Visar inlägg med etikett rasism. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett rasism. Visa alla inlägg

fredag 3 april 2020

Är du lönsam lilla vän?



Förtroendet för Stefan Löfven och Socialdemokraterna ökar samtidigt som det sjunker för framförallt Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna.
Jag orkar inte känna mer än en trött glädje över det för jag är hyfsat övertygad om att när det väl är 2022 och valdag är Coronaviruset sedan länge sedan glömt och så även behovet av erfaret ledarskap och resurser till sjukvården.
Dem av oss som överlever det här viruset kommer att känna sej för evigt osårbara och då... då växer populismen och egoismen igen.
Det är ren logik och knappast något man behöver en spåkula för att kunna uttala sej om.
Just nu existerar ingenting annat än Corona.
Inga flyktingar som bankar på Europas ovälkomnande dörr.
Inga klimathot. Inga gängkrig. Inga barn som svälter i Afrika.
Bara Coronaviruset.

Det är liiite vilsamt måste jag säga att få ta paus från skräniga sd väljare överallt på nätet. Jag skulle inte vilja säga att de är obefintliga men de är onekligen inte alls lika många.
Men en och annan finns det som i trogen "sdsvansanda" vrider vilket ämne som helst till att handla om rasism.
Jag svarade en kvinna idag på Facebook som ondgjorde sej över att hennes gamla föräldrar som arbetat i hela sitt liv kanske om de blev sjuka skulle nekas vård medan det finns de som aldrig bidragit med en enda skattekrona går före.
Det är en populär mening från just sd väljare. Ett argument de tycker sitter bra.
Jag har funderat över det där argumentet många gånger förut för det kör de som sagt vad det än gäller. Sjukvård, tandvård, pensioner, lägenhetskontrakt, socialhjälp.
Det finns en märkvärdigt elitistisk (med tanke på egen utbildnings och inkomstnivå) inställning här.
Man måste alltså ha bidragit... mycket och länge... för att ha rätt att ta del av samhällets trygghet. Den som bidragit mest och längst förtjänar alltså störst del av kakan?
Eller?
Jag frågade den här kvinnan ungefär så här: Gäller din irritation över "dem som inte bidragit" bara flyktingar eller menar du alla?
De med intellektuell funktionsnedsättning? Hemmafruar? Trettioåringar som läser på universitet? Kraftigt rörelsehindrade?
Det finns massor av människor som kostat mer än de de faktiskt dragit in till staten. 

Jag fick inget svar.

Är du lönsam lilla vän?
Jag tycker det låter som ett fruktansvärt samhälle.
Det är väl det enda positiva i den  här krisen vi nu genomlider att vi inte har Jimmie Åkesson som statsminister!
Jag antar att respiratorer då skulle delas ut efter härkomst och skattesats och inte efter behov.

Puss/ Asta

söndag 12 januari 2020

Mitt viktigaste inlägg på länge.



Peter Wolodarski, chefredaktör för DN, skriver idag en mycket stark och berörande artikel på ledarsidorna om hur Sverige håller på att avhumaniseras och förändras i grunden. Han sätter ord på känslan jag burit senaste året.
Hans ord får det att knyta sej i magen.

Så gott som var och varannan veckan kommer nya väljarundersökningar där Sverigedemokraterna skördar nya förväntade framgångar inför nästa val.
I vissa mätningar är de största parti, i andra näst största.
Oavsett, det går bra för Jimmie Åkesson och hans parti.
Såväl Moderaterna som Kristdemokraterna säljer sin heder för att få lov att vara med och dansa i segervalsen. Alla löften om att inte samarbeta med Sd och framförallt alla ord om VARFÖR de inte ville samarbeta med Sd är nu glömda och det är svårt att se hur vi inte skall styras av en högerkonservativ regering efter september 2022 som senast.
Det gör mej både ledsen och orolig på så många plan att jag inte vet vart jag ska börja, man kan förändra och förstöra väldigt mycket under fyra år, kanske till och med för alltid.

Sverigedemokraternas framgångar gör mej bedrövad men än mer sorgligt och oroväckande är vad som hänt i vårt land, precis som Wolodarski påpekar.
Hur attityder förändrats. Hur tonläget skruvats upp. Hur stora grupper människor avhumaniserats. Hur föraktet mot motståndarna hårdnat.
Vad som för inte särskilt många år sedan var fullkomligt otänkbart att säga har nu blivit så accepterat att var och varannan svensk säger det.

Citat ur artikeln: "Vi har i flera år blivit serverade med så många invektiv och försök att ladda ord med ny mening, att vi vant oss och mer och mer normaliserat det onormala
2019 var året då en riksdagsledamot för ett parti som suttit i regering flera gånger kallade svenska barn som är fast i läger i Syrien för ”jihadiavkommor”. Och inte bara det. Enligt riksdagsledamoten är de små barn till ”IS-honor som tigger om att hämtas tillbaka” när de i själva verket borde ”låtas ruttna kvar där”.
Så här lät det inte förut från en folkvald i ett traditionellt parti, det var otänkbart. Men hur många protesterar i dag?
Färre och färre. Samma riksdagsledamot, som gjort det till en sport att via sociala medier spotta på andra människor, hade för några år sedan blivit av med sina uppdrag som en följd av systematiska försök att brutalisera offentligheten.
Inte längre. Tvärtom blev han under nyårshelgen framlyft i en stor svensk tidning av två kommentatorer som ”någon som alltid har något att säga”.


Kent Ekeroth tidigare riksdagspolitiker och numera fortfarande anställd av partiet går i bräschen för se hur nära ett fascistiskt språkbruk det går att ligga och fortfarande behålla ett brett folkligt stöd.
Efter den tragiska nedskjutningen av flygplanet i Iran där 176 människor av spridda nationaliteter tragiskt omkom och aldrig mer kommer att komma hem till sina nära och kära gör han en tweet där han med skrattemojsar skämtar om att "smålänningarna" i själva verket är allt utom svenskar.
Senare får man förmoda att Åkesson tagit honom i örat och han medger att hans tweet var "dåligt tajmad."
Lite för nära den där fascistgränsen alltså. Åtminstone för partiet som gör allt de kan för att fingerpulla upp Moderaterna till ett regeringssamarbete.
I oktober 2022 hade det förmodligen varit helt okej för Sd ledning. Nu, inte så...
Men det är partiet det! Sympatisörerna förstår absolut var Ekeroth menade och instämmer och jag har läst oändligt med kommentarer där det mitt i tragedin av omkomna skall diskuteras vem som är svensk och framför allt, vem som inte är det.
Jag ser det här förändrade synsättet på sociala medier, jag ser hur det bland bekanta blivit allt vanligare.
Avhumaniseringen av flyktingar, tiggare, muslimer. Hur de beskrivs som skäggbarn, slödder, terrorister, lycksökare, löss och andra helt horribla epitel.
Detta att gradera människor, deras värde, utefter var de kommer ifrån.
Att medborgarskap är olika värt, att visa etniciteter bättre än andra.
Det märks i beskrivningarna av vårt land som i fritt fall. Förtalet mot landet "dom" säger sej värna om.
Det märks i hur deras politiska motståndare porträtteras och hotas.
Och hur vi som protesterar och försöker stå upp för någon form av anständighet blir kallade för allt ifrån godhetsknarkare, batikhäxor och vänstervridna till förrädare och muslimhoror.

Citat ur artikeln: Alla som hånskrattar åt ”god ton”, ”varningar om 1930-talet” och ”politisk korrekthet” bör fundera på alternativet. Den offentlighet som nu tycks växa fram – framhejad av Donald Trumps aggressiva twittrande – har redan börjat förskjuta oss.
De små vidrigheterna kommer att förändra Sverige i grunden om vi inte gör motstånd.


Sverigedemokraterna har i värsta fall siffror upp mot 22-24 procentenheter.
Lägg till ytterligare 10-15 procentenheter från M och Kd som sympatiserar med den här värdegrunden och typen av retorik. Men vi andra är fortfarande fler!
Vi måste höras. Vi måste synas. Vi måste protestera med allt vad vi har!
Avslutar med en känd och passande dikt skriven av Niemöller strax efter Andra världskrigets slut. Niemöller som var tysk präst och stark nazistmotståndare, ni har alla läst den förut.


”Först kom de för att hämta judarna,
men jag höjde inte min röst
för jag var inte jude.
Sedan kom de för att hämta kommunisterna
men jag höjde inte min röst
för jag var inte kommunist.
Sedan kom de för att hämta socialdemokraterna
men jag höjde inte min röst
för jag var inte socialdemokrat.
Sedan kom de för att hämta fackföreningsfolket
men jag höjde inte min röst
för jag tillhörde inte någon fackförening.
Sedan kom de för att hämta mig
och då fanns det ingen kvar
som kunde tala för mig.”

/ Asta

Ps. Ja, du får dela inlägget om du instämmer i vad som står ovan.

fredag 26 april 2019

Asta, du är rasist.



