Bloggdalas bokcirkel. En uppdatering. Välkommen du oxå.

 

Bloggdalas bokcirkel har nu dryga året på nacken och vi har läst en massa spännande böcker...
En del böcker hade jag kanske hittat själv, Moa Herngrens "Jag skulle aldrig ljuga för dej" tex men andra skulle jag aldrig ha köpt på eget initiativ och flera av dessa "aldrig böcker" har jag verkligen, verkligen uppskattat.
"Minnet av en smutsig ängel" av Mankell. "Igelkottens elegans" av Muriel Barbery är några exempel.
Å inte att förglömma, jag har fått en ny favoritförfattare i Jonathan Tropper efter att vi läste "Sju jävligt långa dagar" på Frejas initiativ.
Några enstaka böcker har varit tröga att ta sej igenom då det inte alls har hört till min smak av litteratur, men bara en... "Bröllopsmakaren"(?) var riktigt plågsam.
Smällar man får ta.

Hur som haver kan jag säga att Bloggdalas bokcirkel är otroligt givande och ett av mina bästa initiativ ever.
Medlemmar har kommit å gått. Det är lite synd tycker jag. Det är roligare om det blir kontinuitet i gruppen. Men så är det, livet förändras och man hinner kanske inte med.
Bokcirkeln var kanske inte vad man hoppades på. En del gillar kanske inte att ta sej igenom böcker som inte är deras stil osv.
Ingen ska vara med i en grupp "bara för att", det ska vara roligt och det ska tillföra en något.

Som sagt, medlemmar har tillkommit och medlemmar har hoppat av och jag får allt svårare att komma ihåg vilka som faktiskt tillhör och vilka som valt böcker.
Ber därför om er hjälp med att fylla på de jag missat och ert överseende och förlåtande om jag missat just er.

Just nu i Bloggdalas bokcirkel...

Köpenhamnsmamman som valt 2 ggr
Freja som valt 2 ggr
Asta som valt 2 ggr
Sammelsurium som valt 2 ggr
Ergo Sum som valt 2 gånger
Therése som valt 2 (?) ggr
Catharina som valt... ingen aning, men din tur nästa gång.

Till dej som ännu inte är medlem av denna härliga gemenskap men som älskar att läsa, som accepterar att läsa böcker som kanske inte är din genre och som klarar av att läsa ut en bok "på tid", vi har oftast ca en månad på oss vill jag säga "välkommen till oss."
Den som väljer väljer fritt. Utan att behöva ta hänsyn till vad gruppen kan tänkas tycka om. Vill du läsa en Harlequinbok så gör vi det, väljer du en Nobelpristagare så läser vi det. Utan knorr!

Ni som är medlemmar redan. Har ni några tankar på vad som är bra/ mindre bra?
Tycker ni att jag är hård som tjatar om att respektera den som valt bok och läsa även om det inte är en bok/ genre som vid första anblicken tilltalar er och om att respektera recensionsdatumet?

Tyck till!

Puss/ Asta

Nej, du får vänta

 

Frida Boisen skriver en mycket bra krönika i Expressen som ni kan läsa här.
Den handlar om sexualiseringen om småtjejer. Och i mitt tycke om ren simpel barnuppfostran.
Fridas 8 åriga dotter vill ha en bh "för det har de andra flickorna i klassen."
Fridas 8 åriga dotter vill sminka sej "för det får de andra flickorna i klassen."
Frida kollar upp detta och det stämmer faktiskt. Flera tjejer i klassen har bh och får sminka sej, kanske inte varje dag men på helgen, när de ska på kalas eller bio.
Det gör Frida Boisen upprörd.
Det gör mej väldigt upprörd med.
"Ungarna speglar oss. Såhär ser vår värld ut. Vi vill bli älskade och få så många likes som möjligt. Men. Åttaåriga flickor har plötsligt inte magiskt fem bh:ar i byrån och massiva mängder smink."
 
Jag må då å då anklagas för att vara för blödig med min hund.
I gengäld har jag varit ganska hård i min barnuppfostran.
Nej, hård är fel ord men jag har haft mina principer.
En av dem är att ingen unge dör av att vänta.
Vissa saker får man helt enkelt vänta på! Tills man har åldern inne.

Självklart har mina barn oxå kört "Men alla andra får."
Å många andra fick nog. Jag har ingen aning, om jag hade bestämt mej blev svaret ändå... "Jag skiter i vad alla andra får, jag bryr mej bara om vad mina barn får."
Ibland när vi mötte familjer med strängare regler så kunde jag ironiskt köra samma fras "Alla andra föräldrar..." och då såg de hur tokigt det var.
Nu minns jag inte att mina töser ville ha bh när de var 8 år men de ville gå på barnförbjudna filmer, de ville åka på konserter, de ville åka på festivaler, utomlands osv,
De fick vänta. Till de blev 12. Eller 15. Eller myndiga. Punkt.
Barn mår inte dåligt av det, de måste inte ha hela livets möjligheter och erbjudanden "just nu."
Visst sågs man ibland som "dum i huvudet", hopplöst sträng, misstänksam, regid men jag har alltid struntat i det.

Märkligt nog blev jag, som väldigt ung mamma, på många sätt en strängare mamma.
Mina barn har aldrig bett mej köpa ut alkohol tex.
När de blivit påkomna med att röka som unga så har jag bara förbjudit.
Trams som att "men du gör ju" har de inget för.
Ja, och jag är över 18 år.
Därför. När du är myndig gör du som du vill.
Jag tror att jag varit oroligare för mina barn när de var i yngre tonåren än de flesta andra föräldrar. Kanske för att jag gjorde så mycket dumt själv. Ljög mej blå själv. Råkade ut för jobbiga grejer. Mötte otäcka män. Inte förmådde skydda mej själv.
Kanske var jag oroligare för att det inte var så himla länge sedan jag var tonåring själv.
En kollegas dotter åkte nyligen på språkresa. Skulle bo på nåt Camp.
Det skulle mina barn aldrig fått. För mej är farorna med att skicka en naiv ung tonåring utomlands större än vinsterna. Risken större än chansen.

Men oavsett. Oavsett var man sätter gränsen så sätt den.
Du är förälder, du bestämmer.
Det är kalasbra att lära sina barn argumentera för sin sak och är argumenten tillräckligt väl underbyggda kan man kanske ge med sej, eller åtminstone kompromissa men det ÄR inte farligt att säga: "Nej, du får vänta."

Puss/ Asta