Alex Schulman. Alltså, kan vi prata en stund om honom?
Jag blir ofta irriterad på honom när jag läser hans krönikor eller hör hans uttalanden. Jag gillar inte när människor gör sej en karriär på att vara provokativa mot andra bara för sakens skull. Och sån är Alex Schulman och hans brorsa.
Jag har läst nån bok eller två av honom och jag var inte förtjust och jag har många gånger kommit fram till att jag inte gillar den mannen.
Men så då och då läser jag nån intervju med honom, nu senast i Expressen fast det här hänt flera gånger, och då så ändrar jag mej.
Han är en komplex person den där Alex och jag gillar komplexa personligheter. Känner igen mej själv i dem.
I intervjun berättar han om sin kärlek till sin fru Amanda och att han tagit barnen varje morgon sedan de föddes så att hon ska få sova.
Det tycker jag är fint. Jag imponeras av den typens omtänksamhet.
Han har skrivit om sin mamma som han hade ett komplicerat förhållande till, hon var dessutom alkoholist och han berättar på ett osentimentalt vis men säger en sak som jag tycker är viktig. Barnet äger historien.
Varje människa har rätt till sina upplevelser.
Han är en slarver med pengar, är livrädd för att dö med pengar på banken och ouppfyllda drömmar och även om det inte låter så smart, att tjänat så bra å ändå vara pank, så finns det nåt vackert över det.
Han har spenderat pengar på huset, familjen och reser till dem.
Jag är nog oxå en väldigt komplex människa. Motsatser till varann.
Feg men modig. Fåfäng men rejäl. Transparent men hemlighetsfull. Trygg men bekräftelsetorsk. Moderlig men otålig. Konflikträdd men kaxig.
Jag känner igen mej i att vilja vara en bättre människa än vad jag är.
Ibland deltar jag i skitsnack. Ibland hycklar jag. Ibland orkar jag inte vara den mamma, hustru, dotter, vän som jag skulle vilja vara. Jag äter kött utan att moraliskt kunna försvara det. Jag flyger utomlands ibland trots att jag inte tycker vi borde nöjesflyga. Jag handlar mer än vad jag behöver och skänker mindre än vad jag kan. Jag älskar inte särskilt många och jag är älskad tillbaka av ännu färre.
Och ändå hoppas jag att jag duger skapligt. Att jag inte har allt för mycket att stå till svars för inför Sankte Per en dag.
Hur är du?
Puss/ Asta
Jag ÄLSKAR Alex Schulman. Jag älskar att han driver med sig själv precis lika mycket som han driver med andra. Och jag älskar sarkasmen.
SvaraRaderaIbland kan han gå lite för långt i sina uttalanden men jag håller så jäkla ofta med honom! Alex & Sigges podcast är min absoluta favorit och jag har inte missat ett avsnitt.
Själv är jag tråkigt okomplicerad. Jag gillar att leva ett enkelt, bekvämt liv. Jag är ko-lugn. Stressar ytterst sällan upp mig. Jag tjafsar inte över småsaker. Jag är ärlig om ärligheten gör någon nytta, annars håller jag tyst.
Jag är trygg och lycklig. Trots skit i livet känner jag mig oftast väldigt harmonisk, och jag tror det är för att jag på nåt sätt kan välja bort sånt jag inte mår bra av, och jag tankar alltid fullt av sånt jag mår bra av.
Sen finns det såklart grejer jag skulle vilja ändra, men ingenting som jag känner att det måste ske direkt.
Kram