Superkrafter som krackelerar en smula

Jag är... som många kvinnor har jag märkt... rätt "bra" på att vara självkritisk och på att känna till mina svagheter och dåliga karaktärsdrag. Och jag har många!
Därför tycker jag att jag kan kosta på mej att stoltsera lite med mina bra sidor också. Två av dem, kanske de främsta, är att jag är rysligt bra på att fungera utan sömn och att jag är en av de minst avundsjuka kvinnor jag känner.
Numera alltså. Förr var jag inte bra på nåt av det.

Fast emellanåt krackelerar även detta...

Sömnen. Det sista har jag faktiskt börjat bli orolig.
Jag känner att det sliter på min hälsa, både psykiskt och fysiskt.
Jag har sedan veckor tillbaka konstant ont i huvudet. En huvudvärk som inga Treo i världen tar bort. Jag har svårt att känna glädje till jobbet då det medför dygn av extra svårt att sova. Jag har svårt att hitta på saker när jag är ledig eller att ta mej för nåt för jag är bara så matt.
Jag känner mej alltid lite yr, lite ostadig på benen och börjar få svårt med närminnet.
Jag har börjat fundera på vad det gör med min kropp på sikt och det i sin tur skapar ångest och ännu mer sömnsvårigheter.
Jag borde förstås söka läkare men det tar emot för jag vet inte vad de skulle kunna göra? Jag har redan prövat allt känns det som.

Avundsjuka. Det finns ett å annat jag kan bli avundsjuk på. Det handlar sällan om materiella ting och aldrig om utseende. Jag avundas helt enkelt inte den som är ung/ sanslöst snygg och rik. Jag är gammal nog att veta att de flesta får sin beskärda del av sorger ändå och det är ingenting som vackra drag eller ett välfyllt konto kan avhjälpa.
Men ibland händer det att jag känner den där... avundsjukan.
I relationer. I att ha en massa vänner. Ett varmt äktenskap. Kärleksfulla föräldrar. Syskon att hänga med. Umgänge och skratt i all anspråkslöshet.
Det där verkar så... så enkelt för många. Och jag unnar dem det självklart men ibland får det mitt liv att kännas så... tjorvigt.

Underbara Clara. Följer ni henne? Jag gör det sporadiskt.
Hon är som en feelgood film hela hon. Och hon väcker ingen avundsjuka för hennes liv är FÖR bra, det är som en saga, och därför blir det som en vila.
Spana in detta inlägget tex. HÄR.
Det är färskpressad juice MED vattenmelon, det är morgondopp, trädkojorm  barn som leker (utan att slåss) i skuggan av ett träd, myskvällar med vänner, te och sällskapsspel, långfrukostar med hembakat bröd, sommarsmutsiga ungar som går i landen och frossar på morötter (!)
Jag vet ingen som fullkomligt drunknar i sådan harmoni och idyll, kanske inte ens Underbara Clara men det är vilsamt att förlora sej i. En stund.

Nu ska jag ta i tu med diskbänken där 1003 gröna flugor håller party.

Puss/ Asta