Bilder från igår å idag

 

Söt bild föreställande Asta å skogens Konung.
Foto: M. Skytt.




Ännu en bild tagen av Maria. På mej å Skånetöserna i Varberg.



Å ännu en Mariabild. Mitt uppdrag var att "se lite svår ut" och det tycker jag nog att jag fångar rätt väl :) Plus lite bred om baken men det är en REN synvilla. Eller inte.




Här är hon, fotografen till de tre övre bilderna i egen hög person, fångad av Jessica.



Å här har jag å min ajfån knäppt en bild på ett känt Varbergsmotiv.



Latte. Underbart efter några timmar i affärer å vid fästningen.



Köpte en klänning. Handtvätt. Ser ni fläcken längst fram i nederkant på kjolen.
Där la Gotte sin nos EN sekund när jag provade den hemma.
Smart val Asta. Men söt är den. Mycket sötare än på bild.
Elegant glansig och inte alls rosa.
Jag är ingen rosa tant.



Idag har jag varit hos doktorn.
Han var vacker som få men jag tog inget foto. Det kändes inte bekvämt :)
Fick stanna hemma när bästa vännerna, mannen å Mini gick på Gyllene Tider ikväll.
Hade inte pallat.
Somnade som en sten på soffan efter middagen när dom åkt.
Sen gick jag en promenad med Gotte.
Han var VÄLDIGT målmedveten i sina steg å ville absolut till stranden för att bada.



Å busa...



Min vackra, vackra kille.
Nu sippar jag lite vin. Bälgar i mej vatten och ska lägga mej på spikmattan snart å läsa i min bok.

Puss/ Asta

Lite kär

 
Hej mina hjärtan.

Idag har jag varit på bloggträff minsann.
HÄFTIG känsla att träffa människor som man läst i många år, som man vet en massa om men ändå inte känner. Som man inte vet hur de talar, hur de låter, hur deras kroppsspråk ser ut.
Jag kan inte säga att jag hade låga förväntningar... absolut inte... men de överträffades ändå.
Underbara tjejer!
Känslosamma, smarta och roliga.
Maria har jag träffat innan och "kände" men Nina var mjukare än jag trodde på nåt vis och Jessica mer pratglad än vad jag gissat.
Jag blev lite kär i dem allihop.

Vi käkade god mat, shoppade, promenerade kring fästningen, fikade och framför allt pratade. Oj som vi pratade. Märkligt nog väldigt lite "bloggvärlden" och faktiskt ingenting om er andra bloggare. Inte mer än att jag sa att jag tror Ergo Sum skulle passat in i det här gänget och ffa med Nina... snäckan i mitten av bilden.
Nästan lite konstigt eftersom det blir den naturliga beröringspunkten.
Vi hann väl inte helt enkelt...
Men samtidigt som vi pratade massor var det även flickor som man kunde vara tyst med. Blicka ut över havet från fästningen och bara vara.
Det är ett gott betyg på en dejt tycker jag.
Det gav absolut mersmak.
Tror å hoppas att tjejerna uppskattade mej oxå och att Maria inte blir allt för putt över att jag lägger ut en bild som inte i förväg är godkänd av henne.
Maria är vår lilla fashionista.
Söta som socker är de ju alla tre.

Astman/hostan höll sej någorlunda beskedlig på stan även om jag blev trött.
På vägen hem tilltog den i styrka och här hemma bland hund å katthår, bland damm och grannar som klipper gräsmattor som om det vore en religion så har det blivit rejält sämre.
Vore jag unset piggare skulle jag åkt in till akuten men jag orkar verkligen inte sitta där bland kaoset.
Känner mej uppgiven ikväll. Trött. Har haft det så här en vecka nu å för varje dag blir jag lite sämre.
Jag vill vara pigg! Jag vill njuta av sommaren! Jag vill springa! Jag vill framför allt kunna andas utan att ha två liter segt slem i lungorna och att det känns som om det sitter en ko på bröstkorgen.

Gnäll. Gnäll. Gnäll.
Jag vet.
Å nu ska jag tjata lite med. Vara lite stolt. Inlägget där två av mina kollegor delar med sej av sina yrkeserfarenheter har läst direkt av 2000 pers.
Coolt.
För en gång skull är det inte bloggtraffiken som gör mej stolt utan att vi nåt ut till så många.

Nu ska jag hutta hostmedicin

Puss/ Asta

Spännande morgondag

 

Imorgon händer nåt spännande... ja, i mitt lilla liv alltså, jag har full förståelse för om alla läsare inte tycker att det är så himla spännande.
Jag ska... så långt jag orkar med den här jävla hostan... på bloggträff imorgon.
Tre pinglor från söder ska jag möta upp i grannstaden.
En blond. En rödhårig. Å en mörk.

