Underbart är kort

Underbart är kort.
Idag har jag varit ledig å i morgon påbörjar jag ännu ett sånt där mastodontpass bestående av en kväll å tre dagpass.
Men denna lediga dag har varit guld värd.
Sovmorgon. Säkert en timme kvar i sängen därefter för lite surf å kaffe.
Strandbesök med Mini å Noah (17°c iskallt så nej, jag gick bara i till vaderna med lilleman.)
Det var halvkallt i luften oxå men mysigt ändå att sitta där en stund å äta torra kanelbullar å färska jordgubbar.
Sedan hade vi årets hittills godaste grillning med crash hot potatoes som  jag gjorde för första gången. Simpelt men gott med kött, sallad å en kall bärs till.
Nu har vi gått en stillsam promenad med hunden i en svalkande kväll.

Känner mej skönt trött å tänker mej tidig sänggång.
Har ni haft en skön fredag?

Puss/ Asta

En förtappad människas bekännelser del 43.

 

Alltså jag å min shopping...
Jag är BRA på att unna mej, tycka att jag är värd, hitta på resonemang som rättfärdigar mej.
Har jag dessutom med mej någon som säger "Ja, jättefint, köp den!" ja då är jag inte svårövertalad ett endaste dugg.
Ibland har jag faktiskt undrat om jag är helt normal?

Jag har varit ledig idag och på dejt med min Cissi.
Jag kan faktiskt inte minnas när det hände sist. Vi ses allt för sällan numera, trötta heltidsarbetande i vården å medelålders som vi är.
Vi ses (sällan det med) ihop med våra karlar men på tu man hand i stan... evigheter sen.
Bara det en anledning att shoppa fira.

Vi var iväg å käkade lunch.
Jag tog en caesarsallad. Det är min senaste besatthet. Jag älskar caesarsallad.
Cissi bjöd mej (eftersom jag fyllt år) och jag fick även ett fint armband och ett par örhängen från Snö of Sweden.
Sen drog vi iväg på shopping...

På Lindex hittade vi varsin klänning.
Cissi äger ingen klänning. Hon köper tunikor i enorma mängder men tror inte att hon kan ha klänning. Det kan hon så klart, hon är lång, kurvig och har fantastiska ben.
För mej var det inte precis lika nödvändigt med ännu en klänning...
Sen köpte jag en orange topp/bh som jag ska ha... nångång.
Till mitt försvar så hade jag faktiskt ett presentkort här.
Trodde jag var klar där men tydligen inte.
På Kapp Ahl provade jag en topp/blus som jag tittat på tidigare men inte provat.
En blå. Jag har inte mycket blått i min garderob.
Eftersom jag ville se hur den såg ut med jeans och jag inte råkade ha några sådana på mej så snappade jag åt mej ett par... som var så vansinnigt sköna att jag köpte BÅDE blusen å jeansen.
Ja, ni hör! Jag är inte frisk.
NU! är det shoppingförbud ett tag. Åtminstone till den 27/5 när jag ska till Göteborg med ett gäng gamla kollegor.

Imorgon är det slut på glamourlivet igen. En ledig dag går försvinnande fort.
Jag ska jobba igen och diarrémagen är tillbaka.
Pratade länge med min äldsta dotter idag i telefon. Hon är ju oxå i branschen och dessutom har stackaren ärvt det mesta av min personlighet så hon förstod verkligen och det var skönt att prata av sej om tillkortakommanden, dålig självkänsla, utanförskapet och allt det där.
När tankar blir till ord så hör jag själv hur oresonligt hård jag är mot mej själv.
Det där med att vara "min egen bästa kompis" går minst sagt "så där" just nu.

Men! Det är upp på hästryggen igen som gäller.
Skam den som ger sej.

Puss/ Asta

Swiiiish så var det över

 

Klockan är bara strax över nio å jag är redan skittrött!
Det kostar på att vara ledig.

Jag känner ändå att jag fått gjort en hel del av min ledighet (även om kanske hälften inte hanns med/ orkades med.)
Jag har haft sovmorgon.
Jag har ringt ett viktigt samtal.
Hämtat en kavaj å en duffel från kemtvätten (fy farao vad dyrt det är.)
Gått två promenader med Gotteman.
Sytt upp och hängt upp gardiner i mitt rum.
Sovit middag.
Umgåtts med Mini å Noah.
Färgat håret.
Tvättat några maskiner tvätt.
Plockat lite.

Imorgon är det jobb igen.
Jag trivs rätt bra på på jobbet sen en tid tillbaka trots att det varit ganska mycket.
Det händer mycket som är spännande på kliniken nu som jag hoppas å tror mycket på.
Allt hänger nog på om arbetsgivaren förstår att det aldrig kommer att fungera om de inte öppnar plånboken vid nyanställningar.
Jag har haft en underbar student och ska snart ha ytterligare en.
Jag har avslutat mitt förtroendeval där jag av olika skäl aldrig kom till min rätt och ska istället bli huvudhandledare vilket jag tror kommer att passa mej bra.
Å så  är det höst. Jag är alltid som mest harmonisk om hösten.
Så just nu känns arbetslivet bra... kul rent av.

Hur mår ni idag?

Puss/ Asta

Carpe diemat hela dagen.

En liten stackars ledig dag har tanten haft... igår jobbade jag och imorgon jobbar jag... men idag har jag carpe diemat allt vad jag orkat.

Jag har hunnit med en hel del. Med en "hel del" menar jag inte sådana saker som andra tanter gör när de är lediga. Tvätta, städa, plocka. Det har jag inte gjort... alls.
Istället har jag njutit av mina pojkar. Hela långa dagen.

Vi var ute å gick en långrunda på 7 kilometer. Gränsfall att det var för varmt för Gotteman å Noahs lata mamma suckade över att hon inte orkade en meter till.
Senare på kvällen sprang jag lika långt och det utan att bajsa en enda gång.
Jo för fan.

Sen har jag unnat mej.
Ätit riktig tantglass... romrussin som jag faktiskt älskat sedan jag var barn... med jordgubbar.
En riktig feteportion.
Jag har färgat håret och jag har pysslat om mina otacksamma naglar.
De fortsätter att skiva sej men jag gav igen med samma mynt och klippte ner dem riktigt kort.

Å kanske det bästa av allt. Jag fann fortsättningen på "Rosengädda nästa" som heter "Rosengädda larma, släcka, rädda" i pocket idag och den inhandlades förstås raskt.
Så fort jag avnjutit mitt alkoholfria glas bubbel så ska jag bege mej upp till den.

Livet är gott.

Puss/ Asta

Denna dagen, ett liv.

En ledig dag till enda. Imorgon tillbaka till plikten igen.
Hjälp mej att räkna här nu.
En.
Två.
Två dagar... eller rättare sagt, två kvällspass... left to do.
Två arbetspass, onsdag å torsdag, och sen är det semester.

Idag sov jag oerhört länge. Tror Gottfrid å jag sträckte på oss och gäspade bort den sista sömnen ur våra kroppar strax före 12:00. Anständiga människor äter väl lunch så dags?
Själv steg jag upp, satte på kaffet med tuttarna flaxande för vinden, innan jag svidade om i träningskläder.
Efter kaffedrickning och "toalettbestyr" drog jag ut å sprang. 6,2 km i sand, på sten, grus, gräs och asfalt.
Så här glad såg jag ut efteråt.



Därefter passade jag Noah medan hans mamma skulle in till stan och Försäkringskassan.
Det tog FYRA timmar. Jag misstänker att hon hann med en å annan affär å en å annan fika oxå.
Men vad gjorde det?!
Vi klarade oss finfint lill-killen å jag. Hela frysen är full av mjölk och vi hann med två matningar, två blöjbyten, Noah tog en powernap och myspys på mommos bröst, vi gick med bärsele, satt en stund i skuggan på altanen.
Han är en krävande skrutt. Sitter gärna i babysiter... 2 minuter om man underhåller honom av bara helvete under tiden.
Boundingtid. Den här kvantitetstiden som jag tyvärr missar med Ängla då hon bor längre bort, som jag hoppas kunna ta igen sen. Senare, när hon blir lite större.
Gottfrid uppskattade det föga. Han följde oss överallt men suckade tungt och blängde på mej.



När mamman äntligen kom hem fick hon tillbaka sin bäbis och jag tog min egen och drog till havs.
Ja till havet alltså, inte ut på havet.
Gottepojken fick bada och vi fick vår stund tillsammans.
Sinnesfrid.

Kvällen avslutades genom att lyssna på Jimmie Åkessons tal i Almedalen och få spunk på det han säger och på allt han ljuger om.
Nu är det snart natten och som sagt två dagar kvar.
En.
Två.

Puss/ Asta

Födelsedagsbarn å knäck i öronen.

 

Idag har jag varit ledig. Fick en semesterdag med kort varsel. Sååå skönt.
Ändå ställde jag klockan på väckning redan kl 08:00. Hade en lunchdejt på stan klockan 12 och skulle hinna duscha, tvätta håret och valla jycken ordentligt innan.
Trots att jag somnade ganska sent gick det fint att gå upp och det är egentligen först nu som jag börjat sloka.
Hoppas på tidig sänggång för imorgon är en låååååång dag. Först jobba 7-16 och sen ut med kollegor.

