I en länkning på facebook till mitt inlägg
"Less på män" blev det lite mer fart på diskussionen än i kommentarsfältet. Kul!
Sammanfattningsvis höll brudarna där bara delvis med mej och någonting i tonen... i det som jag läste in mellan raderna... fick mej att inombords sparka bakut. Eller åtminstone likt rumpnissarna i Ronja säga "
Vaffö då då?"
Det fanns en ton om att de
minsann gärna talade bilar, renoveringar och annat som jag drog som exempel som klassiskt manligt trista samtalsämnen. Hellre det än mat och smink.
What?!
Är det vad vi tjejer talar om när vi ses? Senaste recepten i
Allt om mat och nyaste kajalen från Max Factor?
Och OM vi nu gör det... varför är det så himla mycket sämre än att prata om manliga saker?
Det är NÅT här som jag har svårt att riktigt klä i ord.
En slags status som samhället satt upp. Där manliga intressen/ egenskaper är bättre och lite fräckare än kvinnliga intressen/ egenskaper.
Det finns NÅT i den feministiska andan som förminskar det kvinnliga och hyllar det manliga.
Ett förminskande av kvinnor.
Jag upplevde det inte heller som om jag blev riktigt förstådd. Kanske skrev jag otydligt. Kanske beror det på olika kulturer och att vi helt enkelt känner olika slags män.
Det är inte så mycket vad män talar om när de ses och ffa när de fått lite alkohol i sej som hur de gör det. De kan för min del få diskutera varmvattenberedare i det oändliga men de tar över.
De talar så ljudligt, de talar utan hänsyn till resten av sällskapet. De breder ut sej och kvinnorna flyr...
Jag har varit på oändligt många fester, i oändligt många sällskap där kvinnorna tar hand om marktjänsten för att de förväntas göra det OCH för att kunna föra egna samtal.
Å så suckas det. Över ljudnivån. Över samtalen. Över dominansen. Över promillehalter.
Och över hur fasen de ska få in sin fulla karl i bilen hem senare.
Min erfaren förvisso men jag tror att många känner igen sej och att det är ett litet microkosmos av världen i stort.
Den som inte insett att vi lever i ett patriarkat och att manliga intressen och manliga normer gäller över kvinnliga lever i en förnekelse. Jag vill ropa... VAKNA!
Jag vill inte leva i männens värld. Jag vill inte vara intresserade av avgassystem, jag vill kunna bära höga klackar, jag vill inte jobba 16 timmar om dygnet för att göra karriär, jag vill inte bli dyngrak på fredagskvällarna och prata sexistiskt om män i min omgivning.
Jag är väldigt nöjd med att vara kvinna. Stolt över kvinnliga värderingar och intressen.
Men jag vill räknas med, jag vill ta plats precis så.
Förstår ni?
Kvinnor ska inte behöva göra om sej själva för att få halva makten och samma rättigheter!
Det måste finnas plats för bredare könsroller, suddigare identiteter.
Där man kan vara man och kvinna på olika sätt.
Rakad eller orakad. Fotriktiga skor eller stilettklack.
Puss/ Asta