En av dem, nämligen den mörka och lite lätt neurotiska av dem (ungefär som jag själv) har jag träffat innan. Maria.
De två andra är bloggare som jag hängt med... till å från ska jag kanske säga, men mest till... i många år. Från Skaune.
Nina vars blogg ni hittar här och Jessica som inte bloggar för tillfället.
Nina har jag läst i evigheter och Jessica gick förr under namnet Axa som en peppande å kärleksfull läsare å kommenterare.
Tills vi ett tag kom ihop oss om LCHF. :) Sagt med glimten i ögat.
Jag tänker inte snacka så mycket vetemjöl och vitt socker imorgon om vi säger så.
Det ska bli väldigt spännande.

Jag tänkte att jag skulle visa dem storheter som korvmojjen med världens mest välgödda å fräcka fiskmåsar. EXTREMT trogna läsare minns kanske när en av dessa en gång landade i skallen på mej, grep om huvudet med enorma fötter och stal min frensh hotdog mitt framför snoken på mej.
Jag tänkte visa dem HM och Kapp Ahl... det måste väl imponera på Malmötöserna?
Å om det inte vore för att det ska bli mulet å duggregn imorgon så kunde vi solat våra nakna kroppar på Varbergs mycket populära "Damernas" som nästan ligger mitt i stan.
Ni kan ju tänka er vilka bilder som Maria kunde knäppa då?!

Det mest trixiga blir nog att finna en plats där vi alla kan äta. Två dricker inte alkohol, två äter inte fläskkött, en äter väldigt sällan kött och två äter som sagt inte gärna kolhydrater.
Hmmm.
Det är liksom vad jag inmundigar under mina luncher/middagar ute.
Massor av kött, massor av kolhydrater, ett salladsblad och en hel del alkohol.
Men... vi är fyra smarta kvinnor. Vi finner säkert råd. Eller så får de helt enkelt bara anstränga sej lite extra där vi väljer att äta.

Det ska hur som helst bli väldigt spännande å jag hoppas verkligen att jag pallar.
Hittills har jag blivit sämre för varje dag.
Om ni kikar in i morgon får ni se hur det gick.

Puss/ Asta

Tallin tur å retur

 
 Bild: Maria Skytt. Klickat. Redigerat. Godkänt.

Nej då.
Jag försöker bara göra mej själv lite mer spännande.
Jag hamnade inte i Baltikum. Faktiskt inte ens i fel stad.
Men jag är lite stolt över mej själv ändå som körde själv.
I rusningstrafik hem.

I övrigt har jag haft en härlig dag.
Klockan ringde 08 men den stängdes resolut av och jag vaknade strax före 10 nästa gång... ungefär när jag tänkt dra till Maria.
Det fick bli en snabbdusch, en kvick make up, in med i med en banan och iväg.

När jag kom fram stod en blond böna på balkongen å ropade
"Ska du till Maria? Är det du med hunden?" på bred skånska.
Det kändes bra direkt.
Så fort jag kom in fick jag två påsar skräp i näven å så gick vi och slängde dem plus satte oss på en parkbänk medan hunden Lowe fick kissa av sej lite.
Alltså, jag gillar sånt.
Gillar när man bara får hänga med i någons vardag. När det inte är så uppstyrt.

Maria är en färgstark tjej. Hon är ganska mycket som i sin blogg.
Verbal, känslosam, varm.
Väldigt kvinnlig. Mjuk.
Hon fick ett telefonsamtal från någon mamma som bjöd till barnkalas dagen därpå, memorerade adressen medan hon pratade och en halvtimma senare var hon inte säker på tiden eller om det var hem till en tjej el kille :)
Hon har målat sina golv vita... en kvart innan en dejt skulle komma... med penseln hon hade hemma och struntat i att lyfta bort möblerna å målat runt om.
Jag vet inte...
... Jag blir helt betagen i sånt.
Lite kan själv och allt är inte så jävla noga.
När kläder ligger lite här å där och ungar tjatar om godis å... ja, jag slappnar av då.
Allt för skinande och putsade ytor ger mej mindervärdeskomplex.

Vi åt en härlig kycklinggryta och sedan starkt kaffe som knäckte min mage totalt.
Inte Marias fel... den har mått rätt surt sedan jag proppade i mej kortison utan att ha Omeprazol som skydd.
Vi gullade med hunden, tog foton, pratade en massa och gick ut å promenerade.
Det bränner lite på mina kinder så lite solstrålar fångade de nog.

Nu är jag rätt trött. Många intryck för en utbränd hjärna idag.
Både bilkörning på okända vägar och bloggträff.
Återkommer om en liten stund för alla er som sitter som på nålar och väntar på den vanliga veckosammanfattningen.