Väldigt lite i livet är svart eller vitt.
Särskilt inte komplicerade samhällsfrågor.
Jag har vid ett flertal gånger blivit anklagad för att vara rasist när jag på nätet diskuterat en viss specifik fråga. Jag känner inte igen mej i den beskrivningen.
Frågan gäller utvisning av kriminella invandrare.

Min inställning i korthet.
Medborgarskap är medborgarskap. Oavsett om du har bott här sedan sjutton generationer tillbaka eller om du kommer från Långtbortistan och fick det förra fredagen.
Vi kan inte ha olika medborgarskap med skilda laddningar och värden.
En medborgare är medborgare. Punkt.
Detta oavsett om hen kandiderar till ett Nobelpris eller riskerar livstids fängelse.
Det är livsfarligt i ett samhälle om olika individer är olika mycket värda.
Kommer nog fler inlägg på det temat apropå demonstrationen för hemlösa pensionärer "som byggt Sverige" nyligen...

Men. En människa som kommer hit från ett annat land och grovt utnyttjar vår gästfrihet och välvilja och begår allvarliga brott... ex våldtäkt, mord, misshandel, rån... har förverkligat sin rätt att vara här.
Frågan har aktualiserats... igen... i och med den man från Somalia som dömts för att ha våldtagit en ung kvinna. Han HAR medborgarskap i Somalia och är således deras ansvar. Jag skiter ganska högaktningsfullt i hur de hanterar detta.
Min bror mördades av en utländsk medborgare. Denna man har begått flera grova brott i Sverige. Han kan inte utvisas då han är statslös.
Mmm. Det är beklagligt. Han tillför ingenting gott överhuvudtaget till detta landet men jag förstår att statslösa inte kan utvisas för vart ska de föras? Vem förtjänar dem mer?
Och ja, jag är medveten om att de allra allra flesta som kommer hit från andra länder är precis lika skötsamma som svenskar. Det är inte det eller dem jag pratar om här.
Men jag skiter faktiskt i hur deras hemländer tar emot de här kriminella återvändarna. Jag struntar i vilka risker de utsätts för, det är ett VAL att våldta eller mörda någon och människor som kommer hit skall informeras dag 1 om att vi kräver att de inte begår allvarlig brottslighet.
Men säger då demokratisk vän av ordning, det fina eller kanske svåra med demokrati och mänskliga rättigheter är att det gäller även rövhål och det är då i detta som jag anses rasistisk.
Och ja, jag håller med. Inte om att jag är rasist men att det är komplicerat.
Att man inte kan välja gottebitarna i mänskliga rättigheter och avstå de andra.

Vad tycker ni?

Puss/ Asta

onsdag 27 februari 2019

Ska vi ha olika medborgarskap?



IS besegras på bred front och nu debatteras det livligt om huruvida dessa individer ska få komma hem igen. Till Sverige eller till det land de nu har medborgarskap i och många gånger är födda i.
Och åsikterna är ganska samstämmiga. Åtminstone i kommentarsfält på sociala medier. "Ta ifrån dem deras medborgarskap, stäng gränserna för dessa individer." 

Det är lätt att känna ilska mot människor som deltagit och sympatiserat med en så fruktansvärd organisation som IS. Och det är lätt att känna att om ni nu avskyr västvärlden och allt den står för så va fan ska ni här och göra?!
Jag känner likadant.
Men ett medborgarskap är ett medborgarskap!
Jag reagerar mot att så få verkar fundera på det. Hur det blir och vad det får för konsekvenser om det finns olika måttstockar beroende på hur vi ser ut och varifrån vi har våra rötter eller vilka våra föräldrar är.
Vilket sorts samhälle det skapar när vissa är värda mer och andra mindre enkom utefter vår etnicitet.
Många av dem som gett sej av härifrån eller från andra länder i västvärlden är födda här eller har levt här under väldigt lång tid.
Många etniska svenskar begår fruktansvärda brott och där kan det ropas efter stränga straff men aldrig efter att de ska bli av med sitt medborgarskap och slängas ut ur landet.
En svensk är en svensk är en svensk.
Jag vill inte ha ett samhälle där medborgarskap är olika mycket värda.
En återvändande IS soldat ska dömas till ett hårt straff för sitt avskyvärda brott men hen är fortfarande vårt ansvar.
Är man svensk medborgare ska bakgrunden inte spela någon roll.
Sen kan man diskutera vad som skall krävas av en individ som inte är född här att få ett medborgarskap men det är en annan diskussion.

Överallt... inte bara i "IS sammanhang"... diskuteras härkomst som något ooootroligt viktigt när ett brott har begåtts.
Ständigt denna diskussion.
"Släng ut fanskapet."
"Men han är svensk."
"Svensk?"
"Ja född i Eskilstuna."

" Jaha. Var kommer hans föräldrar ifrån då."
Och nu som i fallet med den gamla mannen som rånade/ grovt misshandlades
"Ja men gärningsmännen var Z****are."
Ständigt detta graderande, som om handlingen i sej förvärras av sina rötter.
Hur många gånger kan en människa invandra?

Så jävla obehagligt.


Puss/ Asta

söndag 2 december 2018

Mordet på Gica. Pojkstreck eller nationell skuld.

Bildresultat för mordet på Gica

I augusti i år tog en människas liv slut.
Fyrtioåttaåriga Gica från Rumänien, en hemlös man, pappa till tre små barn trakasserades av ett gäng pojkar och misshandlades till döds av två tonårspojkar 14 och 16 år gamla. Mordet var kulmen på en längre tids trakasserier där pojkarna kallade Gica för Råttan.
Gica Horolomei-Lupu var avhumaniserad. Hade inte längre något människovärde för dessa ungdomar. När den sista kvällen kom misshandlade de honom med tillhyggen, sparkar, hopp och urin. De skrattade och filmade händelsen.
14 och 16 år gamla. Kan vi låta det sjunka in.

Det har skrivits spaltmeter om detta mord i tidningarna. På sociala medier diskuteras det friskt. Tonen är hård åt alla håll. Rasismen mot tiggare å ena sidan, kraven på att de unga förövarna ska straffas som vuxna, fängslas och aldrig mer släppas ut likaså. Hat riktas även mot en av pojkarnas advokat som kallade mordet för "pojkstreck."
Alla tycker och tycker mycket kring det här fallet men min starkaste känsla är att vi låtit det hända.
Låtit samhället bli så här.
Min fasta övertygelse är att Sverige har förändrats i grunden sedan ett rasistiskt parti med rötterna i nynazismen tog plats i riksdagen.
Undan för undan har det blivit ett klimat där den tidigare lite skämmiga och dolda köksbordsrasismen får syre av att vädras öppet och där det inte längre är skämmigt att uttala rasistiska saker.
Där vi som säger ifrån kallas vänstervridna och godhetsknarkare.
Vi har fått ett samhälle där det är möjligt för pojkar som fortfarande är små nog att gå i grundskolan att se på andra människor som råttor. Skadedjur som kan utrotas.
Mordet är kanske inte Jimmie Åkessons fel men det är en konsekvens av vad hans parti öppnat fönster och dörrar till.

Jag anser inte att 14 åringen och 16 åringen är oskyldiga.
Jag tycker att "pojkstreck" var en jävligt olycklig (i bästa fall) formulering av pojkens juridiska ombud. Men jag anser att varje misstänkt har rätt till bästa möjliga försvar och att det är varje advokats skyldighet att göra allt som står i hens makt för att se till sin klients intressen.
Det finns överväldigande bevis för vad dessa pojkar har gjort. De var i triumfen över sitt dåd dumma nog att filma. Jag anser dem skyldiga, jag tycker att de har ett ansvar men jag tycker samtidigt att det inte är ensamma om ansvar.
Det här är barn!
Var fanns vuxenvärlden? Var fanns deras föräldrar? Den skrattande hetsande gruppen av andra ungdomar?
Vilket är deras ansvar? Vad blir konsekvenserna för dom? 
Vilken inställning hyser pojkarnas vuxna omgivning till rumäner som kommer hit för att tigga?
Ja, det kan jag ju inte säkert säga. Jag känner dem inte.
Men jag kan säga att mina barn skulle aldrig kunnat göra det här.
Se på andra människor som skadedjur enkom var de kom ifrån.
Misshandla en annan levande varelse till döds.
Kissa på honom. Filma. Skratta.

En människa mitt i livet vars enda brott var att födas fattig i fel land finns inte mer. Tre små barn har förlorat sin pappa.
En stor jävla reva har slitits upp i vårt land, det som är vi.
Att döma två pojkar till ungdomsvård några år är att låta både pojkarna och deras familjer å omgivning komma alldeles för lindrigt undan.
För att inte tala om partiet som öppnade falluckorna för den här typen av mentalitet.
Fy fan.

/ Asta

onsdag 31 oktober 2018

Så ytterst ynkligt.

Bilden kan innehålla: text


Den här typen av kommentarer besvarar jag så gott som dagligen.
Den är lite som ett kinderägg, innehåller både det ena och det andra av tokigheter. Något som rasisterna i 99 fall av 100 alltid har gemensamt är att de utöver sin intolerans för flyktingar har en riktigt risig kvinnosyn upptill (och ofta hånar homosexuella, förnekar klimatförändringar och går igång på hårda straff.)

