Mot dumhet slåss Gudarna förgäves.

 

Det var sjuttioen stycken människor som kvävdes i den där lastbilen som hittades i Österrike.
SJUTTIOEN människoliv varav fyra barn. Överlevande barn som förlorat sina föräldrar.
Antalet flyktingar som dör på Medelhavet stiger för varje år.
Igår lyssnade jag på P1 där en talesman för Frontex som sa att normalt går vi denna tiden in i "vintersäsong" för flyktingar vilket brukar innebära att färre väljer havsvägen då havet är oroligare och farligare än på sommaren.
I år tror man inte på en sådan minskning eller omdirigering av flyktingströmmarna då dels gränserna på land bevakas hårdare och dels situationen i Syren och Libyen är så desperat att människor inte vågar stanna och vänta på bättre tider å lugnare vatten.
Europa kan med andra ord fortsätta att se fram emot flytande döda barn i de vatten vi svenskar åker till för att turista och roa oss kring.

Jag har egentligen sagt allt jag ville säga i mitt inlägg som jag skrev igår.
Jag känner en sådan sorg, maktlöshet och ilska över att det ska få lov att vara så här.
Över diktaturer och krig som gör att människor behöver fly först och främst.
Som tvingar människor att fly.
Men raseriet gäller Europas oförmåga och ovilja till att ta det ansvar som krävs.
Att mitt i denna humanitära katastrof växer ett parti som Sverigedemokraterna.
Mitt i all denna tragik sitter människor i Sverige, där det inte varit krig på över 200 år, och gnäller över sin egen situation och säger att vi inte har råd.
Råd?
Råd???
Människor flyr för sina liv, med barnen på sina ryggar, de lämnar allt och alla och de ger sej ut på farliga vägar för att överleva och vi har inte råd?!
Samma människor gnäller på sjukvården, på pensionerna, på att ROT minskas till 30%, på att en fulltank på bilen kostar ett par tior mer, över att få betala lite mer i skatt med en sosseregering. 
Det är synd om dem! Därför kan vi inte hjälpa.
De vet minsann, de har gått i "Livets hårda skola."
Bland svenska män (ffa på landet) är Sd näst största parti.
Tack gode gud för kvinnorna, tack gode gud för väljare i större städer.
Jag får fan spader. Det känns som att jag håller på att bli sinnessjuk av ilska.

Vi kan som rikt, stabilt land göra mer. Vi får ta den akuta situationen nu.
Men framför allt kan andra länder oxå ta sitt ansvar.
Jag skäms för Danmark och Finland.
Finnarna som genom nutidshistorien i så hög grad skickat sina barn hit, sökt sej till Sverige i hopp om ett bättre liv, de säger nej till människor som flyr för sina liv.
Det är så jävla pinsamt att jag mår illa.

Puss/ Asta