Min lilla tradition

Sedan många många år tillbaka har jag som tradition att ta semester första adventsveckan för att julstäda, pynta och dricka glögg.
Ja jävlar, det låter som en blogg skriven av en käck husmor 1965 eller så men det är faktiskt sant. På mitt gamla jobb var det typ jag och några av kollegorna som närmade sej pension som gjorde så.
Ta ledigt för att städa?!
Med åren har det nog blivit mer av glöggdrickande och mindre av skurande om jag ska vara sanningsenlig.

Min mamma adventsstädade som om livet hängde på det.
Hon arbetade och hade inte tid eller råd att ta semester för det så i min barndom var det adventshelgen hysterin inleddes som sedan varade ända fram till påska julafton.
ALLT skulle städas. Golv, väggar, tak. Lister på golv och i tak.
Allt tyg skulle tvättas och togs ren från skåp och lådor till tvättstugan.
(Sen skulle det manglas med.)
Mattor skulle piskas. Allt porslin (inklusive vaser och finservisen) skulle tas ur skåpen och diskas. Hyllplan skulle skuras.
Diska förresten.
Disk gick till så att skållhett vatten med en massa diskmedel fylldes i hon. Därefter lades lagom mängd disk i blöt. Denna skulle därefter skuras i X antal minuter för att sedan sköljas. Tre gånger.
Ja, det tog tid som ni förstår.
Jag har inte (medvetet) tagit efter min mamma i särskilt mkt men under många många år försökte jag att "städa ordentligt före jul."
Och hur mycket jag än städade kände jag ändå aldrig att det var nog.
Jag visste, trots att jag kunde ägnat ett helt dagsverk bara åt att skura köket vart jag fuskat.
Jag vet inte varför. Jag inbillade mej att barnen inte fick nån riktig jul annars.
Varifrån jag fått den befängda idén har jag ingen aning eftersom jag under hela min barndom avskydde det här storstädandet.

Som med så mycket annat i livet så har jag taggat ner på städningen under de senare åren. Numera är det så gott som en vanlig lite noggrannare städning.
Görs den på torsdag ser det ändå ut som kriget på lördag.
Numera är det där med "julstädsledigt" mest nåt exotiskt jag säger.
Jag kommer putsa köksfönstren, hänga upp julgardiner, få ordning på stakar och stjärnor och sen... framför allt... komma i stämning.
Kanske göra lite adventsgodis, kanske baka lussekatter, shoppa julklappar. dricka glögg, lyssna på julmusik, sova middag, läsa böcker.
Om jag bara överlever...

Två hot mot liv och hälsa har seglat upp på adventshimlen.

1. Jag är dyngförkyld. Snoken rinner och luftrören skallrar när jag hostar.
Känns inte det lite välbekant?

2. Jag har lovat Mini att vi ska åka till GeKås på onsdag. På onsdag... kan vi ta några minuter här när vi djupandas i fyrkant... några dagar efter löning en knapp månad före jul.
Hävdar alltid att ett sådant besök är som att komprimera ett psykiatriskt test, kommer du ut i dina sinnens fulla bruk utan att ha strypt någon dam på vägen, tryckt ner en sportjacka i halsen på kassörskan eller mejat ner ett par ungar i berått mod med shoppingvagnen så är du förmodligen stabiliteten själv.

Fortsättning följer...

Puss/ Asta