Jag undrar hur många flyktingar den här snubben känner?
Hur många fruktansvärda människoöden han fått ta del av?
Jag känner rätt många och jag har mött och lyssnat på ännu fler.
Ingen av dem har varit några lyxflyktingar.
Inte en enda av dem har kommit hit för vårt välfärdssystem.
Inte en enda av dem hade hellre stannat kvar om det var möjligt.
Jag har lyssnat på människor som berättat om mördade och våldtagna familjemedlemmar. Om hur grannar förråder grannar. Om förföljelse.
Om flykt under hemska förhållanden. Jag känner en flyktingpojke som tog livet av sej för att han fick avslag och var så rädd att skickas tillbaka.
Jag har vårdat apatiska människor som sett så mycket lidande att deras själ har släkt ner. Jag har vänner som är familjehem åt flyktingbarn och som berättat om deras fruktansvärda livsöden.
Inte en enda jag mött kom för våra socialbidrag.

Jag undrar om den här snubben och andra som talar om läger är insatta i hur de ser ut och fungerar?
Eller nej det undrar jag inte för jag VET att de inte brytt sej om att sätta sej in i det, men jag tycker att om man så starkt förespråkar att människor ska bo åratal, decennier, kanske för alltid i läger med fattigdom, våld, utsatthet, sjukdomar och annat helvetiskt så borde de kanske vara insatta i just det.
Jag följer 2HelpingHands på både Instagram och Facebook. Det drivs av Eva, en helt fantastisk svensk kvinna som arbetar med att hjälpa flyktingar som hamnat i Grekland. Ta gärna en titt på hennes bilder och läs hennes berättelse.
Det är en ofattbar utsatthet och lidande dessa människor lever under trots att de nu är i ett land med fred.

Jag tänker att vi människor är förvisso formade av kultur, traditioner och religion men i grunden, längst in är vi alla väldigt lika. Hyser samma längtan och samma rädslor.
När mödrar sätter sina barn i rangliga överfulla gummibåtar för att passera ett oroligt Medelhav så gör hon det därför att det som ligger bakom henne skrämmer mer. Så skulle jag ha resonerat. Så skulle vilken mamma som helst resonerat.
Jag tänker att jag skulle ha vansinnigt svårt att lämna mitt land för att kanske aldrig mer återvända. Lämna mitt språk, mina vänner, mina barn kanske, ja allt som är mitt. Jag har talat med så många kvinnor som bär en sorg de aldrig kommer över att inte få vara "hemma." Många av de som kommit har dessutom haft goda liv innan kriget. Levt bra liv, haft vackra hem, haft ett sammanhang.
Det är obegripligt för mej att det finns folk som tror att "alla" som kommer hit gör det för våra socialförsäkringar. Skulle du själv lämnat ditt land i onödan för ett land med andra värderingar... säg Saudiarabien...  än dina egna för ex en bättre pension?

Vilka är de verkliga flyktingarna?
I Sverige så väl som i alla andra länder jag känner till är är hunger inte ett asylskäl. Asyl får den som flyr väpnade konflikter och förföljelser.
Vi tillhör, sedan åtstramningen 2016, ett av Europas striktare länder och slås endast av länder som Tjeckien, Polen och Ungern... ett inte allt för hedervärt sällskap. Varsegod att kolla upp.
När bomber faller över ditt huvud eller när IS som alla rasister ju är så rädda för HÄR knackar på din dörr spelar det knappast någon roll, och ska inte heller göra, vad du haft för inkomst före kriget. Hotet är lika reellt för det.

Avslutningen på inlägget tänker jag inte ens kommentera. Det får tala för sej själv. Att insinuera att "vänsterkvinnor" (beteckningen på alla som inte röstar SD el KD) skulle brinna för solidaritet och humanism av en egen sexuell agenda är ett lika vanligt som befängt argument när det kommer till den här typen av människor. Så ytterst ynkligt.

Puss/ Asta

söndag 21 oktober 2018

Hur svensk är du lilla vän?



Jämt, jämt jämt när ett brott har begåtts så kommer spekulationerna igång.
Vilken nationalitet har brottslingen. Eller nej, förlåt... är han "dugligt svensk." Svensk i rasisternas ögon är långt ifrån samma sak som det är för oss andra.
Zlatan är för det stora flertalet en svensk framgångsrik fotbollsspelare som en del älskar och andra avskyr. Men han är född och uppvuxen i Sverige och ses som svensk.
Men när en brottsling har samma bakgrund kommer dessa fåniga diskussioner "Så en hund som föds i ett stall är en häst" upp.
Jo men det är ju ungefär den kognitiva nivån de mäktar med.
Ändå är jag fascinerad. Hur håller dom ordning på det? Svenskheten. 
Jag menar, de uppvisar ju förövrigt inga större skills vad det gäller att tänka.

1. Född i Sverige, med svenska föräldrar och svenska mor och farföräldrar.
2. Född i Sverige, med svenska föräldrar och någon annan härkomst på farmor.
3. Född i Sverige, med föräldrar (el el två) från nordiskt grannland.
4. Blond och blåögd. Invandrare från grannland med svenskt medborgarskap.
5. Blond och blåögd. Invandrad från ljushyat kristet land ex Polen, England, USA med svenskt medborgarskap.
Sen är det då dom som är sämre...
6. Född i Sverige med en el två föräldrar födda i annat kristet land.
7. Adopterade.
8. Asiatiska kvinnor med svenskt medborgarskap gifta med svenska män.
9. Asiatiska kvinnor utan svenskt medborgarskap gifta med svenska män.
10. Född i Sverige med en el två föräldrar från muslimskt land alt. med mörk hud/hår/ögonfärg.
11. Född i ex sydeuropeiskt land, kom till Sverige som barn.
12. Född i ex Mellanöstern el Afrika, kom till Sverige som barn.
13. Född i ex sydeuropeiskt land, kom till Sverige som äldre tonåring/ vuxen. Svenskt medborgarskap.
14. Född i ex Mellanöstern el Afrika, kom till Sverige som äldre tonåring/vuxen. Svenskt medborgarskap.
Osv.
Men det stannar inte riktigt där. För om du tillhör de relativt "fina" kategorierna 1-4 så kan det kompliceras med att du ex är socialist, jude eller feminist.
Då tappar man poäng...
Och tar vi ex kategori nr 10 spelar dina färger på ögon, hud och hår roll.
Ja om du inte då är gift med en kategori 8 och får barn, de ungarna... de egna... seglar upp nånstans till kategori 4-5.

Krångligt som fasen det där. Kanske är det lite med rasister som med hundar?
Hundars hjärnor kan vara förhållandevis stora, alltså på en rejäl jycke.
Tråkigt nog upptar luktcentrat drygt 90%. Kanske är det lite likadant?

Puss/ Asta

torsdag 11 oktober 2018

Hur kan det vara rasism om man bara säger sanningen?



Påfallande många rasister menar att de inte alls är rasister!
De är sanningssägare. Låter ju rätt så flott?
De är motsatsen till naiva, vänsterblivna, godhetsknarkare.
De är realister och de är oroade, men de är INTE rasister!
De är faktiskt så jävla nervösa att de är beredda att köpa en konservativ ekonomisk högerpolitik för att "få strängare tag" och "ännu mer stängda gränser."
Tja, det får väl kosta lite sjukvård och barnomsorg då.

En människa i min närhet tillhör just den här kategorin.
Delar frekvent och uteslutande nyheter som på något vis handlar om problemen med invandringspolitiken. Med invandrare. Med muslimer i synnerhet.
Det handlar om brott invandrare har begått, det handlar om slapp lagstiftning kring återvändare is soldater, det handlar om dokumenterat dålig kvinnosyn osv.
Ja  ni förstår.
Aldrig något positivt som en invandrare har gjort.
Aldrig om något brottsligt en svensk har gjort.
Ta med fan aldrig ens en söt kattbild ens.
Och det är då... då... det blir rasistiskt.

Jag är aldrig inne och läser på rasistiska sajter så som Realisten, Avpixlat, Nyheter idag, Fria tider och allt vad de heter men vad jag vet så ljuger de inte i sina artiklar. Nej, men de gör precis som min bekant ovan här, de delar ensidigt en negativ bild av människor med utländsk härkomst och är totalt likgiltiga för den kriminaliteten som svenskar ställer till med.
Då är det nämligen inte lika upprörande med att unga kvinnor våldtas längre eller om kvinnor misshandlas till lydnad inom äktenskapet.
Då viftas det bort... antingen beskrivs det som sällsynt eller oxå som om gärningsmannen då skulle vara sjuk. Till skillnad mot när han är muslim, då är det hans ursprung och religion som är orsaken.
Det är ju inte precis någon hemlighet att det riksdagsparti som pratar mest och högst om invandrares brottsproblematik är Sverigedemokraterna och de är oxå  det i särklass mest brottsbelastade partiet.
Samma sak var det med medborgargarderna som skulle "patrullera svenska gator för att kvinnor skulle känna sej trygga", där var en majoritet av startgruppen dömda för våldsbrott (ofta mot kvinnor!)

