Det är bara den 4:e juli men det känns lite som att sommaren är över.
Dels är det sista dagarna nu på min semester och dels är vädret med regn, blåst och jämngrå himmel (väldigt matchande mitt humör) minst sagt höstligt.
Läser att dagens badtemperatur (där vi nyss hängde och där det då var 20-21 grader i vattnet) är 15 grader.
Allt känns... över på nåt vis.
Jag är väldigt tung i sinnet och jag får inte tag på vad det är riktigt.
Ångesten är otroligt lättriggad. Lite som en hemmabyggd bomb.
Men däremellan kan jag skratta och vara en riktigt solig liten tant.
"Är du utbränd" skrev någon omtänksamt till mej på Instagram. Ja det är jag kanske. Inte på jobb uppenbarligen eftersom jag haft 3 veckor semester men herre gud, livet... det kan oxå bränna ut en.
Här gäller det att ta tag i sej själv!
Livet kunde onekligen varit värre och sommaren är knappast slut när juli precis startat. Även om semestern är över och jag jobbar som fan hela juli (varför lägger jag alltid mitt schema så?) så är det en massa sommar kvar.
En massa jordgubbar. Iskalla öl. Sol å bad.
Det måste man ju tro?!
Många, kanske de flesta, har ännu inte påbörjat årets semester.
Och jag har ändå bockat av en hel del av sommarens "måsten" redan.
Samlar på mina guldstunder... 100 st innan semestern är slut... (ha ha ha) som kommer generera i ett för er världens tristaste inlägg men jag vill ha det på pränt. Jag vill känna att jag försökt carpe fucking diem'a.
Vad måste du hinna med för att sommaren ska kännas komplett?
För mej är sol å bad, skräpmat, sommarprat, Liseberg, bärs och tid för läsning viktiga ingredienser.
Och lite... liiite... kan jag längta efter att få ta emot en bebis eller 2.
Jag tar å spar lite på inlägget om varför jag längtar till hösten va?
Puss/ Asta
Det borde väl lite handla om den där typiska Svenska känslan att på sommaren och semestern ska man hinna med allt mellan himmel och jord. Det där vi inte orkar ta itu med under höstmörkret och den långa vintern. Jisses så mycket man ska hinna, renovera, resa, vila, läsa böcker, ha hundra släktingar på besök, hinna älska och få till samlivet med partnern, umgås kvalitativt med barnen och alla andra närstående, bada i iskalla vatten, sola på badstränder och vara fullkomligt nöjd med sin kropp, tja det finns ju så många förhoppningar inför sommar och semester och de flesta går plattfall, få saker infrias och man blir deppig för varför kan man bara inte njuta kravlöst, nä livet är sällan så.
SvaraRaderaSjälv har jag inte exakt dom problemen, är sjukskriven så jag har ingen riktig semester, är partnerlös och singel så slipper känna den tyngden av att lyckas få till det, har barnen med respektive och barnbarn att umgås lite extra med, men i det stora hela har jag inget särskilt syfte sommartid mer än att må bättre, försöka supa in dagsljus och sol för att på något vis klara av hösten och vintern bättre. Lyckas aldrig särskilt bra för det finns inte en endaste sommar hitintills som varit problemfri.
Å ändå slipper jag fundera över allt jag ska hinna med under en kort semester men det blir aldrig perfekt oavsett. Det är väl kanske det man ska förhålla sig till, det blir aldrig perfekt, bara så bra det kan bli!
Kram och ha fortsatt fina semesterdagar, de få du har kvar!