Nästan femtio då

Ja ha. Då vet man hur det känns att vara 49 då.
Rätt så likt som att vara 48 skulle jag säga. Liiite roligare men det kan ju bero på att det har varit en riktigt bra dag med... vi får väl se hur övriga 364 dagar blir.

En längre tid har jag ju besvärats av någon form av förtidig femtioårskris.
Mycket funderande på ålderdomen, på döden, på var det här allt.
Jag känner att det har börjat släppa.
Att ingen har några som helst garantier men just idag är jag stark och frisk och det finns chans på jäkligt många liknande år framöver.
Landat i någon slags klyschig carpe fucking diem.

När jag fyllde fyrtioåtta satt jag i ett varmt Barcelona och drack Cava.
Årets födelsedag har inte varit sämre. Lika varmt och bubbel här med.
Den började glammigt med att jag upprört konstaterade att ingen kom upp med kaffe och falsksång till mej, att jag travade ner till ett kök i kaos, trampade i hundkiss (ja, igen!!!), hade allergiont i halsen och det kändes rätt eländigt.
Men sen tog det sej!
Tog sej som fasen.

Jag fick presenter...
Ett Thomas Sabo hjärta av min vän Marie. En Thomas Sabo fjäril av min stora flicka Emelie, teckningar av barnbarnen och det här fina av min yngsta dotter





Drack kaffe å åt glass i solen med två av mina döttrar.
Och sen förstår ni, sen sprang jag mitt livs första intervallpass i den här hettan.
Det var inte långt, hela rundan 3 km och jag sprang kanske 2 av dem men då jävlar sprang jag.
När vi kom hem var jag helt slut!
Svetten lackade, pulsen skenade, lungorna värkte och endorfinerna bara sprutade ut.
Det var sååå jobbigt (tror aldrig jag varit så fysiskt slut i hela mitt liv) men oxå sååå roligt. Det här kommer jag att göra om.



Bjuder på bild. Med muffinsringar och allt i full aktion.
Det är FAN inte hur man ser ut som är huvudsaken, det är vad den här gamla tantkroppen klarar av som betyder nåt.

Pustade i solstolen. Tog en öl. Det gäller att fylla på förlorade kalorier vet ni.
Sen tog jag en välbehövlig dusch. Finade till mej. Kände mej snyggare än på länge och drog in till stan för ett efterlängtat ärende.
Jag har ju fjärilstatueringar. 4 lite större som representerar mina 4 barn och sedan 4 lite mindre barnbarnstatueringar.
Idag var det dags att sätta dit de tre sista ungarna.
Bild på det kommer, de är inplastade till imorgon, men jag gjorde även den här lilla godingen på tummen. Ett statement. För kvinnlig styrka och systerskap i all sin diskretion.



Efteråt mötte jag upp mannen för middag på stan och nu ikväll har jag först haft mysstund med äldsta dottern när vi knäckte en flaska bubbel och satt ute i den ljumma (och myggrika) kvällningen och sen har jag sett dagens Robinson.

Nu väntar sängen för imorgon ska jag å "Lillebror" åka ner till Skåneland och hälsa på en gammal vän och fd kollega.

Puss / Asta 49 år.