Jag är sosse. Jag har det i blodet.
Men likväl... jag hörde Stefan Löfven intervjuas för Sveriges radio på Biskopsgården där de senaste gängrelaterade dödsskjutningarna inträffade på en krog här om dagen. Det senaste. Det har varit många skjutningar i de hoodsen de senaste åren.
Stefan Löfven pratade så fint om att alla måste hjälpa till, om att lösningen heter arbete och utbildning.
Så klart att det är viktigt. Självklart. Men det behövs mer än så. Är mer än så.
Har ni varit i Biskopsgården? Eller i Hjällbo?
Hammarkullen? Tynnered?
Göteborgs värst drabbade förorter. Det ser lika dant ut i alla större städer.
Det borde ta me fan vara kriminellt för politiker att göra så mot människor.
Att stillasittande se på ett sådant förfall.
unga röker braj utanför fritidsgården
tjackisen står och dyrkar nåt av låsen
polarns mamma gömmer systembolagspåsen
välkommen till mina områden
svär att alla här sitter fast i psykosen
in och ut, ut och in från kriminalvården
som politikerna glömde postkoden
välkommen till mina områden
Rader ur Kartellens mest kända låt "Mina områden", just hans områden var en förort i Stockholm.
Aldrig varit där men känner till miljön. Hopplösheten.
Jag tänker att människor som jag talar med här, uppvuxna under trygga förhållanden, i någon liten pittoresk småstadsskola, med en mamma å pappa, ett hus och kanske en sommarstuga, människor som vuxit upp så som alla människor borde få växa upp (Just det där mamma-pappa lägger jag mej inte i, det kan vara pappa-pappa eller mamma-mamma eller ja, trygga omständigheter) de kan inte förstå den här förortsmiljön.
Å politiker. Ja de är många gånger än längre ifrån det som är verklighet för väldigt många.
Jag tror inte Löfven med bästa välvilja kan leva sej in i hur det är att bo och växa upp i ett område där alla vuxna är arbetslösa. Där de flesta vuxna har psykiska problem och/ eller missbruksproblem.
En verklighet där den enda karriärsväg ungarna ser är gangsters med snygga brudar, blanka dyra bilar, gott om pengar.
Det bor väldigt mycket sanning i den gamla klyschan "Den som inte kan vara bäst på någonting kan i alla fall vara bäst på att vara värst."
Gängen och kriminaliteten erbjuder en gemenskap. En respekt. En chans.
I våra svenssonöron låter det helt absurt att skjuta en annan människa för en obetydlig ekonomisk skuld eller annan oförrätt.
Men för den människa som i hela sitt liv levt i den miljön och inhämtat alla sina referenser från den blir även våld vardag. Ingen ung människa börjar med att råna någon med ett tungt vapen.
Innan dess har det snattats, sen stulits, sen gjorts inbrott. Allt för att finansiera det flotta livet, droger och för att klättra i hierarkier.
I detta finns bara offer. Både i ett micro men oxå i ett macroperspektiv.
Men, alla människor som växer upp i Biskopsgården eller Hjällbo blir inte kriminella.
Det är sant. De allra flesta i dessa områden lever fattiga, strävsamma, skötsamma skitliv.
Samhället har svikit dem. Miljön är deprimerande, tryggheten obefintlig, skolorna slitna och segregerade. I vissa skolor är svenskar i minoritet, etniskt svenska barn bryter på "blattesvenska."
Socialdemokraterna har många och långa år av misslyckande med dessa områden och denna problematik. Alliansregeringen har medvetet och ytterligare ökat klyftor mellan fattiga och rika, mellan de som har allt och de som har ingenting.
Polisen kommer säkert hitta gärningsmännen som sköt inne på krogen och som dödade två personer och skadade fler, ändå var det tur för med den besinningslösa brutalitet gärningsmännen visade så kunde betydligt fler ha dött. Polisen kommer finna dem och det kommer leda till långa fängelsestraff.
Och?!
Ingenting händer ju. Krigen rasar vidare.
En kriminalreporter som följt händelserna i Biskopsgården under många år sa så klokt, "Detta är inget integrationsproblem, det är ett fattigdomsproblem. Detta är ett samhälle där man sedan länge slutat tro på förändring."
Det behövs bra skolor, det behövs engagerade lärare och upprustade fritidsgårdar och det behövs jobb. Visst, Löfven har rätt. Men det behövs oändligt mycket mer.
Hopp. Tilltro. Förtröstan.
Det skapas inte av ett statsministerbesök och vackra ord. Inte av några blomkrukor med pelagonier och ny färg på husfasaden.
För... nu citerar jag Löfven från valrörelsen "Någonting håller på att gå sönder med vårt land."
Det är nästan sant. Bara fel tempus. Något HAR gått sönder med vårt land.
Det måste lagas. Nu.
Puss/ Asta
