Tredje och avslutande delen om Jana Kippo.
Kanske kan man sammanfatta böckerna som så att första delen handlar väldigt mycket om Bror, om syskonen Kippo. Andra delen handlar till stor del om modren och att förstå henne medan denna sista och avslutande del är mer om Jana själv.
John är sjuk, lider av obotlig cancer. Angelica är tillbaka från snickar Jossi.
Jana återvänder till Stockholm för en utställning. Träffar en ny kärlek, eller om det är mer en kropp. För Jana är det så, hon har ett behov av den fysiska närheten och av det sexuella. Svårare med orden och att våga stanna å känna.
I Stockholm träffar hon en hemlös pojke och hon återvänder i minnet till ännu en våldsam man. På vägen hem tar hon omvägen om Bohuslän för stenens magi och för ännu en försupen å lynnig man.
Jag tycker så otroligt mycket om Jana Kippo.
Hon har upphört att vara en romanfigur för mej. Blivit sin egen.
Det är ju några dagar sedan jag läste klart. Hon följer med mej. Jag pratar med henne om alla.
Det blir något extra och intensivt att "läsa" så koncentrerat, alla böckerna på mindre än två veckor. Det kommer mer under skinnet, samma fenomen kan uppstå om man ser en engagerande lång serie intensivt.
Likt en älskad vän är jag lite less på Jana när hon ständigt envisas med att välja destruktivt men jag saknar och kommer att sakna henne väldeliga.
Jag... jag tyckte inte riktigt lika mycket om den här sista delen som de två första.
Den kändes lite flängig stundtals. Vissa historier blev liksom aldrig klara. Andra kändes onödiga.
Överlag kändes inte tredje boken lika genomtänkt och bearbetad som de två första.
Betyg: 4.
Puss/ Asta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare