Jag känner mej ledsen men vill inte prata om varför. Och för alla er (jo, jag har förstått att ni är några stycken) som alltid tror att det outtalade handlar om maken så är inte det fallet.
Jag är sliten. När jag jobbat natt tror kroppen att den varit på fest där både legala och illegala droger har serverats i parti å minut till klockan halv sex på morgonen eller nåt sånt och jag mår därefter.
Trött. Tung. Seg. Gråtmild och lättirritabel.
Men det är inte bara det och jag behöver definitivt föra in mer rogivande aktiviteter i mitt liv. 10 pass kvar innan nästa semester. 100 timmars jobb. 21 dagar kvar till Grekland.
Grekland ska bli underbart. Inte lika underbart som andra år när det varit kass sommar och man inte nästintill tröttnat på att bada men underbart.
Det är ändock miljöombyte. Någon som renbäddar ens säng varannan dag. AC.
Frukost som serveras. Middag likaså. Kall öl i pool osv. Drink efter maten.
Noahmys i kögkoncentrat.
Men mest längtar jag nog till efter Grekland. Jag längtar efter hösten.
Jag längtar alltid efter hösten men efter denna fantastiska sommar... längtar jag lite mer.
Och innan ni protesterar. Hösten ÄR fantastisk.
Hög klar luft. En natur som exploderar i dofter. Färgsprakande magi.
Hockeyn som drar igång. Äntligen.
Alla serier på tv man längtat efter.
Acceptansen att ingenting göra av sin fritid mer än dricka te, tända ljus och softa.
Gottfrid å jag får stränderna tillbaka. Allt folk försvinner.
Jag känner mej ledsen och jag behöver fylla på med sådant jag på riktigt mår bra av. Med på riktigt menar jag inte en påse chips och ett par öl som idag är det som ständigt får representera livskvalitet.
Jag menar sömn. Promenader. Fysisk aktivitet. Romaner. Kärlek och närhet.
Och kanske ett par nya snygga kängor.
Jag ska vara nykter. Jag ska äta chips lite mer sällan. Jag ska sluta röka.
D-vitamin, magnesium, grytor och te... here I come.
Puss/ Asta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare