Asta recenserar på egen hand: "Det är något som inte stämmer" av Martina Haag.

I morse hämtade jag in den här boken från brevlådan.
Sen har jag haft fullt upp med julafton och efter det läste jag ut boken på under två timmar.
"Det är något som inte stämmer" av Martina Haag säljer just nu som smör i solsken, till viss del för att Martina Haag är etablerad författare men till ännu större del för att hon är den försmådda och övergivna hustrun å i bakvattnet till ständigt populära Erik Haag å hans nya flamma Lotta Lundgren.
Jag har läst flera böcker av Martina Haag tidigare och halvgillat dem, men denna bok köpte jag av nyfikenhet på det äkta. För att jag ville läsa vad Eric gjort!
Där är jag knappast ensam.

Boken presenteras som en roman samtidigt som hämndmotivet är så uppenbart att författarinnan inte ens brytt sej om att byta ut karriärer hos sina karaktärer.
Den handlar om Petra som skriver lustiga böcker om relationer och tillkortakommanden som är ihop med tvkändisen som gör ett matprogram med humorinslag ihop med en kvinnlig kollega som han sedermera visar sej ligga med.
Sedan är det någon slags ramberättelse där huvudpersonen åker ut i fjällen för att börja skriva romanen om hur hon blivit dumpad å krossad av den hon älskat mest och samtidigt skall andas frisk fjälluft för att överkomma sin ångest.

Var den bra då?
Tja, jag läste ut den på en kväll. Den var lättläst. Hon vet hur man beskriver ångest.
Hon beskriver ett äktenskap i förfall som jag, trots att jag fortfarande är gift, känner igen mej i.
Jag har varit där. I de där terapisamtalen, i den där tystnaden, i rädslan, skräcken och ångesten av att falla fritt.
Det är kittlande att få den andra sidan efter att precis ha sett klart på den i mitt tycke bästa Julkalendern på decennium där de otrogna till synes utan skam flanerar.

I recensioner jag läst och på sociala medier där romanen diskuterats har det pratats mycket om vilken skitstövel Eric eller förlåt Anders varit mot Marti... ehh Petra.
Jag kan inte riktigt se det.
Jag läser om ett äktenskap som går sönder och om någon som tar steget först.
Om en relation där en blir förälskad och den andra lämnad men båda tar stryk.
Jag läser om klassiska kvinnliga och manliga reaktioner. Kvinnan som vill älta, mannen som är tyst.
Kvinnan som "bråkar", mannen som går.
Det gör ont att läsa och jag lider med huvudpersonen men är vuxen nog att veta att "sånt händer."
Inte bara onda människor gör egoistiska val.
Sen är det alltid hemskt när ett äktenskap tar slut och bara den ena vill. Barn som far illa på färden.

I romanen slänger Petra till slut sin före detta mans skjorta som hon burit som en snuttefilt invirad i hans doft och hon kastar iväg ett armband i silver som hon fått av honom.
Drygt ett år efter skilsmässan säger hon till sej själv "Det räcker nu." 

Jag tycker Martina Haag borde göra likadant. Släng hans efternamn åt älgvete. Ta tillbaka ditt flicknamn eller skaffa dej ett nytt. Du är en vacker, begåvad, stark kvinna (du kan för tusan springa maratons) och du kommer kunna betala huslånen lång tid framöver för intäkterna av denna bok.

Betyg: 3+. Helt okej. Inte så himla mycket mer.

Puss/ Asta