fredag 10 juli 2015
Den som avtjänat sitt straff har sonat sitt brott
Freeedag, jobbat idag och leeedig helgen.
Som uppgjort för fredagsmys, rödvin och rulla runt i sänghalmen.
För visst är det sånt normala människor gör en fredagskväll?!
Normal är i så fall det sista jag är. Det blir möjligen en av de tre fredagsteman ovan å det temat är drickbart.
Somnade efter två i natt. Klev upp halv sex... 3½ timmas sömn började kännas i kroppen så där strax efter lunch. Nu sitter jag mest som ett ufo å glor rakt fram.
Noah som bortsett från mam-mam, titta, nej nej, ja ja inte är särskilt verbal uttrycker sina önskemål (å dom är många) med en hög vass ton och gnäll om hans önskan inte omedelbart tillfredsställs å går mej lite på nerverna... om en mormor nu får säga så.
SÅ trött är jag idag.
Hör ni på tal om ingenting, jag läste om Hagamannen (En av Sveriges absolut värsta våldtäktsmän genom tiderna som begick sina brott mellan i slutet av -90 talet och -06. Våldtäkterna ansågs synnerligen grova och med oproportionerligt mycket våld. Den yngsta av hans offer var fjorton år. )
Han har i sommar avtjänat två tredjedelar av sitt straff och släpps fri.
Övervakningsnämnden hade sedan tidigare fattat ett beslut att Niklas Lindgren inte skulle få bosätta sej i Umeå där han har sin familj och där övergreppen begåtts men nu har Tingsrätten rivit upp det beslutet och han är fri att bosätta sej vart han vill.
Den som avtjänat ett straff har sonat sitt brott.
Det är en viktig demokratisk princip och jag håller med om den.
Eller jag brukar hålla med om den.
Men någonting känns jävligt fel i min mage när en man som utsatt en stad och dess invånare för så mycket skräck bara kan vandra in igen som om ingenting hade hänt.
Som om allt var glömt, läkt och förlåtet efter tio år.
Detta är en man där expertisen verkar tämligen överens om att återfallsrisken är stor.
Man säger det innan om en man som våldtagit sex kvinnor och en flicka å han är ändå fri att återvända hem.
Ska en sådan man alls släppas ut?
Borde han inte sitta fängslad/ på rättspsyk (för min del gärna med färg tv, dator, gym, utomhustimmar, bastu, pool, pokerkvällar å vad du vill) men resten av sitt liv?!
Borde vi verkligen chansa med ett sånt psyko?
Hur många i hans kaliber kan det finnas i Sverige? Inte så himla många tänker jag.
Vad tänker ni?
Puss/ Asta
Tvära kast...
Jag vill säga ett samlat tack till alla som grattat å hurrat på mej inför att jag kom in på utbildningen.
Ni ÄR världens bästa läsare.
Länk till den som vill följa min andra blogg som kommer att vara helt inriktad på min utbildning och min inre resa finns HÄR.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Alltså, jag hörde en av nämndemännen på tv. Anledningen till att han får återvända till Umeå är att risken för återfall inte är STÖRRE om han återvänder dit... Det svider verkligen i mitt inre rättspatos, men jag tycker INTE han ska få komma ut så länge risken för återfall är så stor som det tydligen är. Bara det att han tar strid för att få återvända till Umeå säger att han faktiskt inte alls ångrar sig eller har förstått hur negativt han påverkat hela staden!
SvaraRadera