onsdag 6 februari 2019
Asta recenserar "De kommer att drunkna i sina mödrars tårar" av Johannes Anyuru
Jag har precis läst ut Johannes Anyuru Augustvinnande roman "De kommer att drunkna i sina mödrars tårar."
Oj.
Wow.
Den här romanen liknar ingenting annat jag läst förut. Jag har påbörjat sen flera gånger. Gett upp efter ett par kapitel. Försökt igen.
Och nu så. Nu har jag läst den.
Så här står det på om boken:
En vinterkväll kliver tre individer som svär trohet till den sönderfallande terrorstaten Daesh in i en bokhandel. En kontroversiell konstnärs framträdande avbryts av ett pistolskott, panik utbryter och samtliga i lokalen tas som gisslan. Men en av de tre angriparna, en ung kvinna som har som uppgift att filma våldet, bär på en hemlighet som kan ändra allt. Under attacken vänder hon sig till en av de andra och viskar: Allt är fel. Vi borde inte vara här. Vi borde sticka.
Två år senare besöker en författare kvinnan på en rättspsykiatrisk klinik. Hon har läst hans böcker och ger honom en bunt papper, där hon har skrivit ner en sällsam berättelse.
Hon menar att hon kommer från framtiden.
Jag är en hyfsat van läsare men fann boken svårläst. Språket är enkelt men handlingen krävande.
Boken hoppar i tid och i perspektiv.
Nutid, dåtid, framtid blandas ihop.
Berättade av olika personer.
Låter det rörigt?
Det är det. Rörigt och fruktansvärt bra.
Jag kommer aldrig glömma den här romanen!
Romanen skildrar hur utanförskap och fanatism bildas.
Hur hopplöshet föds. Hur det är att aldrig riktigt räknas eller erkännas som svensk ( skulle kunna gälla vilket land som helst) trots att man är född där.
Men det är oxå en dystopisk framtidsberättelse om ett Sverige där främlingsfientligheten tagit över. Där "Sverigefienden" sätts i läger.
Där de bästa bevakas och förnedras. Där de olydigaste och bråkigaste utsätts för experiment och dödas.
Där vi fullständigt kapitulerat för "vi och dom."
Fullständigt absurt. Men tyvärr känns det inte helt osannolikt så som islamofobin breder ut sej i Sverige och Europa.
"De kommer att drunkna i sina mödrars tårar" är ingen dussinbok.
Du kommer förmodligen aldrig läsa nåt liknande.
Den är fantastisk och den fortsätter att växa och växa efter att den är färdigläst.
Betyg: 5
Puss/ Asta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare