En hyllning till den största av vår tid.

Fredrik Backman skriver en trilogi om Björnstad.
Hittills har det kommit ut två delar.
"Björnstad"
"Vi mot er"
I början på nästa år kommer sista och avslutande delen.
Jag har aldrig längtat så mycket efter en roman någonsin.

Jag har läst både "Björnstad" och "Vi mot er" när de kom och nu lyssnat om.
Omdömet och intrycket består.
Jag har alltid gillat Backman, han är alltid bra, men detta är nåt annat.
Detta går över allt.
Allt.

Det är en berättelse om en avfolkad liten by i Norrland.
Om stoltheten och komplexen till sin hemort.
Det är berättelsen om hur ett ungt hockeylag bär en hel byggd och en oändlig framtid på sina axlar.
Kärleken till puck, is, sarg. Till sin tränare och sin publik.
Hatet till motståndaren. Svart och skoningslöst.
Men framförallt är det en berättelse om att fostra pojkar till män.
Om vad vi kräver, tillåter och hoppas.
Om vad som sägs och inte sägs.
Vad som är önskvärt och vad vi låter passera.
Skämt, jargong, bara ord.
Det här är en berättelse om kärlek, lojalitet och vänskap.
Om att vara ung. Sårbar. Oslagbar.
Och om att gå vilse.

Jag har recenserat båda böckerna. Du kan söka på dem om du vill men de får både toppbetyg. Glasklara, gnistrande 5:or.
Historien om Björnstad kvalar utan tvekan in på det bästa jag någonsin läst men jag vill gå längre än så...
Historien om Björnstad borde vara obligatorisk läsning på högstadiet och det borde vara kriminellt att på nåt sätt ha med barn eller ungdomar att göra utan att ta del av dem.

Har du mot förmodan inte läst så gör det NU. Köp dem, låna dem, stjäl dem... jag skiter i vilket men LÄS.

Puss/ Asta