Jag citerar en av husgudarna GW Persson: " Invandringen till Sverige under de senaste femtio åren har haft stor betydelse för våra ekonomiska framgångar och tillväxt. Nittiofem procent av de invandrare och flyktingar som kommit hit är precis lika strävsamma och hederliga som de nittiosju procenten av vår ursprungsbefolkning är. Skillnaden på två procent är det givna resultatet av att det kostar på, både mänskligt och moraliskt, när man måste flytta på sig."
För så är det så klart.
De allra flesta människor som flyr hit gör det för att få ett bättre liv för sej själva och sin familj. Eftersom jag arbetat inom vården i många år så har jag lärt känna många människor som kommer från andra länder.
På den medicinavdelning där jag arbetade innan var kanske hälften av undersköterskorna av utländsk härkomst och majoriteten av läkarna likaså.
Alla dessa strävsamma människor som ställer klockan, går till jobbet, utför en arbetskraft med en kompetens som gör vårt land rikare, betalar skatt, köper varor osv... alla de människorna får aldrig några tidningsrubriker.

Bortsett från att den selektiva blicken och urvalet blir till en rasistisk handling finns ett annat rasistiskt problem (bara idag står det om tre olika svenska mördare och vår värsta våldtäktsman genom tiderna (oxå en riktig viking) i Aftonbladet men detta har inte rönt något intresse alls utav "Sanningssägarna.")
De problem vi ser för mycket av i våra storstäders förorter så som gängskjutningar, narkotikakrig, bilbränder osv är brott begångna av svenskar!
Ja, kanske många med utländskt klingande namn och mörkt hår men lik väl ungdomarna som är födda i det här landet, som har gått på föris och skola här.
Det visar på att problemet inte har någonting med etnicitet att göra, det beror på någonting annat. Något mer komplext. Inte lika lättlöst som utvisa-stäng gränserna- hårdare straff- mer poliser-lås in dom.
Det går naturligtvis att komma till rätta med men det kräver insatser både nu och sen och inom många olika områden. Skola, polis, socialtjänst, kriminalvård, fritidsverksamhet.
Sånt krångligt gillar inte populistiska partier eller deras väljare.


En annan sanning som sanningssägarna avskyr är det faktum att brottsligheten inte går upp. Gängskjutningarna har blivit fler, det är allvarligt men handlar ändå om ett fåtal hårt kriminella, men totalt sätt minskar brottsligheten.
Dom ljuger sa Bull
Klart de mörkar
sa Bill

Puss/ Asta

fredag 21 september 2018

Ett vidrigt tillhåll för män(skligheten.)

Bildresultat för flashback

Ibland... mot bättre vetande... går jag in på Flashback och läser.
Om det finns någon som inte varit där inne så skulle jag starkt råda dej till att fortsätta avstå det. Det är väldigt enkelt att tappa hoppet om mänskligheten där.

"Fördelen" med flashback är att de är rätt snabba med att lista ut saker och ting.
Med att lägga ett gemensamt pussel.
Om tidningarna skriver att en kändis av något slag är misstänkt för ett brott så tar det inte många timmar innan Flashback ringat in vem det är.
Nackdelarna är å andra sidan många.

Igår gick jag in för att läsa om den läraren som anmält en elev för våldtäkt.
Det skulle jag inte ha gjort.
Hundratals inlägg och spekulationer. I stort sätt samtliga inom två huvudspår.

1. Vilket land var eleven ifrån? För det är ju självklart att han måste vara utlänning. Troligen från Afghanistan. Svenska killar gör inte sånt. Svenska killar har en helt annan kvinnosyn.

2. Var läraren en slampa? Hade hon haft sex och sen ändrat sej? Var det sådana där nytillkomna kriterier vad som räknas till brottet våldtäkt, alltså inte nån "riktig" våldtäkt utan "bara" fingrar el dyligt där de inte ska vara.
Det är ju inte ovanligt att kvinnliga lärare frestar elever och är lössläppta.
Och hon var ju tillbaka i tjänst direkt så särskilt mycket våld kan hon inte varit utsatt för.

Typ så. Sida upp å sida ner.

Rasism. Utländska män har en vidrig kvinnosyn.
Sexism. Kvinnor kan vara frestande slampor och en massa tjafs kallas numera för våldtäkt.
Och ingen ser dubbelmoralen. Ingen ser bjälken i det egna ögat.

Jag tror att det är jävligt ovidkommande för den här läraren... eller för vilken kvinna som helst... vilket land hennes våldtäktsman kommer ifrån.
Jag vet att jag åtminstone inte fått varken större eller mindre ärr om mina förövare haft någon annan nationalitet än att de var svenska.
Men det är ALLT de här avarterna till män(niskor) på Flashback bryr sej om.
Var kom han ifrån? Vad har han för nationalitet? Vilken färg på håret har han?
Ja. När de alltså inte spekulerar i kvinnans moral då. Vad hon hade för kläder, för sexuella erfarenheter. Eller om hon inte i själva verket gnällde och gastade våldtäkt över nåt så banalt som ett litet finger eller två.

Som sagt. Gå inte in på Flashback. Åtminstone inte om du vill behålla lunchen och om du vill ha någon som helst tilltro till att det finns vettiga män i den här världen.

Puss/ Asta

lördag 18 augusti 2018

Ni är landsförrädare

Bildresultat för dags att åka hem


Det kom en politisk broschyr i brevlådan idag.
Jag har hört om den innan men det var något helt annat att få den i sin hand.
"Dags att åka hem" från Alternativ för Sverige (AFS.)

I broschyren är "bilder av Sverige", röda fiskebyar och små lintottar till barn. AFS bedriver tydligare än SD kravet på återvandring.
Alla som kommit hit senare än 1970 skall återvända "hem."
I texten vill man göra en sak om att AFS är SD's främsta konkurrent och de punktar upp hur mycket hårdare/ tydligare de är i olika sakfrågor som främst rör invandringspolitiken.

Det är så klart en bluff.
Det är detaljer som skiljer Alternativ för Sverige mot sin storebrorsa.
I allt väsentligt har de samma åsikt och vill föra samma rasistiska och fascistiska politik men Åkesson är något mer slipad än vad Kasselstrand är.
Åtminstone i nuläget tonar han ner retoriken.
En retorik som förövrigt blivit allt mer öppet rasistiskt under de senaste året eftersom befolkningen inte bara tillåter det utan oxå verkar uppskatta det och belönar dem i opinionsmätning efter opinionsmätning.
Nu, när Socialdemokraterna i princip för en lika sträng asylpolitik som SD gör så har även Åkesson börjat tala om återvandring.
Fast inte lika tydligt och aggressivt som Kasselstrand.
Än.
Få, bortsett från de redan frälsta, luras nog ändå av att det skulle vara någon större skillnad på partierna.

Jag blir både ledsen och arg av att få sådan här skräp tilldelat mej.
Jag blir förbannad av att se min flagga, som står för allt som inte AFS står för, som deras jävla logga.
Alltså att sån här skit får existera 2018?!
Jag har en sån jävla dålig känsla i magen inför kommande valet.
Jag förstår inte vad det har blivit av mina landsmän?
Hur kan SD ha sådana här siffror och hur många kommer AFS knipa?
Vad har hänt med er?
Har ni fått nåt elakt virus eller vad?
När jag började debattera de här frågorna var SD i sådan minoritet att chansen var mkt liten att jag mötte någon som röstade på skiten.
Nu har de sådana siffror att de förmodligen finns inom min släkt, mina kollegor och i min vänkrets.
Det är som en mardröm. De hade varit en mardröm även om de inte var rasister.
De kommer förstöra vårt land! Vår ekonomi, våra lagar, vår jämställdhet.
Ni är för fan landsförrädare!

/ Asta

torsdag 3 augusti 2017

Lantisar å storstadsbor



Cissi Wallin skrev ett kontroversiellt inlägg om lantisar kontra de som bor på Söder som jag trodde det skulle bli ett jäkla rabalder om men än så länge några få mest medhållande kommentarer. Folk är väl på semester. Inte barra mina läsare som är lite slöa på att ge respons mitt i regnrusket. Jag tycker ni ska läsa det i alla fall. Här. 

Och jag är inte bara benägen att hålla med utan jag brister ut i ett halleluja så rätt hon har, även om hon kunde tagit småstad- storstad istället då Stockholm är rätt mycket mer än Söder.
Det hon skriver är, kort sammanfattat, att efter att ha varit i sin hemstad Uddevalla på semester och kommit hem igen uppskattar hon hur Pk allt är. Öppenheten för olikheter och att färre uttrycker plumpa sexistiska och rasistiska grodor.

Jag har skrivit inlägg själv om detta tidigare.
Jag föddes och bodde mina första 22 år i Göteborg. I arbetarkvarter och förort dessutom. De senaste 26 åren har jag bott här, i en småstad i Halland. Falkenberg om vi nu inte ska vara så hemliga.
Båda städerna är nu mer eller mindre hemma.
När jag flyttade hit slogs jag av den enorma skillnaden. Inte bara i mängden gräspollen och hur ofta man ser en ko utan även i hur människorna är.
Det skiljer bara 10 mil men det är en enorm skillnad om man skall generalisera lite grann. Så sto skillnad att jag kände obehag för att sätta barnen i skola här, för att de skulle växa upp och bli inskränkta och homogena.
Tack å lov funka hjärntvätt rätt bra på små barn.
Falkenbergarna hälsade på främlingar. När de kom körande i bil och när man möttes på gatan. Ett jäkla "hej hej" var det som jag inte alls var van vid.
Däremot var det initialt svårt att lära känna någon, att släppas in i någons hem eller att få dem komma in till mej. Där var det "Tack men nej tack, jag har redan de vänner jag vill ha" attityden.
Jag GRÄT hela första året av ensamhet.
Alla känner alla i den här stan, alla är på något sätt ihoplänkade med varann. De har jobbat ihop, gått i skola ihop, varit ihop med varandras bröder, bott grannar, gått på samma förskola, är kusin med bästa kompisen eller liknande. DET är en stor förklaring tror jag till senare resonemang i inlägget.

Falkenbergarna sa redan fån början "här har vi så mycket invandrare."
Under den tiden jag bott här har det kommit en del invandrare men då var det typ ett gäng mörka män som satt längst in på Ritz och fikade som var "många."
Jag kom då från Tynnered. En av de invandrartätaste förorterna i Sverige, något som jag aldrig upplevde som ett problem. Det fanns förortsproblem absolut men de stod svenskar å finnar framför allt för.
Och precis som Cissi Wallin upplever jag att det i min småstad är lite omodernt sexistisk jargong och en utbredd köksbordsrasism. Mycket skällsord för invandrare och mörkhyade som används slentrianmässigt och utan eftertanke och som man ständigt ses som en tjatig jävel som ska hålla på att anmärka på.

I senaste valet blev Sverigedemokraterna näst största parti i mitt lilla välmående valdistrikt. Näst största parti. Var å varannan granne kan med andra ord antas rösta på dem. Jävligt obehagligt och sånt som kan lämna en envis klåda inom mej.
I min svågers valdistrikt i Majorna i Göteborg... Majorna som kanske får ses som Söders motsvarighet... var Sd knappt synliga i valresultatet.
Där var Vänstern, Feministiskt initiativ, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna störst. Och då får göteborgarna väl ändå anses ha sett fler negativa resultat av flyktingströmmarna än lilla Skogstorp/ Stafsinge.
Så vad beror det då på?
Varför är lantisar större rasistiska rövhattar än storstadsborna?
Är dom mer korkade? Hade den unga Kindberg Batra rätt i det?

Hade vi inte haft storstadsröstarna och en del kvinnor från landsorten så hade vår statsminister hetat Jimmie och Sd haft majoritet i riksdagen.
Skåne ska vi ju bara inte tala om. Där finns det samhällen där Sd når uppmot 45 % och kanske mer. Och när vi pratar Skåne pratar vi inte Malmö utan de små samhällena där det inte finns några förorter som segregerats sönder.
Och där rasismen frodas, där vet vi att även homofobin och kvinnoföraktet frodas.

Nej. Jag tror inte lantisar är dummare än storstadsbor. Inte om man med dum menar ointelligent.
Jag tror det till stor del har med det här jag skrev ovan, som jag skulle återkomma till.
Småstadsbor utsätts inte för samma mångfald, de frotteras inte med det okända, de möter få nya människor och får därmed ett mindre vidgat sinne. De ärver i mångt och mycket sina föräldrars åsikter och de umgås bara med likasinnade.
De ställs inte till svars för sina åsikter, får dem aldrig synade och tänker i mindre nya banor.
När jag bodde i Göteborg pratade jag med okända människor varje dag på spårvagnen, fik, på lekplatser och krogen.
I småstäder är utbildningsnivån lägre och att läsa på universitet är inte bara bra för att lära sej de ämnen som undervisas utan oxå i att lära sej tänka självständigt och källkritiskt. Att syna syften och agendor.
I storstäder bejakas andra kulturer på ett mer lättillgängligt och öppet sätt.
Det gäller inte bara gent emot invandrare det handlar även om svenskars rätt att vara annorlunda och inte följa massan.

Vad tänker du?

Puss/ Asta

Tillägg: Självklart generaliseras det friskt i inlägget. Det finns rövhattar i storstan med och öppna, fina, generösa människor i småstäder. 

söndag 15 januari 2017

Skyldiga och oskyldiga

 Foto: Privat

Jonas Gardell hann före i att skriva, mina tankar, men det gör ingenting, för han gör det så förbannat bra! Här kan ni läsa hans debattartikel i Expressen.

Pojken Ahmed blev mördad här om dagen i Malmö. Han kom från stadsdelen Rosengård. Ett namn, en ålder, ett bostadsområde. Det räcker för att vi alla ska förstå hur det har gått till. Han var kriminell förstås. Ännu ett gängbråk. Självsanering i den undre världen.
Vanliga människor som du å jag tänker så, pratar så. Journalister skriver artiklar som resonerar så. På presskonferenser med polisen haglar den typ av frågor.
Och faktiskt... nästan lite lustigt om det inte varit för att det är tragiskt allt sammans så tänkte jag EXAKT Jonas formulering. "Skyldiga och oskyldiga offer."
Händelsen omnämns nästan inte ens som mord, trots att en sextonåring som nyss levde inte längre gör det för att någon valde att avsluta hans liv.
Det benämns som "änuu en skjutning i Malmö."

Nu är det ju bara det att pojken inte fanns i polisens register.
Inte så konstigt tänker kanske ni, han var sexton år och har bara varit straffmyndig i ett år. Men familjen fanns inte i socialtjänstens papper heller.
Han var en helt vanlig kille. Omtyckt i skolan, gillade att träna, hade bra kompisar, var omtänksam och skötsam, hade inga fiender. Han var rädd för mörkret läste jag att hans mamma sagt och mitt hjärta krampade till för denna unga människa, ännu ett barn, som inte fick fortsätta leva.

Föreställ er att killen hetat Jonas Andersson. Att en blond, svensk, sextonårig kille var på väg hem efter fotbollsträningen och i ett välmående villakvarter blev skjuten till döds med tre skott. Föreställ er att era kollegor å grannar, poliser i tv och journalister på stora tidningar skrivit "Var han inte lite kriminell ändå? Vad hade han egentligen gjort? Ja suck, dessa gängkrig."
Det är helt otänkbart, eller hur?

Kanske blev Ahmed skjuten av misstag? Någon förväxlade honom med en annan?
Kanske har vi en ny rasistmördare som Lasermannen som precis knäppt sitt första offer?
Kanske var Ahmed verkligen i onåd hos fel killar?
Oavsett, Jonas Gardell säger det så klokt, det är som om vi inte vill slösa tårar i onödan. Inte på riktigt beklaga eller vara ledsna över att ett barn, i Sverige, 2017 blir mördad utomhus, inte förän vi faktiskt VET att han var oskyldig.
Riktigt, riktigt, riktigt oskyldig.

Jag tycker det är vidrigt!

Puss/ Asta

torsdag 4 augusti 2016

Vad hjälper det?



Grälet med min släkting angående den rasistiska delningen lever kvar inom mej.
Jag rannsakar mej och rannsakar mej igen.
Jag har bett om ursäkt, inte för mina åsikter, inte för att jag sa ifrån, men kanske för att jag inte backade när hen blev ledsen.
Jag har bett om ursäkt och ursäkten är accepterad sa hen men jag känner ju att det för alltid är förändrat. Vi har sett sidor hos varann vi inte tyckte om eller kan förlika oss med. Ingen av oss.

Jag funderar på om jag går för hårt åt rasister. Om jag är för hård och oförsonlig i min ton. Som min man sa i frågan, Du kommer aldrig vinna över en enda jävla Sverigedemokrat, de är inte mottagliga, de är för dumma.
Och det är säkert sant. Min blogg och alla mina argumentationer har förmodligen inte fått en enda människa att omvändas, jag talar till de redan troende.
Men det är en frustration att diskutera med Sd'are. Vanliga regler gäller inte.
Fakta, studier, statistik, förtroende ingivande insatta människors ord biter inte på dem. I deras värld är allt oförvanskligat , påhittat, friserat, dolt.
Det finns dolda agendor. Censur. Åsiktskorridorer. Vänstervridna politiker.

Jag fick en bild på mitt yngsta barnbarn. Han som har en pappa från Iran.
Hans pappa kommer aldrig kunna svära sig fri ifrån honom. De är så lika, men barnbarnet är ännu mörkare.
Sidan min släkting delade "Nej till Asylboende i Sverige" hade om den blev verklighet inneburit att min svärson inte levde här. Att mitt barnbarn inte fanns.
Denna gudavackra lilla pojk med sina mörka ögon... för hans skull slåss jag mot galenskapen. För Sverige är hans lika mycket som mitt trots att han är mörk.

