Jag var sjutton år. Inför mitt första barn hade jag knappt sett en bebis på vykort och hade ingen aning om vad som väntade. Jag fick en barnmorska som aldrig borde blivit barnmorska och jag var skräckslagen hela tiden. Fick lustgas, pudendusblockad, petedin.
Andra gången, nitton år. På ABC klinik låg jag i ett bubbelbad å bad dem dränka mej, skrek och var helt hysterisk. Ingen smärtlindring alls och jag var totalt groggy när ungen kom upp på mitt bröst.
Tredje gången var jag tjugoett och det var nog min bästa förlossning. Klev i badet när jag var öppen fyra cm och lyftes ur badet när det var dags att föda. Hade lustgas sista kvarten.
Fjärde gången, tjugofem år erfaren, klok och ifrån mej av skräck. Valde EDA vilket var en sån lättnad, låg och skrattade mej fram till utdrivningsskedet när det plötsligt gjorde ont så in i hundan men tjugo minuter senare var hon född. Min lilla.
Jag har med andra ord testat snudd på rubb å stubb.
Sedan dess har jag blivit en tryggare människa rent generellt och denna utbildning har hittills och alla redan lärt mej en massa om kvinnan, barnet och födsloprocessen och något det resulterat i är att jag så gärna skulle velat testa att föda och få barn idag... ja, alltså om jag varit yngre.
Jag har en lärare i denna kursen "Det normala barnafödandet" som bistått vid en mängd hemmaförlossningar och som verkligen brinner för kvinnans egen kraft och förmåga.
Hon menar att för en kvinna som haft en normal graviditet och tidigare normal förlossning så talar allting för att hon ska få ännu en naturlig förlossning.
Sällan är det dessutom så bråttom att man inte hinner till sjukhus om det behövs.
Innan har min ståndpunkt alltid varit... och i synnerhet efter att jag fick EDA på sista förlossningen... att självklart skall en förlossning smärtlindras så väl det bara går och det ska den så klart OM kvinnan önskar så, men jag skulle vilja pröva nåt helt annat.
Att föda hemma bland människor jag älskar. Att äta en fin middag (catering of course), ta ett glas skumpa, dansa, bada, bli masserad och omhuldad av mina vuxna döttrar och min make.
Ha en barnmorska med som jag lärt känna och klickat med under graviditeten.
Kanske förlösas i vatten.
Tycker det låter helt fantastiskt!
För mej har skräcken i mångt och mycket bestått av otrygghet. Av en massa konstigheter jag inte förstått, av rädsla att tappa kontrollen, att kroppen inte ska klara av det.
Det är ju attans att man kommer på det som fyrtiosexåring. Kanske får jag så småningom förverkliga detta genom min verksamhet som barnmorska.
Skulle du våga föda hemma?
Puss/ Asta
Njae jag kan se och förstå lockelsen i att föda hemma med tex en doula men ingen lust till det nej. Jag har inte ens börjat fundera på hur jag vill ha det. Jag skulle inte säga att jag är rädd för förlossningen men jag vet inte... det blir för nära här...
SvaraRaderaNej, jag vill ha all smärtlindring som går och nära till allt sjukvården kan erbjuda om det skulle uppstå komplikationer!
SvaraRaderaJag har fött tre barn.
SvaraRaderaMin första förlossning var djävulskt smärtsam och en sån där alla pratade över huvudet på mig, inte med mig.
Det slutade med sugklocka och det är f-n det värsta jag varit med om, så ohyggligt smärtsamt.
Min andra, då jag verkligen var livrädd gick snabbt som attan och innan jag knappt skrivit in mig på förlossningen var hon född.
Kan inte minnas mycket smärta, hade lustgas en stund innan krystvärkarna.
Det var en suverän förlossning.
Min tredje gick i våldsamt snabbt tempo.
Min x-make var med mig från första till sista stund så det var den bästa förlossningen av alla trots att jag drabbades av värkstorm och knappt kunde hämta andan och han/ungen fullkomligt flög ut ur mig.
Här har man inte kunnat välja på olika former av förlossningar eller ställen, det finns ett bb, en förlossningsavdelning, that's it.
Men det har ändå fungerat.
Jag har aldrig haft annat än lustgas och aldrig under det sista skedet.
Tycker att det varit ganska så naturliga förutom den första.
Å jo jag tror jag skulle våga att föda hemma, nu är det inte möjligt då jag inte vill ha fler barn och är för gammal idag men om jag varit yngre skulle jag nog kunna tänka mig en hemförlossning.
Vilken spännande tid du har framför dig med plugg och praktik osv, varmt lycka till!