Min fru slår mej inte men...

 Hon fixerar blicken på en obestämd punkt bakom mej och ger väldigt lite respons när jag kommer hem och vill redogöra för hur min dag på jobbet har varit. Jag får nästan intrycket av att hon inte lyssnar.

Hon verkar påfallande oimponerad av all min expertis inom ex hockey, politik, facklig verksamhet, matlagning och annat som hon tror andra förstår sej bättre på.

Hon ska alltid mästra mej om att "sunt förnuft" bara är en massa inskränkthet.

Jag kan inte påstå att hon är överdrivet intresserad av att ligga.

Hon tror själv att hon inte gör annat än att städar men faktum talar för sej själv, vi har alltid ostädat och hennes blogg uppdateras ständigt.

Precis varje tanke hon någonsin tänkt måste bokföras på facebook.

Hon säger att hon är galet trött på sin mammas alla samtal och beklagan över brodern. Sedan återger hon samtliga samtal i detalj till mej?!

Hon dricker upp alla mina öl.

Och klandrar sedan mej för att jag gömmer några.

Alla filmer jag vill att vi ska se är antingen a. ointressanta eller b. redan sedda.

Hon envisas med eget sovrum. Hur gamla är vi? 85? 

Jag snarkar? Har hon hört sej själv?

Hon säger ofta "Du är mannen i mitt liv" och "Du är den enda karl jag behöver." Till hunden!

Hon har fem hyllor i badrumsskåpet. Jag har en. Tror ni jag får ha den stackars hyllan ifred? 

Vore det inte för mej skulle huset varit fyllt av fyra hundar, några höns, en minigris, några av hennes tokiga släktingar, ett gäng herrelösa katter och ett par random uteliggare. Säkert hade hon tvingat ytterligare någon mer av ungarna att flytta hem med.

Vi kan aldrig enas om ett semestermål. Jag kan tänka mej Island, USA, Kina, England. Skidor el kultur. Håll igång eller pubhäng.
Hon kan tänka sej Cypern, Grekland eller Spanien. Och sandstrand.

Jag vill bo i lägenhet. Hon i hus på landet. Vi bor i hus på landet.

Hon vägrar teckna livförsäkringar för hon tror att jag då skulle ta livet av henne.

I syrliga gräl framhåller hon att hon har X antal högskolepoäng och jag 0.

Hon "råkar" alltid överlämna bilar med snustorr tank.

När hon för en gång skull föreslår att vi ska "göra något tillsammans" är det typ gå i klädaffärer eller gå ut med hunden i snö å drivis.

Hon har synnerligen lätt för att bli hysterisk.

Och sarkastisk.

Och hon har aldrig lärt sej att baka chokladkaka så som min mamma bakar den.

Hon säger väldigt ofta "det har jag sagt hundra gånger" fastän hon aldrig nämnt det tidigare.
En halvtimme innan vi ska på parmiddagar brukar hon säga nåt, typ "Ska du inte göra dej i ordning, vi ska vara hos X och Y om 25 minuter." 

Hon svarar ofta på frågor inne i sitt eget huvud och när jag väl frågar för femte gången skriker hon fram svaret.

Hon vägrar äta blodpudding.

Hon tror en student har råd med Eko och fransförlängning.

Hon verkar inte förstå att Las Vegas räcker det inte att besöka två gånger.

Hon har god självinsikt. (Maken höll med om samtliga punkter.)

Puss/ Asta