Rutten fisk och illamående, det är min dag det.

Idag har jag äntligen fått det gjort.
Jag har bytt min Mirena hormonspiral.
Det borde jag gjort för två-tre år sedan men jag tycker det är så grymt obehagligt så därför har jag dröjt och dragit ut på den.
Rekommendationstiden för byte av Mirena är fem år i Sverige men i Norge rekommenderas byte var sjunde år.
Under det sista året har jag haft mindre regelbundna blödningar så nu var det dags.
När vi ändå talar om de nedre regionerna så har jag dessutom besvärats av att lukta illa "där nere."
Mestadels bara lite grann så att jag själv känt det när jag varit på toa och så där men i samband med blödningar har jag luktat så ingen i samma rum kunnat undgå det.
Och att stinka rutten fisk får en kanske att känna sej lite speciell men inte alls på ett bra sätt.

Kom iväg till Mödravården för någon månad sedan men då kunde barnmorskan där inte byta spiralen för att hon inte fann trådarna, där av fick jag en remiss till Gyn för att göra det där.
Lite "roligt" eftersom vi precis gått igenom vaginalundersökning och spiralinsättning i skolan.
En läkare som jag kände igen från när jag jobbade på BB skulle göra det.
Blev lite förvånad när jag kom och fick klä av mej allt (jag som förberett med lång tunika) och sätta på mej operationsstrumpor och långt nattlinne i ett förrum.
Väl på gynsalen fanns en massa stora apparater.

Jag blev tvättad med descutan och anade lite oråd. Så brukar inte spiralinsättningar gå till.
De tog cellprov. Det gick okej bortsett från att läkare råkade klämma mej med sitt spektrum precis som vi blivit varnade för att göra i skolan.
Därefter skulle livmodermunnen vidgas för att de skulle fiska tag på trådarna.
Detta har tydligen tidigare gjorts på operation under sedering.
Jag fick se på en skärm min livmoderstapp och instrumenten som fördes upp.
Jävlar i min låda vad ont det gjorde att bända upp livmodermunnen en cm eller två.
Jag fick profylaxandas och en barnmorska som gick där för upplärning efter att tidigare varit på förlossningen (vi kände igen varann) talade med mej och klappade lite lugnande och det var verkligen svintryggt att ha henne där.
Till slut fick läkaren i alla fall tag på de där jäkla trådarna och ut spiralen och sen in igen med den nya.
Jag ska aldrig mer gnälla över ett vanligt spiralbyte.

Å jo, trots att jag hade en av mina bättre dagar så kände doktorn att jag luktade död fisk och jag fick recept på Flagyl tabletter. Aldrig tidigare käkat dessa å det lär bli en prövning för jag mår sjukt illa av dem. Lite som när man var gravid. Det ligger och mal i bakgrunden hela tiden.
Tre gånger om dagen i en vecka skall jag käka dessa.
Flagyl får inte tas ihop med alkohol så nu slipper jag sukta efter min kvällsöl.
Alltid något.
Lite synd att inte kunna dricka skumpa/ gravöl på fredag efter stora tentan bara.

Bortsett från mitt jox med försvunna trådar så kan jag verkligen rekommendera Mirena spiralen.
Det är minimalt med hormoner, lika lite som tre (eller om det var fyra) minipiller / månad. Biverkningar är väldigt sällsynta
Menstruationen försvinner för de flesta. Den håller länge och den märks inte på något vis och den är snudd på hundraprocentigt säker.
Kan användas av alla som vill ha ett långvarigt skydd, numera även av kvinnor som inte fött barn, och i samband med klimakteriet så underlättar den och förhindrar oregelbundna blödningar.
Bäst... när den väl är på plats.

Puss/ Asta