Du har världens mest bortskämda hund

Ja så säger min man och säkert en å annan till.
"Du har världens mest bortskämda hund." 

Jag medger att jag är daltig med mina hundar. Jag verkar ha svårare att vara ifrån dem än vad vänner och kollegor har att vara ifrån sina småbarn.
Jag hade nog själv lättare att vara ifrån mina barn när de var små... men så har jag oxå på vissa sätt blivit blödigare med åren.

Bortskämd. Är hon det? Bente-Nora från Norge?
Det beror så klart på vad man menar med bortskämd.
Att ha en Dogue de Bordeaux vid min sida är en försäkring. De hjälper mej att hålla mej på rätt sida om galenskapen. De är, bortsett från barn å barnbarn, eller kanske vid sidan av dem det viktigaste i mitt liv.
Rätt mycket annat kul... vin, klänningar å film... skulle jag kunna försaka men hundar gör mitt liv värt att leva.
Eller för att använda en sann klyscha "Hundar är inte hela mitt liv men de gör mitt liv helt."
Så bortskämd? Jag vill ge Bente det bästa av hundliv.

Det innebär såklart att hon är välförsäkrad. Att hon får sina vaccinationer och vård  om hon är sjuk.
Det innebär att hon får den mat som håller henne frisk och välmående även om det kanske är bland det dyraste på marknaden.
Det innebär att hon får grisöron och tuggben upptill. För har vi människor mys så ska hon med ha det.
Hon är aldrig ensam. Jag spenderar den största delen av min lediga tid med henne.
Hon sover i min säng. Hon har en inhägnad tomt att röra sej på.
Vi går promenader varje dag och det är hennes tid där jag tar mej tid att stanna och vänta medan hon luktar.
Jag ryter aldrig på henne. Jag tillfogar henne så klart aldrig någon smärta.
Jag bestämmer inte över henne om det inte är viktigt för mej. Har inte en massa onödiga regler.
Eftersom jag inte har några småbarn längre är hon den jag prioriterar först och högst.
Jag vill kort å gott ge henne det bästa liv jag kan eftersom hon är viktig för mej och ger mej så oerhört mycket tillbaka. Jag sätter en ära i det. Uppfödaren har gett mej ett förtroende och jag ser till att INGEN skulle kunnat älska hunden de sålt mer än vad jag gör.
Är det att skämma bort?
Om ja, så då är Bente-Nora bortskämd. Precis som Gottfrid var före henne och Märta innan dess.

Puss/ Asta