Jag har fått en hel del nya läsare det senaste så jag tänkte att det kunde vara dags för vad som är varje halvmedioker bloggares skräckblandade förtjusning, nämligen den att utlysa "Frågestunden."
Storbloggare har det med jämna mellanrum och får in hundratalet frågor som de sedan ägna X antal inlägg att besvara. För oss med nååågot färre läsare är det läskigt för då riskerar man utsätta sej för
0 kommentarer.
Nej, ingen vill veta ett skit om dej tack så mycket!
Jag skriver det liiiite på skoj. Jag dör inte pinsamhetsdöden om ingen har några frågor men erkänner att det vore roligt. Roligt att få frågor, inspiration till nya inlägg.
Vad kan ni fråga då?
Ja, PRECIS vad som helst men det kan hända att jag anser det för privat och väljer att inte svara (det har aldrig hänt på mina tidigare Frågestunder.)
Ni kanske undrar...
... vad som är min absoluta favorit i sminkväskan?
... varför det är just rasism av allt elände jag ofta snöar in på?
... vem den där Märta som nämns ibland egentligen var?
... varför jag röstar på den röda sidan?
... om jag tror på Gud, UFO'n och Satan?
... hur jag ser på det här med ekologisk mat?
... vilken tv serie som betytt mest?
... hur jag ser på kärlek vid första ögonkastet, otrohet och monogami?
... om jag har nån relation till ABBA?
... hur man bäst klipper hundklor?
... eller precis vad du vill!
Jag vill mobilisera gamla och nya läsare här å nu.
Våga fråga! Och det vore jätteroligt om du samtidigt berättade lite om vem du är, hur länge du läst och vad du helst läser. Men det är helt frivilligt.
Puss/ Asta
Åh, en frågestund! Sådant är precis som du säger, både roligt och lite läskigt. :) Men visst finns det alltid frågor, ingen är ju stagnerad i det som är. Jag funderar lite grann på det här med barnmorskeriet - vart vill du jobba sedan? Hur tror du dina femtio förlossningar kommer bli? (tror det var femtio, om jag inte missminner mig?) Hur kommer det sig att du aldrig släppte drömmen om att bli barnmorska och vart föddes den tanken? Sen undrar jag vad du hade gjort om du inte hade bloggat så mycket, hur mycket betyder bloggen och bloggsfären för dig? Vad gjorde att du verkligen fastnade och insåg att det är ingen väg tillbaka ur det här? :))
SvaraRaderaTja, vem är jag då? Som om du inte visste vid det här laget! :) Din bloggkollega och vän sedan någon gång på medeltiden när man skrev på bergsväggar och inte hade några selfies i samma utsträckning. Tur att allt utvecklas. ;) Jag läser nog egentligen blandningen utav allting, men de personligare inläggen känns närmare att ta till sig givetvis. Kram på dig! :) /Maria
Dej kan man lita på :) Roliga frågor. Praktiserar ett par dar nu och svarar i slutet av veckan. Puss
RaderaVad skulle du säga till/fråga Jimmie Åkesson om du fick en hel kväll att samtala oavbrutet?
SvaraRaderaom du fick välja EN person som fick komma tillbaka från de döda - vem skulle det vara och varför?
Vilket är ditt livs allra lyckligaste ögonblick?
Jag då? Den där levnadsglada äventyraren som hittade din blogg från andra sidan jorden tack vare Märta för kanske 5 eller 6 år sedan. Som hunnit få två fina barn och flyttat hem till Sverige sen dess. Som nu ser dig som en vän trots att vi bara träffats en gång.
Kram till dig
Och dej kan man med lita på. Riktigt bra frågor, blir flera inlägg. Tar i slutet av veckan efter praktiker. Då kanske nån mer vågat fråga med.
RaderaOch du jag tänker på dej, varje dag. Ser dej som min vän med. Vi MÅSTE ses, senast till sommaren. Puss
Vill gärna veta vad du tycker om ekologisk mat! Och om monogami! Intressanta ämnen tycker jag :) Och vad är du beroende av? Själv är jag beroende av handkräm, läppsyl och kopiösa mängder vatten. Har du några OCD-tendenser och tvångstankar? :) kram
SvaraRaderaJag undrar lite om din syn på ammning. Jag ammade mitt barn i ca 1 år och 5 månader, sista halvåret skämdes jag nästan inför bekanta att jag "fortfarande" ammade!! Mitt barn älskade "tutte" och jag tyckte också bara det var mysigt.. Varför tror du att det går så långt att man ska behöva skämmas? Var det så förr med? På mvc fick jag frågan om jag ville amma, är det inte en självklarhet?? Hur kommer du bemöta ammning och långtidsammning som barnmorska?
SvaraRaderaHar läst din blogg ganska kontinuerligt under några år faktiskt.. Gillar dina privata inlägg och om din karriär :)
Jag skulle vilja höra om hur du tänker kring att skriva om relationer till dina anhöriga? Jag tycker det är otroligt intressant att få läsa, men tycker det känns för svårt att skriva om själv på något bra sätt att jag uteslutit det från början. Hur tänker du och hur tänker dina anhöriga (vad du vet) om att de blir omskrivna? Hur avväger du vad du skriver och inte? Har det blivit fel någon gång? Är som sagt tacksam att en del vågar och vill skriva om det, det är väldigt givande att få förståelse för andras relationer.
SvaraRadera