Bente är så mycket mer

När jag skriver om min hund är det ofta i problemformuleringar.
I oros tänk. Att hon är rädd. Att hon gör si eller så.
Men Bente är så mycket mer...

Bente  inte bara sov i min säng hela natten utan hon sov PÅ mej... fram till för nån månad sedan då hon plötsligt... tydligen... var stor flicka och skulle sova på nedervåningen. Från en dag till en annan.

Bente drar betydligt mycket mindre i kopplet än mina tidigare gjort i samma ålder.
Framförallt rycker hon inte. Både Märta och Gotteman drog omkull mej med stukningar, söndriga kläder, skrapsår och hjärnskakningar till följd.

Bente skäller aldrig på andra hundar.
Ska inte alls sätta mej på höga hästar för mina jyckar har lärt mej att komma ner på jorden vad det gäller annat men JÖSSES vad många som har problem med det. Särskilt småhundsägare. Helt rabiata.

Bente är otroligt älskvärd. Alla som lär känna Bente faller för henne.
Hon har en otroligt vän personlighet. Hon är intelligent, hon har integritet och hon är ömsint utan att vara så där "klänging på vem fasen som helst."

Men jag undrar jag om hon är renrasig? Hon har ett HELT annat behov av motion och stimulans än mina andra. Två promenader är minimum.  Jag brukar säga att hon är en ovanligt snygg schäferhund.

Bente är i varierande skala alltifrån ointresserad-misstänksam-öppet fientlig mot män.
Ja?! Hon är sin mors dotter. Jag när väl en feminist vid min barm.

Bente biter sönder handdukar å gossedjur. Det klagar min make ofantligt över.
Men Gottfrid bet sönder mina (och gästers) dyra skinnskor och Märta massakrerade teknik. Rekordet var 2 mobiler och en fjärrkontroll på samma förmiddag. Handdukar? Det är väl ingenting. 

Jag älskar dej prinsessan Bente-Nora av Norge.

Puss/ Asta