onsdag 27 juni 2018
Det är så jävla märkligt.
Jag läser och hör här och där om hur Sverige förändrats.
Om åldringsrånen. Om gruppvåldtäkterna. Gängskjutningarna.
Brott som i ett land där den grova brottsligheten sjunker men där vissa brott ökat och där invandrare är överrepresenterade.
Människor... som försäkrar att de inte är rasister (gud, nej)... men som ändå kan konstatera faktum. Som inte känner igen "sitt Sverige."
Ofta är de män. Dåligt insatta i hur kvinnor alltid, i alla tider och i alla länder ink vårt, varit utsatta.
Huruvida det är värre att gruppvåldtas av annan nationalitet än våldtas av en eller två svennar så som alltid skett går jag inte in på här.
Dessa människor "som inte känner igen sej" tenderar att säga att de ska rösta på Sverigedemokraterna. Eller så ska de inte det, men de förstår och sympatiserar med det Sd säger i frågan och väljer något annat invandrarkritiskt parti.
De har ju en del att välja på nu. Det är väl typ 2 eller möjligen 3 partier som inte ställer sej bakom den här synen på utsatta människor.
Även inom brott där människor av annan etnisk härkomst (ofta svenskar, födda här med en eller båda föräldrarna från annat land) är det så att den överväldigande massan, ca 98%, aldrig varit föremål för misstanke om något brott.
Jag kan säga att jag har en hel del gemensamt med de som "inte känner ingen sitt Sverige."
Det gör inte jag heller!
Inte alls. Jag famlar vilset och undrar var fan jag befinner mej?
Tyskland -35 eller Sverige -18?
Vad har hänt med mitt land?
När 20- 30% kommer välja att rösta på ett rasistiskt parti som gång på gång gör bort sej utan att det på minsta vis påverkar sympatierna för dem.
När en kille, kristen å född i Örebro, får motta såååå mycket hat riktat mot sej och sin familj för att han i en fotbollsmatch inte gör sin bästa prestation.
För att hans föräldrar kommer från ett annat land.
När det skrivs saker som att han ska "åka hem", "spränga sej i bitar", "är en jävla landsförrädare", "hans morsa ska knullas", "hans barn våldtas av IS" osv och där många... mååååånga... avslutar #SD 2018".
När vi stänger gränser. Förhindrar mödrar och barn att återförenas. Skickar ungdomar till Afghanistan och säger att "det är tryggt", när vi beskriver invandrare som ett problem istället för en tillgång till ett land där allt för stor del snart är åldringar och allt för få i arbetsför ålder. När våra politiker tävlar om vem som kan låta mest invandrarkritisk.
Då känner inte jag igen mej.
Jag tycker det är märkligt att människor som är så bekymrade över hur landet förändrats aldrig tar upp det!
Aldrig tar upp att ett parti som Sd kan bli riksdagens största?
Trots att deras tankar är så jävla osvenska att det finns inte.
Det är så jävla märkligt!
Puss/ Asta
Etiketter:
känner inte igen sitt land,
Sverigedemokrater,
valåret 2018
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare