Jag har inte lyssnat särskilt mycket på Avici och jag erkänner att jag, åtminstone i början, inte riktigt förstod hans storhet. "Det är ju inte han som sjunger."
Men jag, precis som många andra, blev enormt tagen av hans död.
Och redan när beskedet kom förstod man ju nästan att det var överdos alternativt självmord.
Idag har hans familj gått ut med ett öppet brev om att deras Tim valt att avsluta sitt liv. Att han sökte frid och inte mäktade med livets krav.
Det är fullständigt fruktansvärt!
Inte för att han var känd, begåvad och hyllad utanför att han var så ung, lika gammal som min egen son, och någons barn.
Varenda mammahjärta måste ju känna en smärta idag.
Varenda mamma måste ju tänka "tänk om det var min unge!"
Att mista ett barn... alltså det vet i fan om jag överlevt det, om jag ens varit intresserad av att överleva det trots att jag har tre till... men att ens barn tar livet av sej...
Jag kan inte föreställa mej.
Mina tankar går till Tims familj och närstående.
Må de finna tröst i något eller någon.
Puss/ Asta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare