onsdag 15 juni 2016
Så djävelusiskt förbannad på dessa vårdcentralsläkare!
Idag har jag varit "arg tant på apoteket."
Idag sa jag till en väldigt vänlig och serviceminded kvinna på apoteket att "Det tror fan att människor köper läkemedel på nätet i det här jävla förmyndarsamhället" och även om hon kanske inte höll med om precis DET visade hon stor förståelse för min ilska.
För en vecka sedan så ringde jag Vårdcentralen för recept.
Ni har säkert samma system ni, men jag förklarar ändå.
Man får alltså ringa ett nummer, bli kopplad till en telefonsvarare där man får knappa in sitt telefonnummer och sen får en telefontid som det jävlar i min låda gäller att passa.
Jag hade dragit mej för att ringa för jag VET deras inställning och jag vet att man blir uppläxad om biverkningar och fans moster varendaste gång och sen kanske... kanske får ett recept.
Det som jag var ute efter var kortison som ges intramuskelärt och som verkar i depå form, alltså under längre tid.
Jag ville även ha kortisonögondroppar.
Och jag ville förnya mitt recept på insomningstabletten Zopiklon.
Jag förstår absolut. Depot-Medrol som kortisonet heter skall ges med försiktighet, bland annat för risken för benskörhet när man blir äldre.
Och insomningstabletten är vanebildande.
Jag förstår om jag vore tjugofyra år eller björkallergisk ett par veckor om året.
Men nu är jag nästan femtio. Jag har tagit en pilla till natten (ibland mindre och väldigt väldigt sällan mer) i 5-6 år och jag har tagit en eller två omgångar im kortison varje juni i fem år.
Gör jag inte det så sover jag inte
Gör jag inte det så blir hela sommaren ett allergiskt helvete.
Och ja, jag har prövat utan.
Vad det gäller sömnen har jag gått i vanlig terapi, i kognitiv terapi, i sömnskola utan resultat.
Vad det gäller allergin så äter jag antihistamin, tar kortisonnässpray, kortisonögondroppar, kortisoninhalation, luftrörsvidgande inhalation, diverse kortisonkrämer och jag har ÄNDÅ kondition som en 80 åring och kli precis överallt.
Hur som helst. Sjuksköterskan på vårdcentralen var oväntat trevlig och förstående. Bemanningssyrra eller ny förmodligen, kände inte till rutinerna om misstro och ifrågasättande av patienter.
Hon lovade fixa recept men tyvärr skulle jag få vänta i 5-6 dar.
Jag lovade försöka stå ut. Och det har varit superallergiska dagar, men jag har hållit fast vid tanken att "på onsdag får jag min spruta." Min fix.
Tio minuter innan stängning jäktar jag in på apoteket. Hämtar först ut mer antibiotika till hunden. Fukteksemen har snart kostat mej 5000 spänn... gissa om jag som fattig student med halvt bidrag i maj har dessa pengar?!
Nä. Egentligen inte.
Sen var det människomedicinen då.
Inget recept på Depot-Medrol. Inget recept på kortisonögondroppar. Inget recept på insomningstabletterna.
Kärringen har skrivit ut ett recept på Livistin ögondroppar. Antihistamin som går att köpa receptfritt!!!! Utan att meddela mej.
Jag kände mej förnedrad. Ifrågasatt. Rasande.
Galet jävla arg faktiskt!!!
Det borde rimligen vara MITT val att väga biverkning av kortison att vara sjuk hela sommaren när nu läkemedlet finns på MIN indikation!
Och har jag inte blivit pundare av att använda Zopiklon på 5 år blir jag det knappast nu heller.
Jävla dumheter. Nu får jag ringa... samma procedur... imorgon igen och böna/skälla i lagom dos för att kanske... kanske... få mediciner så jag kan fungera normalt.
Puss/ Asta
Etiketter:
att inte kunna sova,
förnedrad,
inte ett barn,
kortison,
läkare,
superallergisk,
vårdcentralen,
Zopiklon
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Förstår dig! Tycker faktiskt det borde vara en självklarhet att läkaren meddelar sig till patienten när åsikterna om behandling går isär. Har råkat ut för att få salva istället för blodtryck medicin. Rutinerna är inte alltid på topp heller ... men nu har jag en bra läkare på en bra vårdcentral
SvaraRaderaHoppas det löser sig för dig imorgon
/ Mormor