fredag 29 juli 2016

Vill ni ha (inlägg om) könshår så ska ni få (inlägg om) könshår.



Månadens absolut mest lästa inlägg är Muffrisyrer
Någon skrev att det var "ett typiskt Astainlägg" men uppenbarligen så var det dessutom ett typiskt "Astaläsare inlägg" oxå då.

Och vill ni snacka könshår, då gör vi det!
Jag skrev om mina egna ansarvanor och hur de förändrats.
Jag berättade om att efter massor av år med helrakat så var jag plötsligt sugen på en mer... ska vi säga lurvig?... frisyr down there.
Jag fick flera kommentarer, rätt många både här och på facebook och irl, som gick ut på samma sak, nämligen kvinnor som med lätt avsmak tar avstånd från helrakade kön eftersom de är "vuxna kvinnor" och inte ville associeras med ett barn. En Anonym skrev och frågade hur jag rättfärdigar något sådant inför barn och barnbarn? Att mormor vill se ut som en liten flicka mellan benen.

Jag har funderat lite på den där inställningen.
Precis som ni säger är kroppsbehåring naturligt och något alla flickor som kommit in i puberteten får.
Frågan är varför det är värre att "se ut som en flicka" mellan benen än att se ut som en flicka under armarna eller på benen.
Kroppsbehåring på ben och under armarna är ju precis lika naturligt i så fall, men jag misstänker att flera av er som i kommentarerna var noga med att se fullvuxna ut på snippan inte ser lika fullvuxna ut i armhålan... och vad är skillnaden? Egentligen?
Ska vi vara konsekventa här så ska vi slänga rakhyvlar och vax all världens väg. 

Alltså, man måste granska sina värderingar tycker jag. Man måste orka hålla två tankar i huvudet samtidigt.
Jag känner att jag rakar mej under armarna för min skull, för att jag tycker det är finast och känns fräschast. Men samtidigt är jag en produkt av min tid och ett patriarkaliskt samhälle.
Från början har män... via media, reklam, mode, porren, filmen... satt upp regler för hur en attraktiv kvinna skall se ut och alldeles oavsett hur vi anser oss stå över det där och utför både ditten å datten frivilligt och för egen skull så är vi präglade.


Det ska bli mycket spännande att höra hur ni förklarar skillnaden på ben och snippa.

Puss/ Asta

7 kommentarer:

  1. Jag tänker spontant att könet är mer sexualiserat och att det därför blir konstigt att se ut som ett barn på snippan. Typ nästan som att man skulle uppmuntra pedofili. Men ja, själv rakar jag mig inte någonstans och det är främst av bekvämlighet och tidsbrist. Men visst tänker jag också på att jag har döttrar och vill finnas som motvikt till allt det slätrakade

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men en slät armhåla eller hårfria ben är väl lika "barnsligt." ?

      Radera
    2. Jovisst, men det är kanske inte lika sexuellt laddade områden :) samtidigt förstår jag att det säkert bara är frågan om gradskillnad. Det är nästan lite kusligt att skönhetsidealet är sådant att kvinnor ska se ut som barn. Men vill ändå förtydliga att jag absolut inte dömer någon för att den rakar sig eller menar att tanken bakom skulle vara att se ut som ett barn.

      Radera
  2. Skillnaden är väl att man inte visar upp snippan för allmänheten?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju i så fall ett argument för att det är MER ok (ur föredömeaspekt) att raka snippan än ben/armhålor.

      Radera
  3. Nja, jag tänkte nog bara helt primitivt: VARFÖR DET? Lata jag rakar mig ingenstans.

    Men OM jag skulle försöka tänka föredömsaktigt skulle jag ha lättare att förklara för en ung tjej att jag rakar benen f a vara lika fin som de andra på festen, än att jag rakar det ingen utom jag själv ser. Det låter ju som om jag inte duger åt mig själv.

    Men det är inget som engagerar mig, och alla tänker vi olika.
    Trist vore det annars. :)

    SvaraRadera
  4. Jag hade åsikter om första inlägget och har åsikter nu med. Är det inte värre att förmedla att man måste vara fin 'som alla andra' än att man vill vara fin för sig själv och den man är intim med?
    Det är ingen skillnad på att raka ben, ansikte eller snippa, vi gör det för att vi vill vara fina antingen för oss själva men i grund och botten för andra. Män som kvinnor. Att fördöma de som rakar snippan men rättfärdiga att man själv rakar benen är dubbelmoral och hyckleri.
    Jag rakar ibland och ibland är jag lat. Jag rakar olika mycket, ibland ansar jag bara, ibland är det slätrakat. Just nu är jag kal för att jag har tappat allt hår och om nån skulle säga att min man har pedofiltendenser för det skulle jag bli skitledsen.

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare