Snart ska jag doppa fötterna i Medelhavets ljumna vatten

Snart.
Om mindre än tre veckor skall vi åka hit.
Mamma, Mini, Noah och jag.
Jag känner en viss oro att åka nu när mamma är så sjuk, när jag är mitt i en utbildning och när jag har en vildbatting med mej till allt detta vatten. Och det tar emot att åka och njuta av Medelhavets ljumna vatten, att blicka ut mad ett hav, mitt i lyx å lättja och veta att där ute finns det båtar... fullsmockade med flyktingar.
Kommer jag kunna simma i det vattnet utan att tänka på det? Kommer jag njuta av solen utan att tänka på hur den bränner på öppet hav?
Troligtvis inte.

 

Men. Jag vet inte hur jag ska förklara...
Jag skänker pengar, jag stångas med Sd folk, jag skriver på för säkra vägar in i Europa och jag skulle gärna göra mer men jag måste samtidigt kunna få försöka... ja, försöka... njuta av semester och lycka.
Det borde ju vara normaltillståndet.
Det är inte jag som har det för bra. Det är flyktingarna som har det för dåligt.
Men visst, som förr kommer det inte att vara.



Jag behöver semester efter att ha jobbat hela året och inför en intensiv termin i skolan.
Jag behöver få sova ut, få ta middagslurar, sätta mej vid dukat bord, läsa böcker, sippa på en GT, känna hur solen mjukar upp spända muskler.
Detta året reser vi för första gången med en liten och jag inser att även det kommer göra att det inte blir som tidigare.
Det gäller att vara alert alla hans vakna timmar och det kommer bli betydligt mindre fokus på att vara i solen å bli brun.

 

Förmodligen är det sista resan med mamma. Det är första med Noah.
Jag vill försöka ta till vara på det och ha det så mysigt som det bara går.
Äta å dricka gott, umgås och ha äkta kvalitetstid tillsammans.

 

Jag har ordnat hundvakt. Jag skriver packlista. Jag försöker bestämma mej för vilka klänningar som ska få följa med. Jag kikar på taxfree men inte heller det lär bli som förr, som student får jag försöka hålla i stålarna.
Innan jag åker skall jag ha två examinationsuppgifter, jag ska åka till Helsingborg-Helsingör med älskade vänner, jag ska jobba NATT på BB.
Sen åker jag. Med själen full av dåligt samvete men med intentionen att njuta för att jag är värd det.

Puss/ Asta