Män som berättar hur det är att vara kvinna

I svallvågorna är #metoo kampanjerna som pågår i hela vårt avlånga land och aldrig verkar vilja tystna eller minska i raseri och omfattning finns det EN sak som upprör mej lite mer än allt annat.
Jag har tagit del av artiklar och diskussioner. Inte minst i gruppen #allavi på facebook som är ett kvinnorum där kvinnor i alla åldrar och från alla samhällsklasser anförtror varandra fruktansvärda berättelser om vad män gjort mot dem genom åren.
Pappor, bröder, pojkvänner och makar, lärare, grannar, bekanta till familjen.
Män. Män. Män.
Trodde jag var rätt luttrad och cynisk i min syn på män men jag häpnar!
Det är en revolution som pågår och mitt i allt detta retar jag mej så in i bänken på...
män.
Och jag ska specificera, män som talar om för kvinnor hur det är.

Alltså män som berättar för oss kvinnor vilka som är farliga och vad vi bör vara rädda för. Män som berättar för oss vilka som är problemet och vilka som inte är det. Män som tydligen vet bättre hur det är att vara kvinna än kvinnor själva och bara MÅSTE få berätta det för oss. 

Nästan alltid (inte jämt men påfallande ofta) är dessa män rasister.
De är egentligen bara intresserade av att tala om våld mot kvinnor när det begås av invandrare. Gruppvåldtäkter utförda av unga män från Afrika eller Mellanöstern, DET vill de gärna tala om.
Våldtäkter och annat kvinnovåld utfört av svenskar det finns inte.
Alla dessa tusentals kvinnor som nu delat sina berättelser de hittar på.
Rasism, homofobi och kvinnohat hör ofta ihop. De är som ett Sverigedemokratiskt kinderägg med gemensam nämnare av kass människosyn.
Detta trots att vi VET (men här är de inte längre så sugna på statistik) att man måste kika på kriminella MC klubbar för att finna en grupp med lika dåliga kvinnosyn och lika många medlemmar dömda för brott (ofta mot barn och kvinnor) som inom Sd.

Män.
Män har aldrig upplevt känslan av att en kvinna som varit allmänt efterhängsen kanske följer efter dem hem på vägen från krogen. De har aldrig gått med nycklarna krampaktigt i handen och låtsats prata i telefonen när en kvinna går bakom dem i mörkret.
Män har aldrig behövt oroa sej att bli sexuellt utnyttjade om de är för berusade på en fest. Män har aldrig behövt backa, ta på sej en skuld de inte tycker att de har för att lugna ner situationen med en förbannad partner för att inte riskera få stryk.
Eftersom män inte levt med den utsatthet kvinnor... alla kvinnor... upplevt från att de varit små i olika situationer så har de heller ingen talan kring vad som är allvarligt och vad "som inte är så farligt." De ska ge fan i att stjäla luft kring vad som är något att skriva hem om i #metoo kampanjer och vad de anser bara är "spelet mellan man och kvinna."
Jag kan FÖR MITT LIV inte begripa hur varje sund man inte bara kan vara tyst och inse att nu är tid att lyssna och ta till sej av alla dessa berättelser.
Jag kan inte FATTA att de tycker efter att ha haft rösten sedan tidernas begynnelse att "Nu ska jag vara tyst en stund."

Det gör mej rasande!

Puss/ Asta