Att smekas i storgrupp

 


Dag II i mastodontveckan och klockan ringde 04:45.
Kanske den mest lärofyllda dagen där vi fick yrket lite i händerna under förmiddagen under fyra olika stationer vi alternerade emellan.
En station fick vi palpera symfysen på varann och lyssna på hjärtljud med tratt.
En station skulle vi försöka uppskatta "blödningar" på i blöta blöjor och underlag, utspilld vätska på golvet.
På den tredje stationen skulle vi genom en tygdocka känna på en docka och "leka vaginalundersökning", där var övningen att känna hur fostret låg med hjälp av sömmar och fontaneller.
Sista stationen var förlösande med en helt fantastisk mammakropp och docka där vi under skådespel fick uppmana till att krysta/ flämta, försöka hjälpa barnet att rotera och hålla perinealskydd.
Jag brukar tycka att sådana där låtsaslekar är jobbiga men det var verkligen bara spännande å roligt.

Sen.
På eftermiddagen skulle vi bland annat ha intimitetsövningar och därefter få och ge beröring.
Jag är en kramig och fysisk person med människor jag känner och tycker om men i övrigt har jag svårt med närhet och inkräktande av mitt personliga space.
Att blunda inför andra. Bara att fixa fransarna tyckte jag var småjobbigt i början.
När jag fick blunda och göra andningsövningar hos terapeuten så var jag hemskt obekväm med det.
Jag är inte särskilt förtjust i att få massage av främlingar och i synnerhet inte helkroppsmassage.

Idag fick vi dela in oss tre och tre. 
Vi fick en i taget stå upp å blunda under ca tre minuter medan de två andra smekte, tryckte, klappade på ens kropp. Bröst och sköte var fredat men i övrigt... ben, mage, rumpa, ansikte, lår you named it.
Alla tyckte att det var sååå fantastiskt. De höll nästa på att somna. De blev tunga och behagliga.
Jag... höll på att få panik innan och i början av övningen.
Kunde inte alls koppla av utan fnissade, spände mej, tänkte att jag kanske luktade illa osv.
Jag tyckte beröringen i säg var skön men situationen väldigt olustig. Kanske blev det ytterligare lite värre att det var två mot en så att säga, en som blundade och två som smekte.

Kanske hade det varit annorlunda om det var en grupp människor som jag kände väl, säg mina gamla kollegor?
Kanske beror det lite på att jag hamnat lite snett in i gruppen i klassen och inte känner mej helt avslappnad eller som om jag är omtyckt för att vara jag?
Kanske beror det på de sexuella övergrepp och den våldtäkten jag blev utsatt för som väldigt ung och som jag berättat om tidigare som gör att jag har så svårt för "enkla beröringsövningar" som andra upplever som sköna men som för mej känns oerhört utlämnande?
Jag tänker ju väldigt sällan på de där händelserna i mitt vardagliga liv längre å känner mej inte särskilt ärrad nu mera men kanske är det ändå det som gör sej gällande i saker som att blunda, underordna, låta andra komma fysiskt nära. Som något slags själsligt blåmärke.
Jag vet inte. Jag vet bara att min udda reaktion fick mej att känna mej ännu lite mer annorlunda och tappa (för stunden) självförtroendet i att jag kan göra detta.

Hur skulle du upplevt en liknande situation tror du?

Nu sova. Försöka ladda om.

Puss/ Asta