Jag har blivit hotad för mitt motstånd till Sverigedemokraterna. En väsande röst kallade mej "Blattehora" i telefonen. Jag får titt som tätt påhälsning av "Anonym" i bloggen som talar om för mej att jag är korkad, naiv och verklighetsfrånvänd.
Nu sist i mitt inlägg om Expressen.
Ibland besvarar jag. Mot bättre vetande... ignorans är vad troll hatar mest.
Ibland tar jag bort kommentarer (rätt ofta faktiskt) för att detta är mitt space.
Men i bland låter jag hen ståta i all sin korkade prakt.
Gå gärna in och säg "hej" till Anonym.
Jag har vänner från världens olika hörn. Jag har fantastiska kollegor som är muslimer. Duktiga läkare som jag kunnat luta mej mot. Som driver det här samhället framåt. Jag kan fan inte hålla tyst.

Jag var på badhuset här om dan. Där var en grupp vuxna med invandrarbakgrund som skulle lära sej simma. En kvinna i heltäckande tajt simklädsel tog sina första tafatta simtag. Det gick "så där."
Efter ett tag vågade hon hoppa från kanten och hon simmade... säkert sina första... 25 meter och allmänt jubel utbröt i gruppen.
Hon blev så hyllad. Och hon lyste. Jag blev lycklig!
Sverige ÄR fantastiskt. Här får alla barn lära sej simma. Och här får nya svenskar lära sej simma med.
Jag hörde flera svenskar runt mej som fnyste. Över hur mycket plats de fått till förfogande. Att kvinnorna inte hade traditionell baddräkt och över att de väsnades så mycket.
Och jag blir på riktigt så jävla deppig.
Deppig över den småsinthet som verkar breda ut sej bland svenskar.
Bilden ovan...
Ett utdrag från facebook ikväll. Angående en artikel där en polis uttalade sej om att dialog med gängen i förorten har större effekt än våld.
De där "sverigevännerna" vill å ena sidan ha det som Sverige var -1952 å andra sidan en polisstat där vi skjuter ihjäl minderåriga utan att fråga.
Jag önskar att konversationen var unik men om ni vill kan jag hitta hundra liknande dialoger ikväll. Ge mej en halvtimma.

Sverigedemokraterna ÄR inte vilket parti som helst. De måste bekämpas.
De skall UT ur demokratins finrum.
Vi kan bättre i det här landet!

Puss/ Asta

tisdag 2 augusti 2016

När det kostar att säga ifrån.




Idag kom jag i gräl med  en människa som via Nya Tider delade en länk från facebookgruppen "Nej till asylboende" i Sverige.
Det började med att jag påtalade det olämpliga med att dela rasistisk propaganda och sprida den typen av sidor utan ett uns av källkritik.
Vi dividerade fram å tillbaka.
Fler å fler av de gamla Sd argumenten kom fram. Att vi har åsiktsfrihet, att vi har en åsiktskorridor, att jag är naiv och arrogant och inte vill se verkligheten, att de (flyktingarna) ska visa respekt och tacksamhet, att samhället håller på att raseras osv. Ni känner igen tugget.
Jag försökte till en början vara resonerande men blev undan för undan allt mer hård i tonen själv.

Den stora skillnaden med denna diskussionen, till skillnad mot andra liknande som jag för varje dag, var att denna gången var "motståndaren" en släkting å vän. En människa som jag känt och uppskattat i många år och om jag skulle beskriva hen med ett enda ord så får det bli "snäll."
Jag måste säga att både åsikten och argumentationen förvånade mej.
Plötsligt klippte hen av diskussionen genom att ta bort mej som vän på facebook.
Mej och mina barn.
Och jag måste säga att det förvånade mej ändå mer och faktiskt gjorde mej ledsen.
Hur arg jag än blev vet jag inte om jag fixat det.
Jag har rensat hårt bland vänner å bekanta, både på facebook och irl som uppvisar rasistiska beteenden men vid familjen drar jag nog gränsen.
Jag skulle aldrig vika ner mej i diskussionen, aldrig sluta ta fajten men att ta bort ur mitt liv... och ta bort ungar runt omkring... det skulle jag nog inte kunnat.

Hen kallade mej elak.
Elak var jag nog inte i huvudsak för att jag påtalade att hen var rasist, att hen angrep mej personligen genom att klumpa ihop min svärson och mina utländska vänner med brottsliga förövare av utländsk härkomst.
Nej elak var jag när jag påtalade att hen var bortskämd som ville stänga gränserna för människor som flyr sina liv när hen har bil, mc, reser utomlands varje år, shoppar en massa, lever gott.
För hen har det minsann jättesvårt med värk och annat och jag var bara så jävla elak. Så elak att till å med mina barn sas upp kontakten med.

Alltså alla har vi väl våra kors att bära? Våra krämpor, våra rädslor, våra relationsproblem, vår ångest?
Men man är en liten människa om man inte kan se att man... ändå... är så jävla mycket privilegierad jämfört med de människor som flyr.
Sverige ÄR ett av världens tryggaste länder.

Men ibland kostar antirasismen på. Ibland mer än vad man har lust att betala.
Ibland gör den mej ledsen.
Nu är en sån stund.

Puss/ Asta

måndag 1 augusti 2016

Så fick man bli lite förbannad idag med



Internet är ju fantastiskt och samtidigt en ständig källa till irritation.
Internet... eller det människor skriver och delar på internet... gör mej förbannad varenda dag.

Ett axplock ur dagens irritationsmoment...
Rasismen så klart. Fick idag upp ögonen för ännu en skitsida på facebook som heter "Nej till asylboenden i Sverige" som delar en artikel av nazistsidan Fria tider.
Vidrig läsning. Vidrig spridning av hat. Vidrig störning i empatiförmågan.
Människor flyr för sina liv. De flyr undan den terror som bortskämda européer springer runt å oroar sej över när det är fan så mycket större risk att de cyklar ihjäl sej på väg till jobbet eller sätter en gurkbit i halsen vid frukost eller blir våldtagna av svennebanan på joggingrundan eller röker ihjäl sej eller...

Det är människorna i Syrien, i Afghanistan, i Somalia, i Irak, i Jemen osv osv osv som har anledning att frukta IS på riktigt och dem ska vi stänga våra gränser för. "Nej till asylboenden i Sverige."
Fy fan. Störda jävlar.
Än värre är när en människa jag känner, bryr mej om och tycker om delar sån jävla skit. Då blir jag arg och ledsen på riktigt.
Var snäll lixom!

Inte riktigt lika förbannad men lite matt blir jag av att läsa kommentarerna på en artikel om hundbett och "farliga hundraser" på Nyheter 24.
Så otroligt många människor utan kunskap som ska skrika för full hals om "kamphundarnas farlighet."
Om man... helt uppenbart... inte kan någonting om ett ämne, varför måste man då envisas med att tycka så förbannat mycket och högljutt om just det?
Jag har haft stora hundraser innan jag köpte Dogue de Bordeaux och det kan jag säga att det är en enorm skillnad i hur man blir bemött och respekterad som hundägare beroende på vad du har i kopplet.
Jag kan tänka mej att det är än värre om man har ex en amstaff. Staffar som förövrigt... av dem som kan något om hundar... är kända som några av de mest barnsäkra hundar som finns.

När man talar om "kamphundar" så finns det olika begrepp.
1.)Hundar som en gång i tiden har använts i kampsammanhang. Dit hör flera olika terrier och mastiffer.
2.)Hundar som tränats till hundkamp av vidriga djurplågare.
3.) Hundar med ett visst utseende.

Gemensamt för hundraser vars ursprung har med kamp att göra är att de med fel uppfostran och för liten social träning kan bli hundaggressiva.
De är kända för hög smärttröskel och för att vara mer människovänliga.
De har ett högre motstånd mot att bita människor än andra raser. När de användes inom kamp var det viktigt att människor kunde hantera hundarna med högt adrenalinpåslag.

Alla hundar kan tränas till att agera aggressivt. Inga hundar "låser" käkarna och alla hundraser över 20 kg kan ställa till rejält med skada.
Att använda hundar till hundslagsmål är förbjudet eftersom det är barbariskt och djurplågeri.
Hundar med ett visst utseende lockar fel hundägare.
Det är betydligt större risk att en gangseterwannabe väljer en pittbull eller en mastiff än än cockerspaniel eller golden retriver.
Flertalet av de hundar som krängs billigt är amstaffblandningar och pittbull med smått å gott i sej och när avel sker urskillningslöst ökar riskerna.

Sven Melander uttalade sej till försvar av Sara Larsson och menade att det är inte en ung kvinnas ilska över våldtäkter och hennes vrede över mäns beteende som är problemet.
Under videon kan man läsa en massa kvinnor (och en å annan man, ofta yngre) som hyllar Melanders ord och sen en massa kränkta jävla vita män.
Alltså, jag är så trött på dem. Jag är så trött, trött, trött på män som piper "inte alla män" samtidigt som en ung kvinna får motta dödshot för sin ilska.
Så trött på alla dessa män som inte kan se mönstret i samhället eller sin egen del eller åtminstone FATTA att vi kvinnor vet kanske nåååågot mer än dem hur det är att leva med den ständiga oron över vad män kan ta sej för och begränsa våra liv utefter det.
För fan... Var snäll lixom!

