hinna i alla fall.

2. Komma igång och springa igen.

3. Väga... är nu snäll å högst rimlig... 65 igen. Det är 5 kg mer än i fjol och fyra kilo mindre än nu.

4. Känna ett någolunda lugn när jag går till jobbet i slutet av året (Som barnmorska, fattar ni... galet!)

5. Inte börja med Zopiklon igen hur illa det än blir med sömnen när jag börjar med nattjänst. 

6. Ligga med min man lite oftare.

7. Fortsätta vara den bästa mormorn och farmorn jag kan.

8. Älska varje minut på Kos. Men oxå unna mej stunder när jag tänker att det inte är JAG som är småbarnsmamma.

9. Komma igång med mitt hjälparbete, hur det nu ska se ut, men sätta tänderna i ideellt arbete.

10. Försonas med pappa?

11. Tvätta bort sminket och borsta tänderna innan jag lägger mej.

12. Shoppa mindre.

13. Boka tid hos tandläkaren och laga mina andra hål med.

14. Boka tid hos veterinären och ta bort tandsten på Gotteman.

15. Fortsätta försöka bli en bättre kompis till mej själv.

16. Ta bättre hand om mina kompisar.

17. Skaffa minst en ny vän.

18. Ta några vita månader under året.

19. Njuta av sommaren.

20. Minst sex dejter med min man.

Puss/ Asta

Vilka är dina mål för 2017?

Utan rädsla inget mod

 

En utmaning florerade på facebook igår. Att ställa frågan: "Vad är det första du får upp i huvudet när du tänker på mig?"
Jag fick många svar där modig, tuff och rakt på sak dominerade men även analytisk och spröd/ skör. Det där sista skrev Lillebror och är nåt han brukar reta mej för då jag envist hävdar att jag är tuffare än han tror.
Fast det är sant. Jag har absolut en skör sida.


Just att människor tänker mod om mej gör mej så himla glad.
Trogna läsare vet att jag brukar säga att jag är den räddaste lilla människa som jag känner och antagligen som du känner med. Vore jag en seriefigur skulle jag vara lilla Skutt.
Men jag tar mej för saker som är viktiga för mej ändå. Jag höjer rösten och kliver fram, jag är obekväm när det behövs och jag tog tag i min dröm om barnmorska trots att hindren tycktes oöverstigliga innan.
Men utan rädsla inget mod eller hur? Om allt känns enkelt och lätt som en plätt är det väl inga konstigheter att våga.
Känner mej tex inte ett dugg modig som sover med Gottfrid men det kanske en hundrädd människa skulle känna sej som.
Det gör faktiskt ingenting om man är rädd. Det som gör något är om rädslan får styra ditt liv och dina val. Om rädslan hindrar dej i livet.

Jag är rädd för... ja, herre gud så mycket... men bortsett från rätt självklara grejer som krig, miljöförstöring, att någon jag älskar skall dö, att mina barn ska vara olyckliga, cancer, mörka gränder och okända män så är jag nog i huvudsak rädd för det ovana.
Jag är inte rädd för att möta nya människor, prata inför grupper, ta konflikter, bråka med sverigedemokrater och sånt där som många andra kan känna obehag inför för det har jag gjort så mycket. Nej, det handlar om att gå utanför min komfort zon och med denna utbildningen har jag verkligen fått göra det... många gånger.

Ibland kan jag förbanna min ständigt grubblande och lite depressivt lagda sida, önska att jag var lite stadigare och lättsammare.
En bloggsyster skrev om att hon är högkänslig vilket tydligen 15-20 % av befolkningen är och när jag gick in å gjorde testet hon länkat till stämde nästan alla svaren in på mej. LÄNK till testet här.
Diagnos eller ej... människor måste kunna vara olika och oftast är jag glad över att vara den jag är. Den där ökade känsligheten, medfödd el under barndomen förvärvad, gör att jag läser av människor och situationer, att jag har en hög empatisk förmåga där jag kan förstå många olika typer av människor och problem, att jag analyserar inte minst mej själv och mitt eget handlande vilket leder till ökad självkännedom mm.
Man får ta det goda med det onda helt enkelt.

Förresten, ni är pinsamt dåliga på att kommentera. Jag får numera fler skräpkommentarer än riktiga.  Skriv en rad.
Vad är det första DU tänker på gällande mej?
Hur ser du på mod?
Är du själv en modig människa?

Puss/ Asta