Puss/ Asta

Kvällstankar så här före Tallin...

 

Det är en lugn skön kväll.
Jag har ännu inte börjat hispa upp mej över att jag ska ut å köra motorväg och villa mej in i en främmande stad imorgon.
Jag tänker att det kommer ordna sej... eller oxå blir det som Maria skrev i en kommentar, att jag kör vilse, hamnar i Tallins allra skummaste kvarter och blir indragen i någon slags människohandel.
DET vore ju helt förfärligt.
Kanske borde jag vara oroligare än vad jag är?
Jag menar... människohandel?! Hur käckt låter det?!
Somliga kanske tycker att jag är fånig som ens reflekterar över att jag ska ut å åka typ 5 mil hemifrån?
Jo det är nog lite fånigt... men ni förstår, jag kör väldigt sällan å ogärna bil där jag inte brukar vara. Till å från jobbet kan jag köra som en biltjuv.
Så tro det eller ej, jag utmanar mej själv nu.
Även om det är världens baggis för 99,96% av mänskligheten så är det inte det för mej och därför är det gott nog.
Stort nog.

Jag har duschat. Jag har lackat naglarna och sen inte haft tålamod å vänta så nu är de helt kladdiga å fula. Nåväl, det blir väl en erfarenhet för snobbiga Halmstad att se kladdigt lackade naglar.
Det är minsann inte bara jag som upplever äventyr imorgon.
Jag tror Maria struntar lika mkt i min nagellackskvalitet som jag i om hon har dammsugit bakom soffan. Zipp å nada med andra ord.
Nu sitter jag här med sista skvätten vin, ett litet glas blev det, och en chokladbit som jag unnar mej med gott samvete.
Det ÄR lördag och jag är övertygad om att det en dag som denna finns dom som är busigare än vad jag är.
Jag har varit ute på två långrundor idag.
Den sista joggade/ lufsade jag en stor del av.
Ni som tränar...
Kommer den där lyckoeffekten direkt?
Har ju hållit på med lufsandet en knapp vecka men tycker redan att jag MÅR betydligt bättre psykiskt.
Är det möjligt... eller är det en ren tillfällighet?

Nu ska jag skriva nåt som jag tror kan väcka ilska hos många läsare.
Det är inte meningen.
Men... när jag läser om de här fruktansvärda terrordåden som drabbat Boston så känner jag så klart med invånarna, offren, deras familjer osv.
Självklart. Det är alldeles fruktansvärt.
Men när jag ser in i ögonen på den yngste av terroristbröderna, han som greps skadad men levande, så känner jag oxå nån slags... sorg.
Herre gud, det är ju bara en tonåring.
Han har begått ett fruktansvärt brott, ja det är sant.
Men vad får en så ung man... nästan ett barn... att göra något sånt?
Min son ser jag på som "ung"... han fyller 23 i år.
Den här killen som antingen kommer dömas till livstids fängelse eller döden... han är nästan lika gammal som min Mini. Ett år äldre.
Det är sånt slöseri med människoliv... oxå för hans del.

Nej men hör ni... Vi hörs imorgon. Om vi alla lever, har hälsan och inte befinner oss ofrivilligt på nån baltisk bordell.

Puss/ Asta

På söndag...

 

... På söndag inträffar det något spännande mina vänner.
Blogghistoria.

Jag å Maria, har varit bloggkompisar i typ 8 år... sa jag, men blev snabbt rättad av Maria att "Hörru, mer än 6 år är det inte."
Well, en jäkla evighet är det i alla fall.
Hur som helst satt vi å chattade en stund nu ikväll så som vi nästan alltid gör och hon skrev att "Vi måste ses snart" och jag sa "Söndag?" för plötsligt blev jag mitt allra mest spontana jag.
Jag kollade upp tågtiderna och då tar det en kvart... 15 MINUTER... att åka dit.
Å det har vi alltså dragit på i 6 hela år!

Maria å jag går alltså way back. Känner varann så väl. Läser mellan raderna och vet vad den andra skriver... och inte skriver.
Vi kan varandras historier. Våra livshistorier påminner mycket om varandra... å ändå inte.  Vi har läst varje blogginlägg. Har dessutom varit brevvänner.
Skrivit fylliga brev och Maria limmade fast bilder för att förgylla dem... med nagellack.
"Man tager vad man haver" är hennes melodi och jag älskar den attityden hos människor.
Vi har bråkat, skrattat, gråtit, fyllt i varandras meningar i alla dessa år och det ska bli så fantastiskt roligt att träffas!
Bered er på foton och noggranna redovisning... det är vi ju både såna suckers för.

Puss/ Asta