Puss/ Asta


fredag 15 juli 2016

Det här vet vi



Frankrike har på nytt drabbats av ett vansinnesdåd där 84 människor dött, varav 10 barn, 200 är skadade, många allvarligt och livshotande.
En fransk-tunisisk gärningsman är identifierad. Han hade fru och barn som han lämnat och beskrivs inte som troende utan drack alkohol, raggade brudar, gick på klubbar och aldrig till moskén. IS har, sin vana att ta på sej allt som är fruktansvärt för att sprida fruktan, inte tagit på sej dådet ännu och ingen annan organisation heller. Vi får väl se hur det utvecklar sej.

Jag tycker vi ska vara noggranna med begreppen. Om en sjuk och grym människa utför ett massmord utan ideologi eller tro bakom så är det just ett massmord, ungefär som när Andreas Lubitz... andrepiloten ni vet, tog livet av sej under en flygning och tog med sej hundratals människor in i döden.
Det är hemskt, det är fruktansvärt men det är inget terrordåd.

Andreas Lubitz massmord ledde inte till särskilt många utkrävande av ursäkter från vita cismän (inte av österrikare, psykiskt sjuka, piloter eller kristna heller.) Nej, han fick ansvara för det själv.
Nu är det en fransk-tunisisk man, en Mohammed, och då är tonerna en helt annan. Gränser skall stängas, muslimer skall ut från västerländska länder, muslimska organisationer skall ta avstånd, krig skall utkämpas.

Men alla dessa rasister med Marcus Birro i spetsen glömmer en sak.
Det finns i världen 1,5 miljarder muslimer. Hade de velat ha ihjäl oss västerlänningar hade vi varit döda för länge sedan.
Huvuddelen av alla 60 miljoner människor på flykt flyr extremisters terror.
Huvuddelen av alla terrordåd som begås av IS och Al Quaida sker i muslimska länder, riktade mot muslimer.
I Bagdad skedde nyligen ett terrordåd under Ramadan där över 200 människor miste livet. Om det fick vi läsa väldigt lite, kring det rådde det inte särskilt stor upprördhet.

Jag har i min familj, i min vänkrets, bland mina kollegor en mängd muslimer.
Muslimer är ingen homogen grupp. Men gemensamt för dem är att alla är lika uppskrämda, förfärade och arga över de övergrepp och dåd som begås runt om i världen. Gemensamt för "mina" muslimer är oxå att de är väldigt mycket mer nyanserade, analytiska och sansade än alla dessa hatiska gaphalsar på nätet.

84 människor har hittills dött i Nice. 10 barn. 200 skadade.
På självaste nationaldagen.
Mina varmaste tankar till alla dem som fått sina liv sönderslagna.

Puss/ Asta

onsdag 15 juni 2016

Stå upp



Jag har inte förmått mej att skriva om Orlando.
Inte förmått mej skriva om den massaker på människoliv som inträffade på en gayklubb i Orlando natten till söndag när 49 människor dog och ytterligare över femtio människor skadades, några fortfarande livshotande.

Det sägs att det var IS men några kopplingar för detta har ännu inte funnits mer än att de tagit på sej dådet (så klart, de älskar ju brutala mord) och att gärningsmannen som... förvisso var amerikan... inte var vit utan hade ett "muslimskt namn."
Hade han hetat Adam Smith så hade det varit ett vansinnesdåd. Nu är det ett terroristdåd i mångas ögon trots president Obamas flammande tal mot den hetsjakt som pågår överallt mot muslimer men att inte ifrågasätta vapenlagarna som gör att gärningsmannen i princip kan ha köpt på sej vapnen helt lagligt.

Jag skiter i vad han var, vem han var, vem han trodde på eller om det fanns någon uppdragsgivare. Jag tycker att det är lika fruktansvärt oavsett.
Unga människor ute för att umgås, lyssna på musik, dansa, ta en öl, kanske i förhoppningen att möta någon att älska eller åtminstone spendera morgonen med skjuts ihjäl av någon perverterad galning för att han... vad motivet än var... kände för det.
Släckte deras liv. Orsakade hundratals människor sorg och saknad.
Det är så fruktansvärt hemskt att det knappt går att ta in.

Det är lätt att glömma ibland i vårt land att i många andra länder är homosexualitet något kontroversiellt. I vissa länder till och med förbjudet och straffbart. Människor som älskar någon av samma kön eller som ger uttryck för solidaritet till dessa kan hånas, bespottas, fängslas och till å med dödas.
Även i vårt land utsätts homosexuella för kräkningar, särbehandling, hån och hot. Jag ska inte tala i deras sak för jag kan aldrig förstå innan jag själv varit där men det gör mej både ledsen och beklämd.
Homofobin har precis som rasismen blivit mer rumsren sedan "ett parti som alla andra" kom in i riksdagen.
Det är något alla vi, den förödande majoriteten, måste bekämpa och bespotta för precis ingenting i en demokrati är någonsin förgivet. Precis ingenting i en demokrati är för gott om det inte försvaras.

Puss/ Asta



tisdag 22 mars 2016

Jag skäms för Europa.



Malena Ernman skrev ett utmärkt inlägg om Europas strategi att hantera flyktingkrisen och satte precis ord på mina känslor. Ni kan läsa det HÄR. 

Det är en bedrövelsens tid och jag kan aldrig riktigt släppa tankarna på omvärlden. Det ligger som ett ok på axlarna ständigt, som en mörk skugga inom mej.
Situationen i många av världens länder, inte minst Syrien, Libyen och Afghanistan, är förskräcklig och vi har de största flyktingströmmarna någonsin. Människor flyr för sina och sina barns liv och de utsätter sej för förfärliga faror för drömmen om ett tryggare liv, för att få överleva.

Samtidigt växer rasismen och nationalismen i Europa och i veckan byggdes nya stängsel kring Fort Europa i och med överenskommelsen med Turkiet. Turkiet, ett land som inte precis är känt för mänskliga rättigheter eller att värna demokratin.
I Sverige talas det allt oftare om systemkollaps trots att Sverige på alla sätt går bättre än någonsin, svensken har mer pengar, lånar mer, konsumerar mer än någonsin.
Jag är inte och kommer aldrig att bli Moderat men Fredrik Reinfeldt höll ånyo ett nytt fantastiskt tal om just denna systemkollaps här i veckan. Dessvärre representerar inte Reinfeldt längre moderaterna, varken som partiledare eller i värdering.
Paret Adolfsson/ Liljeroth fick igår utrymme och plats i P1 att uttrycka åsikter som inte ens Jimmie Åkesson skulle vågat vädra offentligt. De menar att nyhetsmedia medvetet mörkar nackdelarna med invandringen och underlåter att skriva om brott utförda av de med annan etnisk härkomst.
Som "bevis" framförde de vad borgliga åsiktsjournalister skrivit i sina krönikor, Avpixlat och andra rasistiska nyhetsmedia och en allmän känsla.
De fick motstånd av utmärkta Jan Hellin fd chefredaktör för Aftonbladet som till skillnad från "känslor" gick till motangrepp med fakta, antal artiklar skrivna under viss tid osv.
Min uppfattning är att media i stort sätt bara rapporterar om det negativa med invandringen och alldeles för lite om de 95% som sköter sej, betalar skatt, bidrar till samhället.

Systemkollaps och den största flyktingströmmen i modern tid. Kanske början på ett Tredje Världskrig.
Sverige har gjort sitt. Tagit sitt ansvar. Gjort allt vi mäktar med.
Hmm. Så låter det.
Men har vi det?
Kan vi medan vi fortsätter leva som vanligt, fortsätter köpa dyra hus, resa mer än någonsin, handlar vatten på flaska och kaffe i mugg säga att vi gjort ALLT vad vi förmår medan barn dör på Medelhavet?
Allt vi kan... i tidernas största flyktingkatastrof... är det inte när det berör varenda svensk invånare?
När vi alla på något sätt hjälper till. Avstår av pengar, tid, boendeyta.
Om Moder jord och mänskligheten överlever detta så tror jag att det kommer att komma en tid när vi alla... alla vi "hyggliga människor" får stå med krökta nackar och skämmas över vad vi, fullt medvetna, lät ske. 


När det begav sej, och Sverige röstade om medborgarskap i EU röstade jag nej.
Jag har ändrat uppfattning sedan dess.
Jag tror att vi som medlemmar i en union bättre kan påverka de stora besluten som fred, ekonomi, säkerhet.
Men nu börjar jag ändra mej igen.
Det överhängande målet och tanken med EU är fred och samarbete. Men om vi använder EU till att stänga gränser, samarbeta med diktaturer och förhindra skydd åt människor vad ska vi då med en union till?
Jag skäms för Europa. Jag skäms för Sverige. Jag skäms för Socialdemokratin. Jag skäms för mej själv.

Puss/ Asta

söndag 6 mars 2016

Skulle Jimmie fått samma vård som mina övriga patienter?

En fråga bara, skulle du vårda Jimmy Åkesson med samma empati som dina övriga patienter? Har vi yttrandefrihet i Sverige? Ska vi kanske förbjuda det?

