Jag skäms för Europa.

Malena Ernman skrev ett utmärkt inlägg om Europas strategi att hantera flyktingkrisen och satte precis ord på mina känslor. Ni kan läsa det HÄR. 

Det är en bedrövelsens tid och jag kan aldrig riktigt släppa tankarna på omvärlden. Det ligger som ett ok på axlarna ständigt, som en mörk skugga inom mej.
Situationen i många av världens länder, inte minst Syrien, Libyen och Afghanistan, är förskräcklig och vi har de största flyktingströmmarna någonsin. Människor flyr för sina och sina barns liv och de utsätter sej för förfärliga faror för drömmen om ett tryggare liv, för att få överleva.

Samtidigt växer rasismen och nationalismen i Europa och i veckan byggdes nya stängsel kring Fort Europa i och med överenskommelsen med Turkiet. Turkiet, ett land som inte precis är känt för mänskliga rättigheter eller att värna demokratin.
I Sverige talas det allt oftare om systemkollaps trots att Sverige på alla sätt går bättre än någonsin, svensken har mer pengar, lånar mer, konsumerar mer än någonsin.
Jag är inte och kommer aldrig att bli Moderat men Fredrik Reinfeldt höll ånyo ett nytt fantastiskt tal om just denna systemkollaps här i veckan. Dessvärre representerar inte Reinfeldt längre moderaterna, varken som partiledare eller i värdering.
Paret Adolfsson/ Liljeroth fick igår utrymme och plats i P1 att uttrycka åsikter som inte ens Jimmie Åkesson skulle vågat vädra offentligt. De menar att nyhetsmedia medvetet mörkar nackdelarna med invandringen och underlåter att skriva om brott utförda av de med annan etnisk härkomst.
Som "bevis" framförde de vad borgliga åsiktsjournalister skrivit i sina krönikor, Avpixlat och andra rasistiska nyhetsmedia och en allmän känsla.
De fick motstånd av utmärkta Jan Hellin fd chefredaktör för Aftonbladet som till skillnad från "känslor" gick till motangrepp med fakta, antal artiklar skrivna under viss tid osv.
Min uppfattning är att media i stort sätt bara rapporterar om det negativa med invandringen och alldeles för lite om de 95% som sköter sej, betalar skatt, bidrar till samhället.

Systemkollaps och den största flyktingströmmen i modern tid. Kanske början på ett Tredje Världskrig.
Sverige har gjort sitt. Tagit sitt ansvar. Gjort allt vi mäktar med.
Hmm. Så låter det.
Men har vi det?
Kan vi medan vi fortsätter leva som vanligt, fortsätter köpa dyra hus, resa mer än någonsin, handlar vatten på flaska och kaffe i mugg säga att vi gjort ALLT vad vi förmår medan barn dör på Medelhavet?
Allt vi kan... i tidernas största flyktingkatastrof... är det inte när det berör varenda svensk invånare?
När vi alla på något sätt hjälper till. Avstår av pengar, tid, boendeyta.
Om Moder jord och mänskligheten överlever detta så tror jag att det kommer att komma en tid när vi alla... alla vi "hyggliga människor" får stå med krökta nackar och skämmas över vad vi, fullt medvetna, lät ske. 

När det begav sej, och Sverige röstade om medborgarskap i EU röstade jag nej.
Jag har ändrat uppfattning sedan dess.
Jag tror att vi som medlemmar i en union bättre kan påverka de stora besluten som fred, ekonomi, säkerhet.
Men nu börjar jag ändra mej igen.
Det överhängande målet och tanken med EU är fred och samarbete. Men om vi använder EU till att stänga gränser, samarbeta med diktaturer och förhindra skydd åt människor vad ska vi då med en union till?
Jag skäms för Europa. Jag skäms för Sverige. Jag skäms för Socialdemokratin. Jag skäms för mej själv.

Puss/ Asta