Men tillbaka till idag.
Var ute med hunden. Eller hunden var ute med mej. Eller vi två var ute var för sej men vid samma tidpunkt och samma plats.
Det är frustrerande hur mycket den "lille mannen" plötsligt börjat bry sej om sin omvärld.
Så gott som all träning vi lagt ner, alla kunskaper han förvärvat är som bortblåsta.
Framförallt... och det är det värsta... kontakten som jag hela tiden jobbat hårt för.
Att vara en rolig morsa.
Inte en som bara går där och promenerar.
Jag har alltid lekt mycket med honom. Ruskat träd, hittat pinnar, ändrat takten från smygande till springande, kastat godis.
Å när inga rådjur är i närheten brukar han vara ganska uppmärksam på mej.
Förstå skillnaden mellan kom å hit (tempo/kravmässigt) osv.
Men nu!
Jag kan fåna mej å kasta godis och finna pinnar bäst jag vill. Gottfrid är ändå bara intresserad av sin doftvärld. Att lukta, kissa, sprätta. Lukta, kissa, sprätta.
Löptikar?!
Förmodligen, men i så fall är dom ÖVERALLT.
Vi var ute 1,5 timma och jag kände mej ganska övertalig på den rundan.

Sen åkte jag på lunchdejt.
Världens finaste Dotter nr II fyller 25 år idag. Hon å jag hade stämt träff och även Mini anslöt.
Vi käkade lunch och pratade om ditten och datten innan vi gick iväg för att leta upp en födelsedagspresent hon ville ha. Hon hittade direkt ett par solglasögon hon ville ha å sen inget mer utan var nöjd så.
Vi kollade i allafall i affärerna som vår lilla stad erbjuder.

Spanade in bokrean med.
Vilken besvikelse!
Ingen av böckerna jag ville ha fanns.
Det var överlag en väldigt liten rea och redan mycket urplockat.
Både i bokaffären och på ICA.
Köpte en liten barnbok till "Mormor/ farmors bibliotek."

Puss/ Asta

Ett riktigt klipp

 

Idag har jag gjort ett av mina bättre skoköp... typ ever.
Jag ber om ursäkt för bildkvaliteten... Det är kanske inte världens snyggaste dojjor men de är hett efterlängtade.
Ecco Gortex. I två år har jag gått å klämt å känt på denna modellen.
De har kostat kring 1000 lappen, nåt jag kanske skulle kunna ge för ett par snygga stövlar men ett par allväderspjuck?!
Skitdumt tänkt för med tanke på att jag har hund och hur lång tid vi har regn/ snö/ slask/ regn igen i det här landet så är det SÄRSKILT såna här skodon jag borde lägga pengar på.
I över 20 år i sträck har jag varit hundägare... utan att ha ägt ett par vattentåliga kängor eller regnstövlar. Kallt å blött blir det... och torkskåpet får gå varmt.
Men nu!
Min favoritskoaffär Kullens hade rea på fjolårets skor.
Ett par av dessa fanns kvar. Till halva priset. I min storlek.
480 spänn för ett par Ecco Gortex som jag förmodligen kommer att BO i oktober-april. Man kan vada i en sjö med dessa utan att bli våt.
Jag var så lycklig att jag ville grina i kassan när jag betalade dem!

Idag gav jag upp. Kapitulerade.
Å satte på Gottfrid en tratt.
Han har haft socka på sin tass för att inte kunna riva på sitt sår, men han kliar upp det ändå.
Tratt på en så här stor hund är skitjobbigt. Tratten blir nämligen gigantisk.
Gottepojken accepterar den ändå rätt bra även om han inte tycker om den.
Han dundrar in i allting... dörrkarmar, möbler, mina ben för han ser ingenting.
Men nu får det va så. Nu ger jag det ett par dagar att bli bättre och blir det inte det så behöver han antibiotika.

Å så har jag sprungit. Det kändes okej idag fast varmt. Flåset är mycket bättre nu.
Sprang dryga 9 km och sista 500 metrarna spurtade jag allt vad jag hade.
Sen gick jag en kvällsrunda med Gottfrid så benen är ordentligt möra på mej nu.

Det var den här lediga dagen det.
Imorgon är det back to work. En dags ledighet är på tok för lite.
Jag hinner ingenting, allra mins vila upp mej.

Till sist vill jag åter igen tacka för fina kommentarer som jag fått det sista om mej och om min blogg.
Jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna det, men jag är djupt tacksam och blir så innerligt glad över dem... och över er!
Tack för att ni läser å för att ni finns.

Puss/ Asta