Jag fick en anonym kommentar. Något säger mej att frågan inte är ställd som en öppen fråga utan att den insinuerar något annat. En trång åsiktskorridor kanske. En hetsjakt på "Sverigevänner." Rätten att få vara rasist.
Men jag ignorerar min känsla och väljer att svara på dina frågor. Det är inte en fråga. Det är tre.

Alla som arbetar i vården... eller med människor över lag skulle jag tro... vet att precis som i övriga livet finns det de patienter som man känner mer för och de man känner mindre för.
Det ingår i min profession att vårda alla som jag har ansvar för. Jag kan inte välja ut patienter som jag finner sympatiska eller välja bort patienter som jag inte finner så.
Det innebär att jag, om jag var tvungen skulle vårdat även Jimmie Åkesson.
Jag har vårdat patienter som jag funnit obehagliga förut. Öppet rasistiska, allmänt kraviga, hotfulla, mansgrisiga patienter.
De har fått sina läkemedel korrekt kontrollerade. De har fått hjälp med sin hygien och allmänna omvårdnad. Jag har rondat dem med doktorn och tagit upp de frågeställningar jag har kring deras ohälsa. Jag har bemött dem korrekt.
Min empati kan däremot ingen patient eller arbetsgivare i världen kräva.
Vården skall vara jämlik så tillvida att varje patient har rätt till samma vård utefter evidens och beprövad vetenskap men sedan tar det mänskliga vid.
De patienter som jag finner osympatiska får ett kortare, kyligare och mer korrekt bemötande.
Jag anstränger mej mindre för det lilla extra och vården idag behöver desperat att personalen gör det lilla extra.
Det finns mycket vårdpersonal gör för patienterna som vi inte är skyldiga att göra.
Knutar vi slår på oss själva för att lösa dilemman för en patient.
Låt oss säga så här att hade Jimmie Åkesson varit min patient hade jag kanske inte försökt flytta om patienter för att han skulle slippa ligga bredvid en dement herre som gärna kissar i grannsängen.

Vår attityd speglas oavsett vad vi tror om det eller vad vi önskar.
Över 90% av vår kommunikation sker via kroppsspråket.
Vårdpersonal är människor som fungerar på samma sätt som serveringspersonal, asfaltsläggare, cirkusdirektörer.
Om du med din fråga försöker antyda att jag som har problem med rasister kan vårda en sådan så borde även motsatsen fungera... rasisten kan vårda människor av annan etnicitet så är svaret inte så enkelt.
Dels kommer rasisten liksom jag inte kunna koppla på sin empati inför människor som han föraktar,
dels ÅLIGGER det sjukvårdspersonal att se till alla människors lika värde oavsett etnicitet, kön, tro eller sexuell läggning. Det åligger där emot inte sjukvårdspersonal att acceptera det motsatta.
Under min tid som sjuksköterska var jag även fackligt förtroendevald och hade vid sidan om min brosch och min namnskylt även en skylt där detta stod.
Fackföreningar är solidaritetsförbund även dem där man står upp för människors lika värde.

Till dina övriga frågor.
Har vi yttrandefrihet i Sverige?
Jag hånler lite här nu. Det är en sådan klassiker.
Ja, vi har... fortfarande... yttrandefrihet i Sverige. Vi har bara ett enda parti i Sveriges riksdag som vill bryta ner demokratins heliga pelare av religionsfrihet, yttrandefrihet och pressfrihet och än så länge står det partiet sej tack o lov slätt.
Frågar du mej så anser jag att rasism och partier byggda på rasistiska, nazistiska och fascistiska värderingar borde förbjudas eftersom deras blotta existens skrämmer människor och bryter ner sunda samhällen men än så länge får partier som Sverigedemokraterna verka under demokratins beskydd och med svenska skattemedel.
Yttrandefriheten finns och den fungerar åt två håll.
Det är tillåtet att öppna munnen och låta omgivningen förstå att man inte har särskilt mycket förstånd eller medkänsla med sina medmänniskor. Men det är oxå tillåtet att bemöta dessa åsikter.
Vad som inte är tillåtet är det som Sd's väljare med partitoppens goda minne ägnar sej åt att på nätet förtala och hota samt uppmuntra till brott.

/ Asta

lördag 30 januari 2016

Janouch, enkla svar och ett sovande folk



Här om veckan mördades en ung kvinnlig anställd av ett asylsökande flyktingbarn på 15 år på ett boende.
Det är naturligtvis oerhört tragiskt att en ung kvinna mister sitt liv, mördas, på sitt arbete.
Mina tankar har många gånger vandrat till henne, hennes familj å närstående.
Så vansinnigt onödigt. Sådant ska inte få hända.
Samtidigt exploderar rasismen i Sverige ytterligare ett snäpp. Hat mot mörkhyade, mot muslimer och mot flyktingar spys ut i kommentarsfält och på sociala medier.
Svenskarna har blivit ett folk som älskar enkla sanningar och som är oförmögna till någon form av djupare analys. Ett folk som kräver snabba och lätta lösningar. Stäng gränserna, skicka ut packet.
Vi som tycker annat är vänsterextremister och landsförrädare.

Den naturligaste frågan av alla verkar ingen vara intresserad av.
Vad hade den här 15 åriga pojken varit med om som gjorde honom kapabel till detta grova brott?
Till att ta livet av en annan människa, en människa satt att hjälpa honom.
Varför arbetar en ung ensam kvinna på ett boende med traumatiserade, psykiskt skadade människor?
Att dessa människor, som sett anhöriga mördas å våldtas, som flytt över stormiga hav och gömda i lastbilar, som hoppat på fordon i farten från broar. Dessa unga människor som är trasiga, ensamma i världen och inte ens vet om de får stanna klumpas ihop på boenden och EN ensam ung kvinna är satt att hålla ordning och lugn där.
Är inte det MER konstigt?
Är det inte DÄR ansvaret ligger?

Det har varit en demonstration i Stockholm. "Folkets demonstration." Arrangör var en Sd politiker men talare och sympatisörer kom från hela vit makt rörelsen. De demonstrerade mot regeringen och för Svenska folkets väl och ve.
...
Efteråt angreps antirasister med slag och sparkar. Sverigedemokraterna som parti vill inte uttala sej.
Förstås.
Även under fredagskvällen var det oroligt i Stockholm. Män försedda med rånarhuvor och armbindlar delade ut flygblad som gick ut på att de var svenska bekymrade män som tänkte ta tillbaka gatorna och skydda "sina" kvinnor med de metoder som krävs.
De skulle ut och misshandla flyktingbarn.
 

Samtidigt brinner det i huvudet på Katerina Janouch.
När jag först läste hennes tweets tog jag för givet att hennes konto var kapat. Katrina kommer väl själv ursprungligen från Polen. Men det är tydligen ingen garanti för någonting.
Senare gör hon något som betecknas som en "pudel" men som får mej att tycka ÄN mer illa om henne. Ni kan läsa det här.
Där skriver hon bland annat att det var raljant skrivet och att hon inte tänkte sej för. 
"Men jag är inte mer än människa, och vi människor kan reagera starkt då vi känner oss hotade, utsatta och rädda. Det tänker jag inte be om ursäkt för.
Jag ser kvinnor och flickor våldtas, mördas, trakasseras, tafsas på, kallas hora. Jag blir själv kallad de vidrigaste skällsorden. Jag är ett tryggt objekt att mobba och trakassera. Kvinnohatet, antisemitismen och hatet mot oss som vägrar stillatigande acceptera orättvisor är inget annat än vidrigt.
Jag sa vad jag tänkte. I stunden jag skrev var det min egen, min dotters och min egen mors säkerhet jag hade för ögonen."
Jag vet inte vad ni tänker men i mina ögon kategoriserar hon och bidrar än mer till vi och dom.
Hon är rädd om sin dotter, hon har fått nog, hon reagerade med känslor.
Fast nu är det ju inte ffa marockaner som våldtar och misshandlar svenska kvinnor, den biten klarar "den svenske vikingen" av alldeles utmärkt själv.
Katrina Janouch ömkar över det "drev" som nu pågår men funderar inte en minut på hur det känns för de flyktingbarn som redan flytt från hot å vold och som hotas igen eller de antirasister som åkte på stryk och vars förövare hon ställer sej på samma sida som.
Nog sagt om denna kvinna. Jag kommer aldrig i hela mitt liv köpa någon mera bok av henne.
Ni får göra som ni vill.

Jag känner precis som Katrina mej hotad, rädd och utsatt.
Jag är oerhört frustrerad, arg, ledsen och rädd över den utveckling vi ser i vårt land med ökad och accepterad rasism och ett växande rasistiskt och kvinnofientligt parti i riksdagen. ALLT hänger samman och allt eskalerade när Sd kom in i riksdagen.
Den dagen som vår statsminister heter Åkesson och hans politik ska implementeras ser inte jag hur jag kan bo kvar här.
Ord som "våra kvinnor" skrämmer skiten ur mej.

Vad är det som händer?

Puss/ Asta