Tänk om Åsne gått och gift sej med Brad Pitt och tagit hans efternamn :)
Jag fick "Två systrar" av min äldsta dotter i julklapp.
Det är ett reportage om två välartade skolflickor, Leila och Ayan, från Norge med ursprung i Somalia som plötsligt en dag lämnar hemmet och en förtvivlad familj för att åka till Syrien och gå med i IS. För att leva jihad.
Seierstad beskriver de drivkrafter som fick två tonårsflickor att lämna ett demokratiskt och välmående land för kalifatet i Raqqa och hon målar skickligt upp familjens kamp och förtvivlan för att få tillbaka sina barn.
Genom intervjuer med familj, klasskamrater, lärare och vänner och genom att ha tagit del av sms, mail och resvägar har Seierstad försökt skapa en så sanningsenlig bild som möjligt av händelsen.
Seierstad ville förstå och få oss att förstå varför tusentals unga människor från väst anslutit sej till en terroristgrupp och vad som fått dem att lämna dem de älskar och ett land i fred för krig och förtryck.
Jag har läst flera böcker av Åsne Seierstad. "Bokhandlaren i Kabul" för många år sedan (minns att den var bra men inte så mycket mer) och lysande "En av oss" om Anders Breivik och terrordådet på Utöja.
"Två systrar" var tyngre att ta sej igenom rent läsmässigt då konflikten i Syrien är svår att begripa och det är många namn på olika territorium, stridande grupper och krigsherrar.
Vad kommer författaren fram till då? Vad driver ungdomar uppvuxna i väst att välja radikala rörelser. Åsne menar att det finns många faktorer... identitet, mening, romantiska idéer, upprorslust, spänning. Enligt forskning krävs en "pull and push effekt", några drar i dem och några stöter ut dem.
Systrarna i boken återkommer ofta till att de aldrig på riktigt hör till i Norge, muslimer föraktas och baktalas, deras kläder och religion ses på med misstänksamhet. De längtar efter en tillhörighet.
Åsne menar att det bästa skyddet mot radikalisering är att skapa goda förhållanden och gemenskap för barn och ungdomar.
Jag tyckte om boken. Den var lärorik och intressant. Viktig.
Men den var svårare att ta till sej och riktigt förstå än vad ex boken om Anders Breivik var.
Läsupplevelsen blir: 3+
Puss/ Asta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare